Midsommarkransens Brandstation
När nya bostäder prioriteras i planeringen släpar andra nödvändiga funktioner efter. Därför är bristen på skolor i söderort nu stor. För att lösa det ska den tidigare brand-stationen i Midsommarkransen byggas om till skola. Problemet med planen är inte bara att den innebär rivning av stora delar av den kulturhistoriskt värdefulla brandstationen och strider mot ett riksintresse för kulturmiljövården, utan också att en del av en park tas i anspråk och att skolgården trots det blir alldeles för liten.
Midsommarkransens brandstation ligger i korsningen mellan Tellusborsgvägen och Bäckvägen. Den byggdes i mitten av 1940-talet efter ritningar av arkitekt Gunnar Lené. Brandstationen består av flera oregelbundet placerade byggnader där den mest synliga är vagnhallen med portar för brandbilarna. Sammanlänkad med vagnhallen finns en expeditionsbyggnad och på baksidan finns en övningsbyggnad och ett sex våningar högt övningstorn, ursprungligen byggt som slangtorn. Övningsbyggnaden har ett tillbyggt garage som uppfördes kring millennieskiftet. Invid brandstationen finns också en byggnad uppförd som personalbostäder. Stockholms Brandförsvar lämnade Brandstationen 2010 och den används numera av räddningskoncernen Falck. Bakom brandstationen ligger en förskola i två paviljonger med tillfälligt bygglov.
Vagnhallen med expeditionsbyggnaden till vänster.
Övningsbyggnaden med tornet och det tillbyggda garaget.
Brandstationen är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum och ligger dessutom inom den gamla LM-staden, Ericssons industrianläggning med tillhörande bostäder, vilket enligt museets klassificering är ett "område där särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kulturhistoriska värden". LM-staden är också ett riksintresset för kulturmiljövården, dvs så värdefull i kulturhistoriskt hänseende att området är av betydelse för hela landet.
Stockholms stadsmuseums klassificeringskarta över området med Stadsbyggnadskontorets röda cirklar som markerar de platser som är aktuella för ny bebyggelse enligt planförslaget. Lila linje markerar gränsen för riksintresset.
Efter att brandkåren flyttade ut har diskussionerna pågått om vad som ska hända med brandstationen. Riva och bygga bostäder eller att göra om byggnaderna till ett kulturhus har varit några av förslagen.
Under juli till september 2015 var ett detaljplaneförslag ute på samråd. Det innefattade inte bara brandstationen och vad som ska hända med den utan också två nya bostadshus på andra sidan Tellusborgsvägen och en del av parken Enbacken bakom brandstationen.
Parken Enbacken och förskolan bakom brandstationen.
Planförslaget innebär att en skola för 900 elever ska byggas på platsen där brandstationen står. I samrådsförslaget som presenterades innebar det att alla delar av brandstationen utom vagnhallen skulle rivas och att en ny stor skolbyggnad i tre våningar skulle byggas sammanlänkad med vagnhallen. Planen innebär också att förskolan bakom brandstationen rivs och ersätts av en förskola någon annanstans, oklart var.
Illustration över den nya skolan och bostadsbebyggelsen enligt samrådsförslaget.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Nivå Landskapsarkitektur AB
Skolgårdens storlek skulle i samrådsförslaget bli ca 5,7 m² / elev vilket är väldigt lite, speciellt med tanke på att skolgården ska ta en del av parken Enbacken i anspråk. För att komma runt problemet med den lilla skolgården föreslår samrådshandlingarna att planen ska "skapa förutsättningar för samnyttjande mellan skolgård och park genom dels att de upplevs och gestaltas som en helhet, dels att det är enkelt att röra sig mellan dem" och att "skolan i sin verksamhet även kan nyttja parken och att parkbesökare kan nyttja skolgården när skolan är stängd".
Det är en trend att nya skolor numera utnyttjar offentliga parker för att politiker och tjänstemän ska kunna komma undan med att planera in alldeles för små skolgårdar.
Bostadshusen som var med i samrådsplanen var ett femvåningshus längs Tellusborgsvägen och bredvid ett tvärställt högre hus med sju våningar och gaveln mot vägen. Det högre huset skulle nå högre än de bostadshus som ligger uppe på åsen alldeles bredvid. Byggnaderna placeras nedanför åsen i ett område med cykelväg, träd och buskar. Det innebär att ytterligare naturmark tas i anspråk och hårdgörs.
Modellbild sedd från söder över den nya bostadsbebyggelsen enligt samrådsförslaget.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / AIX Arkitekter
De flesta synpunkter som kom in under samrådet berörde den planerade skolan, dess placering, storlek och att parken bakom skulle tas i anspråk. Flera ville att skolans storlek skulle minskas och att brandstationens byggnader inte ska rivas.
Stadsmuseet avstyrker planförslaget och hade också synpunkter på de planerade bostadshusen. Stadsmuseet anser att platsen eventuellt kan bebyggas med ett bostadshus men att ett sjuvåningshus är särskilt olämpligt på platsen.
I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande efter plansamrådet föreslås en del ändringar i planen inför det fortsatta arbetet men skolan ska fortfarande byggas för 900 elever och en del av parken ska fortfarande användas till skolgården.
"Behovet av en skola bedöms väga tyngre än kulturhistoriskt värde, påverkan på stadsbild samt behovet av allmän parkmark i orörd utsträckning."
I valet mellan att ta hänsyn till natur- och kulturvärden och att exploatera är det oftast exploateringen som anses vara viktigast, speciellt när bedömningen görs av dem som föreslagit exploateringen.
Skolans utformning föreslås ändras. Byggnaden ska ta mindre markyta för att möjliggöra en större skolgård motsvarande 7 m² / elev och också för att kunna spara brandstationens administrationsbyggnad samt länkbyggnaden mellan den och vagnhallen. I gengäld blir den nya skolbyggnaden högre och utformas som en stor fyrkant med fyra till fem våningar som totalt kommer att dominera platsen. Skolbyggnaden beskrivs som en "solitär" i parken, dvs en ensamstående byggnad. Brandstationens övriga byggnader och förskolan ska enligt det ändrade förslaget fortfarande rivas.
Principförslag till ny utformning av skolbyggnad i en vy från Tellusborgsvägen.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Tengbom
Både det tidigare samrådsförslaget och det reviderade förslaget till ny skolbyggnad bryter mot riksintresset LM-stadens skala, något som också konstateras av Stadsbyggnadskontoret. Men i tjänsteutlåtandet finns ändå krystade förklaringar som ska motivera att det görs.
"Formen av en solitär byggnad ansluter dock till smalhusområdets glesa bebyggelsemönster och karaktären av områdets ”hus-i-park”. Placeringen i smalhusområdets norra del, där den låglänta parken möter Hägerstensåsen, gör att skalförskjutningen mellan smalhus och ny volym får en koppling till den ännu högre åsen."
Det känns onekligen som att tjänstemännen först kommit fram till ett förslag för ny skolbyggnad och sedan försöker motivera det med att åsen ligger på andra sidan vägen.
Även bostadsbebyggelsen finns kvar i förslaget till reviderad plan eftersom Stadsbyggnadskontoret "bedömer platsen för föreslagna bostäder vid Tellusborgsvägen vara väl lämpad för bebyggelse. Behovet av fler bostäder bedöms väga tyngre än att lämna den obebyggd".
Som sagt var. När den som föreslagit exploateringen gör bedömningen blir svaret vad man kan förvänta sig.
Men förslaget för det planerade bostadshuset ändras också i tjänsteutlåtandet. Det höga tvärställda huset är att betrakta som prutmån i det ursprungliga samrådsförslaget och försvinner ur planen. Istället föreslås en långsträckt huskropp längs Tellusborgsvägen.
Men huset måste anpassas bättre till omgivningen, inte nödvändigtvis i stil, men i skala. Byggnadens höjd ska enligt tjänsteutlåtandet också studeras vidare för att ta större hänsyn till omkringliggande bebyggelse, vilket är positivt. Men en förlängning av huset ska också utredas. En förlängning skulle innebära att ytterligare naturmark tas i anspråk och att ett par ekar måste sågas ner men "möjligheten att inrymma fler bostäder samt att skapa ett väl gestaltat och avgränsat stadsrum bedöms väga tyngre". Känns resonemanget igen? Stadsrum finns för övrigt ett kvarter bort.
Principförslag till ny placering av bostadshus. Orange pil visar åt vilket håll möjligheten att förlänga bebyggelsen kommer studeras. Streckad blå pil visar viktig siktlinje från Majstångsvägen mot åsen. Bild: Stadsbyggnadskontoret / AIX Arkitekter
Platsen att bygga bostadshuset på är mindre problematisk än många andra föreslagna platser jag sett men det är värt att fundera på hur mycket förtätning området tål. Flera nya bostadshus har redan byggts uppe på åsen och det pågår också en omfattande bostadsbebyggelse i söderort. Den rådande bristen på skolor och det överdrivna förslaget till ny skola är ett resultat av en planering där bostäder prioriterats och övriga funktioner glömts bort. Att fortsätta på samma sätt bäddar för ytterligare problem i framtiden.
Men brandstationen kan mycket väl bli en skola, fast inte lika stor som den föreslagna. I en tomtstudie från 2011 beställd av det kommunala bolaget Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utförd av Max Arkitekter finns några förslag med rubriken "bevara". Ett av förslagen där beskrev hur brandstationen kan bli en skola för 500 elever från förskoleklass upp till och med årskurs 6 med alla byggnader bevarade utom övningsbyggnadens tillbyggda garage och den befintliga förskolepaviljongen. En ny skolbyggnad längs Tellusborgsvägen fanns med i förslaget. Den skulle vara max fyra våningar hög för att passa in i området och med brandstationens övriga byggnader. Ytterligare en ny byggnad i en våning sammanbyggd med vagnhallen sågs också som en möjlighet. Skolgården skulle bli 9 m² / elev, större än i både samrådsförslaget och i Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande med de föreslagna ändringarna.
Har Stockholms politiker och tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret läst den rapporten?
Det finns också en annan aspekt att ta hänsyn till. Medan skolan i Stadsbyggnadskontorets förslag knappast kan stå färdig förrän tidigast år 2020 eller 2021 är chansen större att skolan i rapportens bevara-alternativ kan vara klar mycket tidigare eftersom den enligt rapporten borde kunna byggas med nuvarande detaljplan.
Illustration över ett förslag på skola för 500 elever med brandstationens byggnader bevarade och två nya byggnader, nr 5 och nr 7. Bild: Max Arkitekter
Vart ska övriga barn då ta vägen som inte får plats i skolan? Det är inte lätt att svara på men om politiker och stadsplanerare hade planerat in skolor i stället för att bara fokusera på bostäder när söderort förtätas så hade problemet varit lättare att lösa. Till exempel skulle Designens Hus vid Telefonplan i närheten kunna bli skola för äldre barn och ungdomar istället för att rivas.
Midsommarkransens brandstation ligger i korsningen mellan Tellusborsgvägen och Bäckvägen. Den byggdes i mitten av 1940-talet efter ritningar av arkitekt Gunnar Lené. Brandstationen består av flera oregelbundet placerade byggnader där den mest synliga är vagnhallen med portar för brandbilarna. Sammanlänkad med vagnhallen finns en expeditionsbyggnad och på baksidan finns en övningsbyggnad och ett sex våningar högt övningstorn, ursprungligen byggt som slangtorn. Övningsbyggnaden har ett tillbyggt garage som uppfördes kring millennieskiftet. Invid brandstationen finns också en byggnad uppförd som personalbostäder. Stockholms Brandförsvar lämnade Brandstationen 2010 och den används numera av räddningskoncernen Falck. Bakom brandstationen ligger en förskola i två paviljonger med tillfälligt bygglov.
Vagnhallen med expeditionsbyggnaden till vänster.
Övningsbyggnaden med tornet och det tillbyggda garaget.
Brandstationen är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum och ligger dessutom inom den gamla LM-staden, Ericssons industrianläggning med tillhörande bostäder, vilket enligt museets klassificering är ett "område där särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kulturhistoriska värden". LM-staden är också ett riksintresset för kulturmiljövården, dvs så värdefull i kulturhistoriskt hänseende att området är av betydelse för hela landet.
Stockholms stadsmuseums klassificeringskarta över området med Stadsbyggnadskontorets röda cirklar som markerar de platser som är aktuella för ny bebyggelse enligt planförslaget. Lila linje markerar gränsen för riksintresset.
Efter att brandkåren flyttade ut har diskussionerna pågått om vad som ska hända med brandstationen. Riva och bygga bostäder eller att göra om byggnaderna till ett kulturhus har varit några av förslagen.
Under juli till september 2015 var ett detaljplaneförslag ute på samråd. Det innefattade inte bara brandstationen och vad som ska hända med den utan också två nya bostadshus på andra sidan Tellusborgsvägen och en del av parken Enbacken bakom brandstationen.
Parken Enbacken och förskolan bakom brandstationen.
Planförslaget innebär att en skola för 900 elever ska byggas på platsen där brandstationen står. I samrådsförslaget som presenterades innebar det att alla delar av brandstationen utom vagnhallen skulle rivas och att en ny stor skolbyggnad i tre våningar skulle byggas sammanlänkad med vagnhallen. Planen innebär också att förskolan bakom brandstationen rivs och ersätts av en förskola någon annanstans, oklart var.
Illustration över den nya skolan och bostadsbebyggelsen enligt samrådsförslaget.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Nivå Landskapsarkitektur AB
Skolgårdens storlek skulle i samrådsförslaget bli ca 5,7 m² / elev vilket är väldigt lite, speciellt med tanke på att skolgården ska ta en del av parken Enbacken i anspråk. För att komma runt problemet med den lilla skolgården föreslår samrådshandlingarna att planen ska "skapa förutsättningar för samnyttjande mellan skolgård och park genom dels att de upplevs och gestaltas som en helhet, dels att det är enkelt att röra sig mellan dem" och att "skolan i sin verksamhet även kan nyttja parken och att parkbesökare kan nyttja skolgården när skolan är stängd".
Det är en trend att nya skolor numera utnyttjar offentliga parker för att politiker och tjänstemän ska kunna komma undan med att planera in alldeles för små skolgårdar.
Bostadshusen som var med i samrådsplanen var ett femvåningshus längs Tellusborgsvägen och bredvid ett tvärställt högre hus med sju våningar och gaveln mot vägen. Det högre huset skulle nå högre än de bostadshus som ligger uppe på åsen alldeles bredvid. Byggnaderna placeras nedanför åsen i ett område med cykelväg, träd och buskar. Det innebär att ytterligare naturmark tas i anspråk och hårdgörs.
Modellbild sedd från söder över den nya bostadsbebyggelsen enligt samrådsförslaget.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / AIX Arkitekter
De flesta synpunkter som kom in under samrådet berörde den planerade skolan, dess placering, storlek och att parken bakom skulle tas i anspråk. Flera ville att skolans storlek skulle minskas och att brandstationens byggnader inte ska rivas.
Stadsmuseet avstyrker planförslaget och hade också synpunkter på de planerade bostadshusen. Stadsmuseet anser att platsen eventuellt kan bebyggas med ett bostadshus men att ett sjuvåningshus är särskilt olämpligt på platsen.
I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande efter plansamrådet föreslås en del ändringar i planen inför det fortsatta arbetet men skolan ska fortfarande byggas för 900 elever och en del av parken ska fortfarande användas till skolgården.
"Behovet av en skola bedöms väga tyngre än kulturhistoriskt värde, påverkan på stadsbild samt behovet av allmän parkmark i orörd utsträckning."
I valet mellan att ta hänsyn till natur- och kulturvärden och att exploatera är det oftast exploateringen som anses vara viktigast, speciellt när bedömningen görs av dem som föreslagit exploateringen.
Skolans utformning föreslås ändras. Byggnaden ska ta mindre markyta för att möjliggöra en större skolgård motsvarande 7 m² / elev och också för att kunna spara brandstationens administrationsbyggnad samt länkbyggnaden mellan den och vagnhallen. I gengäld blir den nya skolbyggnaden högre och utformas som en stor fyrkant med fyra till fem våningar som totalt kommer att dominera platsen. Skolbyggnaden beskrivs som en "solitär" i parken, dvs en ensamstående byggnad. Brandstationens övriga byggnader och förskolan ska enligt det ändrade förslaget fortfarande rivas.
Principförslag till ny utformning av skolbyggnad i en vy från Tellusborgsvägen.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Tengbom
Både det tidigare samrådsförslaget och det reviderade förslaget till ny skolbyggnad bryter mot riksintresset LM-stadens skala, något som också konstateras av Stadsbyggnadskontoret. Men i tjänsteutlåtandet finns ändå krystade förklaringar som ska motivera att det görs.
"Formen av en solitär byggnad ansluter dock till smalhusområdets glesa bebyggelsemönster och karaktären av områdets ”hus-i-park”. Placeringen i smalhusområdets norra del, där den låglänta parken möter Hägerstensåsen, gör att skalförskjutningen mellan smalhus och ny volym får en koppling till den ännu högre åsen."
Det känns onekligen som att tjänstemännen först kommit fram till ett förslag för ny skolbyggnad och sedan försöker motivera det med att åsen ligger på andra sidan vägen.
Även bostadsbebyggelsen finns kvar i förslaget till reviderad plan eftersom Stadsbyggnadskontoret "bedömer platsen för föreslagna bostäder vid Tellusborgsvägen vara väl lämpad för bebyggelse. Behovet av fler bostäder bedöms väga tyngre än att lämna den obebyggd".
Som sagt var. När den som föreslagit exploateringen gör bedömningen blir svaret vad man kan förvänta sig.
Men förslaget för det planerade bostadshuset ändras också i tjänsteutlåtandet. Det höga tvärställda huset är att betrakta som prutmån i det ursprungliga samrådsförslaget och försvinner ur planen. Istället föreslås en långsträckt huskropp längs Tellusborgsvägen.
Men huset måste anpassas bättre till omgivningen, inte nödvändigtvis i stil, men i skala. Byggnadens höjd ska enligt tjänsteutlåtandet också studeras vidare för att ta större hänsyn till omkringliggande bebyggelse, vilket är positivt. Men en förlängning av huset ska också utredas. En förlängning skulle innebära att ytterligare naturmark tas i anspråk och att ett par ekar måste sågas ner men "möjligheten att inrymma fler bostäder samt att skapa ett väl gestaltat och avgränsat stadsrum bedöms väga tyngre". Känns resonemanget igen? Stadsrum finns för övrigt ett kvarter bort.
Principförslag till ny placering av bostadshus. Orange pil visar åt vilket håll möjligheten att förlänga bebyggelsen kommer studeras. Streckad blå pil visar viktig siktlinje från Majstångsvägen mot åsen. Bild: Stadsbyggnadskontoret / AIX Arkitekter
Platsen att bygga bostadshuset på är mindre problematisk än många andra föreslagna platser jag sett men det är värt att fundera på hur mycket förtätning området tål. Flera nya bostadshus har redan byggts uppe på åsen och det pågår också en omfattande bostadsbebyggelse i söderort. Den rådande bristen på skolor och det överdrivna förslaget till ny skola är ett resultat av en planering där bostäder prioriterats och övriga funktioner glömts bort. Att fortsätta på samma sätt bäddar för ytterligare problem i framtiden.
Men brandstationen kan mycket väl bli en skola, fast inte lika stor som den föreslagna. I en tomtstudie från 2011 beställd av det kommunala bolaget Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utförd av Max Arkitekter finns några förslag med rubriken "bevara". Ett av förslagen där beskrev hur brandstationen kan bli en skola för 500 elever från förskoleklass upp till och med årskurs 6 med alla byggnader bevarade utom övningsbyggnadens tillbyggda garage och den befintliga förskolepaviljongen. En ny skolbyggnad längs Tellusborgsvägen fanns med i förslaget. Den skulle vara max fyra våningar hög för att passa in i området och med brandstationens övriga byggnader. Ytterligare en ny byggnad i en våning sammanbyggd med vagnhallen sågs också som en möjlighet. Skolgården skulle bli 9 m² / elev, större än i både samrådsförslaget och i Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande med de föreslagna ändringarna.
Har Stockholms politiker och tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret läst den rapporten?
Det finns också en annan aspekt att ta hänsyn till. Medan skolan i Stadsbyggnadskontorets förslag knappast kan stå färdig förrän tidigast år 2020 eller 2021 är chansen större att skolan i rapportens bevara-alternativ kan vara klar mycket tidigare eftersom den enligt rapporten borde kunna byggas med nuvarande detaljplan.
Illustration över ett förslag på skola för 500 elever med brandstationens byggnader bevarade och två nya byggnader, nr 5 och nr 7. Bild: Max Arkitekter
Vart ska övriga barn då ta vägen som inte får plats i skolan? Det är inte lätt att svara på men om politiker och stadsplanerare hade planerat in skolor i stället för att bara fokusera på bostäder när söderort förtätas så hade problemet varit lättare att lösa. Till exempel skulle Designens Hus vid Telefonplan i närheten kunna bli skola för äldre barn och ungdomar istället för att rivas.
Kommentarer
Trackback
