Stockholms kraftiga befolkningsökning skapar problem
Städer växer av olika anledningar och det sägs ligga i en stads natur att befolkningen växer. Så har det också varit för Stockholm i flera hunda år. Men ökar befolkningen för snabbt på kort tid drabbas staden av växtvärk. Just nu växer Stockholms befolkning kraftigt vilket applåderas av både Stockholms politiker och Stockholms Handelskammare. De ser befolkningsökningen som "rolig" och vi får höra hur positivt det är och vilken katastrof det skulle vara om befolkningen inte växte. En växande befolkning anses också ge ett ökat utbud. Det är lite oklart vad det ökade utbudet består av men oftast verkar det vara kultur, nöjesliv och kommunal service som avses. Åsikten att befolkningsökningen bara är positiv har blivit en sanning som inte får ifrågasättas. Den som gör det betraktas som egoist och bakåtsträvare.
Men jag och flera med mig tycker inte att den kraftiga befolkningsökningen är positiv. Vi ser dagligen de negativa konsekvenserna i form av ökad trafik med längre köer, parker och grönområden som bebyggs i snabb takt, en sjukvård som går på knäna och en överbelastad kollektivtrafik. Jag begär inte att få sittplats på tunnelbanan men jag vill åtminstone få plats att åka med. För mig handlar det inte om bakåtsträvande egoism utan om att ha en fungerande vardag. Något ökad utbud av annat än jättegallerior och hotel har jag heller inte märkt, tvärtom hotas aktiviteter för äldre av nedläggning och små teatrar får minskat kommunalt stöd.
Samtidigt kommer med jämna mellanrum nyheter om hur stora delar av Sverige lider av minskad befolkning. Affärer stänger, företag har svårt att etablera sig och skolor, vårdcentraler och annan kommunal service läggs ner. Det gör livet svårt för dem som bor kvar.
Det är dags för Stockholms politiker att börja se stadens befolkningsökning som det problem den faktiskt är. Samtidigt måste politiker i alla kommuner, landsting och på riksnivå arbeta för att hela landet ska bli attraktivt och möjligt att bo i så att hela Sverige kan leva.
Jag har alltid tvivlat på parollen "hela Sverige ...". Däremot är det vettigt med hållbara lokalsamhällen i olika delar av landet. Det är ingen tillfällighet att utflyttningsbygder är utflyttningsbygder: särskilt unga vill helt enkelt bo på mer givande ställen än just där! Och när de unga flyttar dör bygden sakta ut. Om några årtionden kanske vattensituation och livsmedelsförsörjning framtvingar byggstopp här vid Mälarens utlopp vad än folk har för önskningar. Då hamnar väl automatiskt all utbyggnad tänkt för Stockholm längre in i Mälardalen antar jag.
Det är helt ok för mig att du inte anser att befolkningsökningen är positiv. Jag ser däremot många positiva konsekvenser, genom att staten blir tätare och därmed mer attraktiv. Det ökande utbudet avser i princip allt – butiker, restauranger, kaféer, arbetsplatser, kultur, muséer. Ju fler invånare desto fler branscher och därmed möjligheter för olika människor att få även högt specialiserade arbeten. Visst behöver t ex kollektivtrafiken också byggas ut och det är något vi som medborgare ska kräva. För mig verkar din inställning verkligen handla om bakåtsträvande egoism. Om små teatrar får minskat stöd har det verkligen ingenting med befolkningsökningen att göra utan snarare fel politik. Med fler skattebetalare finns det också större resurser att ge stöd.
Stockholm växer framförallt av två skäl. Dels söker sig en majoritet av invandrarna till storstäderna och framförallt till Stockholm och dels föder stockholmarna egna barn i en sådan utsträckning att befolkningen växer.
Även om man nu ser det som ett problem att vi stockholmare blir fler, så undrar jag egentligen vad du begär att politikerna ska göra så att ” hela landet ska bli attraktivt och möjligt att bo i så att hela Sverige kan leva”. Ska vi föda färre barn eller ska vi sätta stopp för invandringen?
Jag minns att man för ca 15 år sedan kommenterade den svaga befolkningsutvecklingen i vissa områden som en effekt av att ungdomar på landsbygden eller från små tätorter inte längre flyttade till närmaste stad, utan snarare i ökad omfattning till närmaste storstad eller universitetsort.
Det har säkert åtminstone delvis med arbetsmarknadens utveckling att göra, men argumenten då var att folk hellre önskade bo i större städer än i små.
Idag vet jag inte om detta ändå kan ses som delvis överspelat, då de främsta orsakerna till storstädernas befolkningstillväxt idag är invandringen. Det är åtminstone väldigt tydligt i Göteborg och Malmö, vars invånarantal annars skulle minska. Stockholm har fortfarande en nettoinflyttning från landet i övrigt, men den är inte så stor som folk ofta tror.
