Kraftig förtätning väntar i Bagarmossen och Skarpnäck

Planeringen för att bygga ihop Bagarmossen med Skarpnäck har pågått i flera år. Från början handlade det om 400-700 bostäder och en kontroversiell bilväg i skogsområdet "Bagisskogen" mellan de båda stadsdelarna. Planerna mötte massiv kritik, både planerna på bilvägen och att grönområdet mellan stadsdelarna skulle bebyggas eftersom det är ett populärt rekreationsområde. Planerna på en bilväg fanns redan i mitten av 2000-talet men stoppades då av protesterna.


Vid kanten mot "Bagisskogen", November 2013

I augusti i år bestämdes att samrådet skulle göras om och samtidigt ökades antalet planerade bostäder kraftigt till ca 2500. Området som utreds för bebyggelse utvidgades också, från Bagarmossen i norr till Tyresövägen i söder. Trots kritiken finns planerna på en bilväg genom skogen kvar.

I en tidningsintervju uttryckte stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) glädje över de kraftigt utökade planerna eftersom det gav bättre möjlighet att "bygga stad" och "stärka sambandet" mellan Bagarmossen och Skarpnäck.


Planområdeskarta

Det handlar om att förtäta i Bagarmossen (A) och Skarpnäck (D). Möjligheten till ny bebyggelse utreds också i kanterna av grönområdet (B). Skarpnäcksstaden ska utvidgas västerut (C). Skarpa by (E) ska genom ny bebyggelse bli mer integrerat med Skarpnäck som också ska utvidgas söderut (F).

I område C finns välanvända idrottsplaner och ett koloniområde där det t.o.m. pågår lite verksamhet så sent på året som i november. De flesta politiska partier är skeptiska till att exploatera det här området.


Några av kolonilotterna i Pungpinans Trädgårdsförening, November 2013

Det finns plaster i området som är mer lämpliga för bostadsbebyggelse. Tex platsen bredvid Skarpnäcks folkhögskola men där ska det istället byggas ett lager för en rörfirma. Jag förstår att platsen valts för ett lager eftersom den gränsar till industriområdet i södra Skarpnäck men den gränsar också till bostadsbebyggelsen. Det är lite märkligt att det här industriområdet utvidgas samtidigt som andra industriområden med samma typ av verksamhet omvandlas till bostadsområden. Men det har sannolikt med markpriset att göra.


Ängen där ett industrilager ska byggas, November 2013

Skarpa By (område E) kan också bebyggas lite mer. Så har redan skett med nya radhus men eventuell ny bebyggelse måste ta stor hänsyn till både dem, den äldre bebyggelsen och Skarpnäcksgårdens behandlingsverksamhet. Att handelsträdgården ska få vara kvar är för mig en självklarhet. Jag hoppas att det är det för Stockholms beslutsfattare också.


Skarpnäcks herrgård och vinterstängd handelsträdgård, November 2013.

Skarpnäck (område D) byggdes mellan 1982 och 1987, med undantag av Byggmästareföreningens jubileumskvarter i nordost från 1989. På senare år har också nya radhusområden byggts i stadsdelens utkant. Tunnelbanan förlängdes från Bagarmossen och blev tunnelbanenätets hundrade station när den invigdes 1994. Samtidigt flyttades tunnelbanestationen i Bagarmossen till en ny plats.

Skarpnäck byggdes på Skarpnäcksfältet som på 1940-talet byggts som ett krigsflygfält för jaktflyg. Bebyggelsen placerades på fältet för att skogspartiet i norr skulle kunna sparas. Alltså samma skogsparti som nu utreds för bebyggelse (markering B på kartan ovan).

Förutom två punkthus med tolv våningar planerades och byggdes Skarpnäck som en kvartersstad med innergårdar, låga hus och tät bebyggelse. De här med att "bygga stad" är alltså inget nytt även om politikernas vision om "stad" numera handlar om hög exploatering. Skarpnäcks småstadskänsla förstärktes av att service och butiker placerades längs huvudgatan Skarpnäcks Allé.


Skarpnäck, November 2013

Bagarmossen (område A) är betydligt äldre. Stadsdelen byggdes i början av 1950-talet och är en av Stockholms klassiska 50-talsförorter. Bebyggelsen utgörs till stor del av trevåningshus med ett och annat högre punkthus. Bagarmossens centrum ritades av arkitekt Nils Sterner. Om du tycker att namnet är bekant så är det för att han också ritade Tekniska nämndhuset och flera hus vid Brommaplan. Bagarmossen har redan förtätats. Efter att tunnelbanestationen flyttades har flera nya hus byggts på den gamla platsen. Var ytterligare förtätning ska ske har jag svårt att förstå om inte skolgårdar, lekplatser och fotbollsplaner ska tas i anspråk.


Bagarmossens centrum, November 2013. På den högra bilden syns Dan Wolgers konstverk "Tårtkalaset som gick snett" från 2003 föreställande en prinsesstårta som kraschat på torget.

Hela det här projektet är ett typexempel på att den politiska retoriken och vad de faktiskt gör inte håller ihop. När innerstadens parker bebyggs görs det med motiveringen att inte bygga nya förorter och att det minskar bilberoendet att bygga centralt. Men här byggs det längst ut i kanten av Stockholm också. När politiker vill bygga skyskrapor så är motivet att kunna spara grönområden men här är det till stor del grönområden som ska bebyggas.

Nästa gång en politiker eller kommunal tjänsteman för ett exploateringsresonemang med antingen eller så påpeka att det i praktiken alltid handlar om både och.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0