Snart rivs Gasklocka 4
Under hösten 2016 ska rivningen av Gasklocka 4 i inledas. Därför tar vi en tur till Norra Djurgårdsstaden, eller Hjorthagen som området egentligen är en del av, för att titta på gasklockan innan det är för sent.
Klocka 4 är en torrgasklocka med en rörlig kolv i den cylindriska cisternen. Kolven har en slaglängd på 88 meter.
En gasklocka är ett magasin för att lagra gas när förbrukningen är lägre än produktionen. Gas som sedan kan levereras när förbrukningen överstiger produktionen. Av de fem gasklockorna som finns i Hjorthagen är Gasklocka 4 med sina 200 000 m³ den största. Den byggdes 1932 och användes fram till april 2010. Gasklockan är en 95 meter 20-kantig cylinder byggd i plåt och syns från stora delar av Stockholm.
Industri och näringsliv har de senaste 200 åren påverkat Sveriges och Stockholms utveckling mer än kungar och krig. Den här gasklockan är tillsammans med de andra en viktig del av Stockholms industrihistoria som borde bevaras på samma sätt som slott och herrgårdar. Industribebyggelse är märkligt förbisedd i de sammanhangen. Gasklockorna i tegel är mycket vackra och ritades av arkitekten Ferdinand Boberg. De ska vara kvar med ny verksamhet men eftersom Gasklocka 4 är i metall anses den uppenbarligen inte värd att bevara trots att det är områdets industrikaraktär som helhet som måste stå i centrum.
Gasklockorna 1 och 2 byggdes 1893 och 1900.
Som det monument för västerländsk industrialisering det är skulle området platsa på Unescos lista för världsarv, som det står i boken ”Gasverket i Värtan” från 2006. Om alla byggnader från olika tider får stå kvar vill säga. Hela området med samtliga gasverksbyggnader är också blåklassat av Stockholms stadsmuseum.
Gasklocka 4 är ett tydligt blickfång i Stockholm och utgör en intressant kontrast till de nybyggda husen intill. Men istället för att behålla kopplingen till Stockholms industrihistoria ska gasklockan rivas och ersättas med ett mycket högt hus. Gasklocka 4 är unik i sitt slag. En liknande fanns i Göteborg men den håller nu på att rivas. Den staden värnar inte heller om sin industrihistoria.
Gasklocka 4 utgör en intressant kontrast till de nybyggda husen intill.
Den här markplätten borde ha kunnat sparas när ett så stort område bebyggs. Det fanns planer på att skapa ett rymdmuseum inne klockan. Det hade passat bra. Trappan på utsidan skulle också kunnat bli en spektakulär turistattraktion för den våghalsige.
Det byggs fortfarande mycket i området. Det bankar och sågas nästan överallt och kranarna hissar ideligen upp nya husdelar. Norra Djurgårdsstaden blir en del av en milleniering i innerstadens ytterkant precis som Hammarby sjöstad och Hagastaden. Husen med mer återhållen arkitektur kommer förmodligen att ha ett längre bäst-före-datum än de mer experimentella som närmast kan jämföras med 70-talets utsvängda byxor. Väldigt trendigt när de kom men ack så passé när 80-talet knackade på dörren. Hade området bebyggts med mer klassisk arkitektur, likt St:Eriksområdet på Kungsholmen, hade nog stadsdelen uppfattats som mycket trevligare.
Husen med mer traditionell arkitektur kommer förmodligen att ha ett längre bäst-före-datum än de mer experimentella.
De gamla tegelbyggnaderna har en detaljrikedom och arkitektonisk finess som hel saknas i det ny tegelhusen mitt emot.
För den som söker täthet är Norra Djurgårdsstaden rätt.
Kommer den nya skyskrapan att lösa bostadsbristen bland de som behöver det mest, unga vuxna och de som inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden? Nej, det är dyra bostäder som byggs i Norra Djurgårdsstaden och att bygga på höjden är mycket dyrt. Priserna blir därefter.
En äldre visionsbild över området.
Om det nu absolut ska byggas en skrytbyggnad här hade den mycket väl kunnat placeras på en annan plats hundra meter åt sidan där nya bostadshus nu byggs. Då hade Gasklocka 4 kunnat få vara kvar och bevaras som det industriminne den förtjänar att vara.
Klocka 4 är en torrgasklocka med en rörlig kolv i den cylindriska cisternen. Kolven har en slaglängd på 88 meter.
En gasklocka är ett magasin för att lagra gas när förbrukningen är lägre än produktionen. Gas som sedan kan levereras när förbrukningen överstiger produktionen. Av de fem gasklockorna som finns i Hjorthagen är Gasklocka 4 med sina 200 000 m³ den största. Den byggdes 1932 och användes fram till april 2010. Gasklockan är en 95 meter 20-kantig cylinder byggd i plåt och syns från stora delar av Stockholm.
Industri och näringsliv har de senaste 200 åren påverkat Sveriges och Stockholms utveckling mer än kungar och krig. Den här gasklockan är tillsammans med de andra en viktig del av Stockholms industrihistoria som borde bevaras på samma sätt som slott och herrgårdar. Industribebyggelse är märkligt förbisedd i de sammanhangen. Gasklockorna i tegel är mycket vackra och ritades av arkitekten Ferdinand Boberg. De ska vara kvar med ny verksamhet men eftersom Gasklocka 4 är i metall anses den uppenbarligen inte värd att bevara trots att det är områdets industrikaraktär som helhet som måste stå i centrum.
Gasklockorna 1 och 2 byggdes 1893 och 1900.
Som det monument för västerländsk industrialisering det är skulle området platsa på Unescos lista för världsarv, som det står i boken ”Gasverket i Värtan” från 2006. Om alla byggnader från olika tider får stå kvar vill säga. Hela området med samtliga gasverksbyggnader är också blåklassat av Stockholms stadsmuseum.
Gasklocka 4 är ett tydligt blickfång i Stockholm och utgör en intressant kontrast till de nybyggda husen intill. Men istället för att behålla kopplingen till Stockholms industrihistoria ska gasklockan rivas och ersättas med ett mycket högt hus. Gasklocka 4 är unik i sitt slag. En liknande fanns i Göteborg men den håller nu på att rivas. Den staden värnar inte heller om sin industrihistoria.
Gasklocka 4 utgör en intressant kontrast till de nybyggda husen intill.
Den här markplätten borde ha kunnat sparas när ett så stort område bebyggs. Det fanns planer på att skapa ett rymdmuseum inne klockan. Det hade passat bra. Trappan på utsidan skulle också kunnat bli en spektakulär turistattraktion för den våghalsige.
Det byggs fortfarande mycket i området. Det bankar och sågas nästan överallt och kranarna hissar ideligen upp nya husdelar. Norra Djurgårdsstaden blir en del av en milleniering i innerstadens ytterkant precis som Hammarby sjöstad och Hagastaden. Husen med mer återhållen arkitektur kommer förmodligen att ha ett längre bäst-före-datum än de mer experimentella som närmast kan jämföras med 70-talets utsvängda byxor. Väldigt trendigt när de kom men ack så passé när 80-talet knackade på dörren. Hade området bebyggts med mer klassisk arkitektur, likt St:Eriksområdet på Kungsholmen, hade nog stadsdelen uppfattats som mycket trevligare.
Husen med mer traditionell arkitektur kommer förmodligen att ha ett längre bäst-före-datum än de mer experimentella.
De gamla tegelbyggnaderna har en detaljrikedom och arkitektonisk finess som hel saknas i det ny tegelhusen mitt emot.
För den som söker täthet är Norra Djurgårdsstaden rätt.
Kommer den nya skyskrapan att lösa bostadsbristen bland de som behöver det mest, unga vuxna och de som inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden? Nej, det är dyra bostäder som byggs i Norra Djurgårdsstaden och att bygga på höjden är mycket dyrt. Priserna blir därefter.
En äldre visionsbild över området.
Om det nu absolut ska byggas en skrytbyggnad här hade den mycket väl kunnat placeras på en annan plats hundra meter åt sidan där nya bostadshus nu byggs. Då hade Gasklocka 4 kunnat få vara kvar och bevaras som det industriminne den förtjänar att vara.
Den här texten skrevs tillsammans med min bror.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Varför bygger man så fula byggnader?? Stort, vräkigt och fult... verkar vara tidens melodi!
Postat av: john bevegård
hej1 bevara gamla fina kulturhus riv inte mer..brajohn bevegård.
Trackback
