Hotade parker
Det är fascinerande att politiker och stadsplanerare så ivrigt talar om behovet av parker men samtidigt inte ser dem som platser för rekreation utan som platser möjliga att exploatera. Just nu finns det mer eller mindre långt gångna planer på att bygga i fyra parker på Södermalm. I en femte pågår redan byggnationen.
I Malongenparken planeras för 20 hyresrätter med plansamråd i mars och februari 2018, i Bergsgruvans park planeras för cykelgarage och bostäder, i Johan Helmich Romans park har planarbetet för att bebygga den med bostäder återupptagits och i Tjurbergsparken planeras för 80 hyresrätter. I den sistnämnda verkar det medvetna förfallet påbörjats genom att klotter inte längre saneras. Det är ett sätt att få platsen otrevlig och otrygg. Tryggheten anges också som argument för att bebygga parken. Missbrukarna ska på så sätt välja att flytta sig till någon annan plats. Men det finns många exempel på att missbrukare inte drar sig för att uppehålla sig nära bostäder eller där många människor rör sig. Vid Tjurbergsparken finns redan hundratals bostäder. Att ytterligare 80 lägenheter skulle få dem att flytta på sig förefaller osannolikt. Just det medvetna förfallet var också tydligt i den västra delen av Rosenlundsparken där byggnationen nu pågår för fullt.
Parker på Södermalm som bebyggs eller hotas av bebyggelse. Från vänster: Bergsgruvans park, Rosenlundsparken, Johan Helmich Romans park, Tjurbergsparken och Malongenparken. Bild : Google Maps (med mina markeringar)
När parker och grönområden bebyggs brukar det kompenseras genom att ett annat grönområde rustas och görs tillgängligt. Det kallas grönkompensering. I praktiken innebär det emellertid inte så mycket kompensering eftersom det ofta är åtgärder som ändå hade behövt göras, tex att rusta upp en lekpark eller ett slitet torg.
För några år sedan lanserades begreppet pocketpark. Det innebär en liten yta av grönska som på det sättet, trots sin lilla storlek, kunde betraktas som en park. Genom att kalla fler områden för park kunde också fler människor anses bo nära en sådan trots att antalet parker och grönområden blev mindre. Nu är ordet pop up-park på modet. Det ska vara en tillfällig park men är i praktiken mest några solstolar som ställs ut på en konstgräsmatta.
I takt med att Stockholms befolkning växer ökar trycket på de parker som finns. Parkerna används mycket och slits hårt. I vissa fall har det lösts med åtgärden att ersätta riktigt gräs med konstgräs. Tanken att låta bli att bebygga parker verkar inte ha slagit våra politiker.
Stockholms parker skall lämnas ifred. Det finns massor av mark i Nacka, södertörn, Värmdö. Använd huvuder och skäms alla politiker.
Instämmer med GL att parker ska lämnas ifred, eftersom som de verkligen behövs för alla människors välbefinnande, speciellt numera, när omgivningen bebyggs mer och mer och all natur runtikring täcks med betongplattor, och detta bidrar till stora klimatförändringar och annat sorgligt. Hur och vad tänker stadsplanerare nuförtiden...?
I en av världens befolningstätaste stad, New York, finns en av vår planets största parker i en srtad, Central park. Den är på med sin frisk lufts alstrande vegetation en förutsättning för alla hus, biltrafik etc, som gärna en stör stad som NYC alstrar. Ifotosyntesen sker det ju ett ständig pågående kretslop, som ni kan lära er mera om här: https://www.youtube.com/watch?v=Vxd1Q0czQzc
Eller skicka vidare till de som behöver lära sig än mer! dessutom kan man läsa om de på dessa träffar också: https://www.google.se/search?newwindow=1&source=hp&ei=OEV_WuawMoOcsgGr0avwAw&q=fotosyntes+och+cellandning+kretslopp&oq=fotosyntes&gs_l=psy-ab.1.9.0l10.203.11855.0.21978.10.10.0.0.0.0.265.847.9j0j1.10.0....0...1c.1.64.psy-ab..0.8.729...0i131k1j0i10i19k1j0i10i30i19k1j0i5i10i30i19k1j0i5i10i30k1j0i13k1.0.bZbSg0gPJ5M
Mao det som på sikt som ger oss bättre, friskare liv att leva, barn som växer upp mera stadda i gott skick med fin hälsa och alla vi andra som njuter av prakten i en park och inte har sommarnöjen att dra til, vi måste istället känna än mer hur våra livsandar sviker oss än mer tänka på vår sorti mkt tidigare än det var tänkt.
Att förtäta stadsdelarna inom tullarna har enbart kommersiella orsaker. En förtätad, vandaliserad och ”marginaliserad” kärna för stor stockholmsområdet tjänar ingen på, i längden. Vilken politiker, husägare, byggmästare vill i längden bli förknippad med att ha vanställt vår stad?
Ju mer Stockholm förtätas och ”försvinner”, försvinner själva det trevna att alls bo här, egentligen. Kanske passar då stan bäst för dem som inte bryr sig var de bor. Inte bryr sig om sina medmänniskor. I en stad där teve kameror tar över ”tryggheten” kanske ingen bryr sig?
https://www.youtube.com/watch?v=JuY7QSe3bsY
