Malongenparken

När ett område är så poulärt att dess gräsytor beläggs med konstgräs för att klara besökstrycket borde stadsplanerare slå vakt om de parker som finns där. Istället är de beredda att offra en välanvänd park för 20 lägenheter och ytterligare kommersiell verksamhet av samma sort som det redan finns gott om i närheten. Detta i ett läge när det är parker det är brist på.

I ett tidigare blogginlägg skrev jag om hotade parker på Södermalm. En av dem är Malongenparken i närheten av Nytorget, alldels invid Renstiernas gata. Större delen av parken används som hundrastgård där hundar kan springa fritt i ett ingägnat område. I parken planeras för ett bostadshus med ca 20 hyreslägenheter och publika lokaler i botten. Samrådet för projektet har nyligen avslutats. I planhandlingarna beskrivs Malongenparken som liten och anonym, som om det skulle vara något negativt. Istället är det en positiv egenskap för de som i lugn och ro vill besöka parken.


Malongenparken och dess hundrastgård invid Renstiernas gata, Mars 2018


Illustration från samrådshandlingen på den planerade bebyggelse i Malongenparken.
Bild: Belatchew arkitekter / LAND arkitektur / Stadsbyggnadskontoret).

Planerna beskriver på ett slarvigt sätt de träd som finns på området och det är svårt att förstå hur allt som planeras ska kunna få plats eller förverkligas. Förutom det planerade huset ska det få plats parktorg, uteservering, cykelparkering och en platsspecifik möbel. Dessutom ska Malongenparken omgestaltas till en plats för vistelse och aktivitet med "adderade funktioner som exempelvis pingisbord". Allt detta på en yta som inte är mer än ca 18 meter bred. Planerna är oklara och försöker få in för mycket på liten yta.


Hela området från Nytorget till Vita Bergen är ett område med kulturhistoriskt värde. Detalj ur Stockholms Stadsmuseums klassificeringskarta.

Hela området från Nytorget till Vita Bergen, där Malongenparken ingår, är ett område med kulturhistoriskt värde. Hänsyn har inte tagits till kringliggande bebyggelse som är klassat som kulturreservat med hus från 1700-talet i sin östra del. Den bebyggelse som tillkom på 1990-talet vid Nytorget tar betydligt större hänsyn till platsens karaktär och historia än det liggande förslaget som inte uppfyller kravet på att en ny byggnad ska samverka med omgivande bebyggelse och stadslandskapet, även om Stadsbyggnadskontoret själva menar att det är så. Att fasaden mot Nytorget delas upp i två volymer kommer inte göra att byggnaden ser mindre ut då den totala höjden ändå är sex våningar. De två mindre volymerna kommer bara upplevas som utskjutande delar av den större byggnaden som sträcker sig långt högre än intilliggande bebyggelse på gatan Nytorget.


Illustration från planhandlingarna som jämför höjden på befintlig bebyggelse med de utskjutande partiet på det planerade huset. Bild: Belatchew arkitekter/Stadsbyggnadskontoret


Bebyggelsen mellan Nytorget och Malongenparken med parken i fonden, Mars 2018. Jämför med volymstudien på bilden ovan.

Att allt fler ytor blir s.k. hårdgjorda ytor minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön.  Ett träd dricker 500-700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften. Lägre vegetation har samma egenskaper även om mängden vatten är mindre. Att växter tas bort har alltså större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner. Att själva Nytorget belagts med konstgräs för att tåla besökstrycket talar sitt tydliga språk och borde vara en signal till Stockholm stad att vara rädd om de grönytor som finns kvar, stora så väl som små.

Den planerade bebyggelsen innebär att hundrastgården på platsen försvinner. Det är innerstadens enda rastgård för hundar med en mankhöjd på max 35 centimeter och en av få kvarvarande, ickekommersiella mötesplatser. Att den nya bebyggelsen planeras att få publika lokaler som restaurang eller café är inte en fullgod ersättning. Det är kommersiella träffpunkter av en typ som det redan finns väldigt många av i det aktuella området.

Att en ny plats för hundrastgård ska utredas hjälper inte. Visa av erfarenhet vet vi att löften av den typen nästan aldrig ger full kompensation och ofta drar ut på tiden. Det finns få lämpliga platser för en ny hundrastgård i närområdet och oavsett var den placeras ökar trycket på den parken.

Dessutom finns planer på ytterligare exploatering precis i närheten. På Nytorgsberget i korsningen Renstiernas gata och Skånegatan planeras 30 bostadsrätter och i Nytorgets södra del planeras 50 bostadsrätter. De båda projekten ligger 100 respektive 140 meter från Malongenparken och är även de inom samma kulturhistoriskt värdefulla område. En helhetssyn måste till så att exploateringen inom ett litet område inte blir för stor. Enskilda planer måste sättas in i hela sitt sammanhang.


Området kring Nytorget där tre byggprojekt planeras på en minuts gångavstånd från varandra. Bild: hitta.se med mina markeringar i rött.

Mark utan hus anses numera inte längre ha något värde, inte ens om det är en park. Raden av parker och grönområden i Stockholm som bebyggs börjar bli lång. Den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir allt mer ovanliga. I planhandlingarna framhålls att platsen tidigare delvis varit bebyggd och att parken tillkommit någon gång efter 1971 då den bensinmack som fanns på platsen lades ner. Det används subtilt som ett argument att åter bebygga platsen. Men sedan parken tillkommit har området förtätats och trycket på områdets parker har ökat. Numera är behovet av parken stort. Argumentet att platsen tidigare varit bebyggd saknar därför relevans.

Ekonomiska bedömare menar att antalet påbörjade bostäder i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren, till vad de menar är ohållbara nivåer. Flera byggföretag har redan rapporterat betydande minskningar i försäljningen samtidigt som många nya bostäder väntas komma ut på marknaden under 2018.

Att i ett läge där konjunktur och efterfrågan viker planera för ytterligare bebyggelse är felaktigt. Huset i Malongenparken ska förvisso bli hyresrätter men andra nyproducerade hyresrätter på Södermalm har fått hyresnivåer som enbart vänder sig till en extremt välbärgad kundkrets. Det finns inget som tyder på att hyresnivåerna i det här fallet kommer att bli rimliga. Och det i ett läge när överutbudet av dyra bostäder riskerar att stjälpa hela ekonomin.

Kommentarer
Postat av: Per Linder

Staden måste Lägga ner planerna på att bygga detta anskrämliga hus som onte passar in i kringliggande miljö. Det är illdåd att bebygga små parker, som verkligen behövs. Och någon ny hundrastgård blir det sannolikt inte . De behövs också !

2018-04-07 @ 09:37:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0