Tensta Torn
I Tensta ska en ny studentskrapa byggas för att stärka stadsdelens identitet och ge plats åt 240 studenter. Projektet har både för- och nackdelar. Trots att de rationella argumenten för att bygga högt är få har den nya skrapan omnämnts i positiva ordalag av debattörer och journalister, som själva inte bor i Tensta. Nya höghus brukar annars väcka motstånd oavsett innehåll. Varför boende i Tensta förutsätts tycka bättre om ett höghus 15 meter från fönstret än boende i innerstan är oklart.
I Tensta centrum börjar snart bygget av nya studentlägenheter. Det första symboliska spadtaget togs den 9 september i år av avgående stadsbyggnadsborarrådet Regina Kevius men ingen riktig byggverksamhet pågår än. Platsen är än så länge bara inhägnad av staket. Tidigare stod här stadsdelsförvaltningens hus som revs 2008. Jag har själv aldrig bott i Tensta men jag gick i gymnasiet där och passerade då nästan dagligen huset på platsen. Det nya huset, ritat av arkitekterna Rahel Belatchew och Kayrokh Moattar, blir en 18 våningar hög studentskrapa med ca 240 bostäder. Byggare är Åke Sundvall Projekt AB.
Arkitektbild av den framtida byggnaden. Bild: Belatchew Arkitekter
Att studentbostäder ska vara billiga och att de inte behöver ligga i de attraktivaste områdena är helt rätt. Priset och närheten till kommunikationer är det viktiga. De framtida studenterna i nybygget kommer förmodligen från Tensta eller liknande områden i närheten. Gott så. Att studenter från Bromma, Stockholms innerstad eller Östersund skulle bosätta sig där är mindre sannolikt. Kanske väljer också flera av studenterna att bo kvar i området efter studietiden. Så sker t.ex. i Bergshamra där den genomsnittliga utbildningsnivån därför är högre än i motsvarande områden. En liknande utveckling i Tensta skulle vara bra för området.
Byggplatsen vid Tenstagången tätt inpå de boendes lägenheter, Oktober 2014
Jag har inget emot att det byggs ett nytt hus på platsen och att det blir studentbostäder är bra men jag har synpunkter på höjden. Nyttan av att bygga höga hus är tveksam och priset blir högre. Trots att de rationella argumenten för att bygga på höjden är få så har den nya studentskrapan omnämnts i positiva ordalag av debattörer och journalister. Gemensamt för dem är dock att ingen av dem bor i Tensta. Nya höghus brukar annars väcka motstånd oavsett innehåll. Värt att veta är att det inte är någon stor tomt det handlar om, ytan är ungefär 20 x 35 meter. Tomten har stått obebyggd sedan det förra huset revs och har beskrivits som en ödetomt. Men det är inget öde område 18-våningshuset ska byggas i. Tomten ligger alldeles i närheten av Tensta Centrum, tunnelbanan och Tensta Gymnasium. Det närmsta bostadshuset ligger på andra sidan Tenstagången, 15 meter bort.
Skrapan sägs också stärka Tenstas identitet, alltså på samma sätt som höga hus ska stärka identiteten i Kista, Kungsholmen , Liljeholmen, Telefonplan etc. Antalet höga identitetsstärkare i Stockholm börjar bli många. Är det några byggnader som hittills stärkt Tenstas identitet på ett positivt sätt är det Tensta Träff och Tensta Gymnasium som båda är blåklassade av Stockholms Stadsmuseum
Tenstagången och Tensta Centrum, Oktober 2014
Tensta Gymnasium, Oktober 2014. Byggnaden är blåklassad av Stockholms Stadsmuseum.
Att det händer saker och sker satsningar även i Tensta är bra, det är också en del av Stockholm. Men varför boende i Tensta skulle tycka bättre om ett 18-våningshus 15 meter från fönstret, med allt vad det innebär av minskat ljusinsläpp, insyn osv, än boende i innerstan är oklart. Vad tycker Tenstaborna själva?
