Brev till Regina Kevius

En vän till mig har skrivit brev till Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Regina Kevius. Jag publicerar brevet här men har av integritetsskäl plockat bort brevskrivarens namn och ålder. Jag räknar med att det kommer ett svar och det kommer i så fall att publiceras som en kommentar till det här inlägget.


Hej!


Jag heter [namn bortplockat] och är [ålder bortplockad] år. Jag skriver till dig eftersom du är ny på posten som stadsbyggnadsborgarråd och jag är orolig för Stockholm framtid.


Det pratas hela tiden om att inflyttningen till staden är stor och att det saknas bostäder i Stockholm men det blir ju ingenting kvar åt oss som redan bor här. Jag har mött folk som med tårar i ögonen fotograferat resterna av Tantogården som var en fantastisk folkpark i innerstaden. En oas med rödmålade hus med vita knutar, scener både ute och inne samt en dansbana. Bygg upp den igen. Den är saknad och behövs. Och handen på hjärtat... har du ens varit där?


Vid Tantos kolonilotter har jag mött folk som köat i tolv år för att få en plätt att odla på men rädslan hänger hela tiden i luften. "Ja, det är jättefint här men vi får väl se vad politikerna hittar på. Snart blir det väl bostäder här också."


Även innergårdar hotas av nya hus till de boendes fasa. Senast kvarteret Plankan vars innevånare nu är förtvivlade. Varför är de som inte bor i Stockholm viktigare än de som redan bor här? Fråga vem som helst så är deras åsikt Not in my backyard.


Så återigen: När ska ni börja tänka på oss som redan bor i staden och bryr oss om den? Min värld består av mer än de 50 kvm som utgör min lägenhet.


På 1960-talet var planen att Stockholm City skulle bli som Manhattan. Det gick ju som bekant inte så bra. City var länge den tristaste platsen i hela stan och det är först nu den delen av Stockholm börjat hämta sig. Så vänligen, gör inte om misstagen från rivningarna av Klara.


Du säger att du vill bygga högt och tätt. Det är ju helt vansinnigt att stänga ute solljuset på det sättet. Möjligen kan man bygga högt eller tätt men jag förordar en arkitektur som passar in i den befintliga miljön. Skrytbyggen som ska sätta Stockholm på kartan är bara larvigt. Bevara Stockholms karaktär som den är för det är så vi vill ha den. Turister som kommer till hit är i alla fall bara i Gamla Stan så tro inte att du lockar hit fler med hjälp dina byggplaner.


När helt nya stadsdelar nu byggs på en gång byggs det för mycket i samma stil på ett och samma ställe. Återigen görs samma misstag som tidigare när miljonprogrammet genomfördes. Du kan ha vilka visioner du vill men dessvärre förbereder du bara för nya getton. Jag har ingenting emot människorna där. Jag gick i Tensta Gymnasium och trivdes jättebra. Det jag är emot är sättet som nya bostadsområden skapas på och vart det leder. Om 20 år är Hammarby sjöstad och andra nya områden som miljonprogramsområdena är idag. Tänk efter själv. Skulle du vilja flytta till Rinkeby.


Som du kanske redan förstått bor jag på Södermalm men det finns byggprojekt på andra öar som jag också har åsikter om. Det finns planer på att riva det K-märkta Trygg-Hansa huset på Kungsholmen. Hur kan det komma sig? Huset är ju K-märkt så då är det väl ingenting att diskutera. Om politiker står över sådana beslut vet man ju inte vad som kan hända. Kan ni stifta nya lagar som passar enbart er? Spä inte på det politikerförakt som redan råder.


Stockholm Waterfront är ett projekt som dessvärre genomförts. Snyggt blev det inte. Stort, svart och fyrkantigt. Ett liknande hus har byggts vid Telefonplan. Det är ju rena öststatsarkitekturen. Slussen tänker jag inte ta upp så mycket. Du vet redan vad som sagts och vad folk tycker. Jag vill bara uppmana dig att inte bygga bort vår utsikt och sluta bygg murar runt Stockholm öar.


I en förort söder om stan ville politiker bygga så att det skulle bli innerstadskänsla. De ville inte de som bodde där. De ville ha sin förortskänsla. Det var därför de bosatt sig där de bodde. Bara för att du och jag och de allra, allra flesta av er som bestämmer i stadshuset bor i innerstaden betyder inte det att alla i regionen vill ha det så. Tänk på det.


Mina föräldrar bor i en förort norr om stan. Där parkerar många på gatan vilket leder till problem för snöröjningen och att bilar inte längre kan mötas. Dessutom planeras ca 1000 nya bostäder. Det kommer alltså innebära minst 1000 bilar till. Vart ska dessa ta vägen? Det spelar ingen roll att bussar och tåg finns nära. Folk har bil i alla fall. Det börjar bli trångt nu.


Det är inte rimligt att en femtedel av Sveriges befolkning ska bo i Stockholmsområdet. Jobba istället för att hela Sverige ska vara attraktivt att leva i. Det kommer även Stockholm att tjäna på.


 

En sammanfattning av mina åsikter:

Bygg med hänsyn till det som redan är.
Bevara det som är unikt, typiskt för sin tid och värdefullt.
Nya byggnader ska passa in i befintlig miljö.
Bygg inte murar runt Stockholms öar.
Öppna upp istället för att sluta till.
Ta hänsyn till de människor som redan bor i staden och gör något för dessa.
Gör inte om gamla misstag.


 

Med hälsningar
[namn bortplockat]


Trygg-Hansa-paviljongen

I Dagens Nyheter den här veckan kunde man läsa att Trygg-Hansa vill riva paviljongen från 1976 i deras huskomplex och ersätta den med ett sju våningar högt kontorshus. Debatten bland läsarna gick hög om huruvida huset ska bevaras eller inte. Till saken hör att huset är K-märkt och anses ha ett högt arkitektoriskt värde.

Många skriker alltid "Riv!" utan hänsyn till vad som ska rivas eller vad som ska byggas istället. Andra tycker att den här paviljongen ska rivas eftersom de tycker att den är ful.

Själv tycker jag att den ska bevaras och det finns flera orsaker till det. För det första är den som sagt K-märkt. Om vi börjar riva K-märkta hus var går då gränsen för vad som ska skyddas för framtiden. Jag kan inte tillräckligt mycket om arkitektur för att kunna bedömma dess arkitektoriska värde men även moderna hus kan vara värda att spara.

För det andra kommer det sju våningar höga hus Trygg-Hansa vill bygga att bidra till en förtätning av området som inte bara påverkar de boende på andra sidan gatan utan hela kvarter i närområdet. Den låga byggnaden med parken bakom fungerar som en ventil mot himlen där ljus och luft kommer ner. Dessutom byggs hus numera i samma storskaliga still som under miljonprogrammets dagar. Det gör att de som tycker att dagens hus är fult knappast kommer att bli nöjda med det nya.


Trygg-Hansa-paviljongen, Oktober 2010


Utsikt mot Fleminggatan där ett högt hus skulle få förödande konsekevenser på omgivningen.

Borgarrådsbyte

I veckan som gick avgick Kristina Alvendal som Finans- och Stadsbyggnadsborgarråd och det var många kommentarer på internet som utropade "Äntligen!". Hennes tid har präglats av ett hetsbyggande utan dess like med en total okänslighet för Stockholm och dess invånare.

Många hoppades på att Kristina Alvendal skulle ersättas av någon med en mer hänsynsfull syn på stadens utveckling och med nytillträdda Regina Kevius får vi hoppas att det blir så. Men risken är att det blir precis tvärt om. Politiker från samma parti brukar försvara varandra eftersom de tillhör just samma parti. Det är tex idag bara socialdemokrater som försvarar Hjalmar Mehr. Om Regina Kevius skulle ändra på många av Kristina Alvendals beslut skulle hon alltså underkänna en partikamrats politik och lojaliteten inom politiska partier är oftast skrämmande stor.

Man äger inte sin utsikt

När ett nytt hus ska byggas brukar folk i området protestera mot att deras utsikt försvinner. Med all rätt tycker jag. Äldre områden är ofta välplanerade när det gäller utsikt och hur solen ska skina mellan husen. Vid sådan förtätning som nu sker där kvantitet går före kvalitet går sådana värden som utsikt och ljus ofta förlorade.

De som klagar brukar ofta få mothugg av byggivrare som säger att man inte äger sin utsikt. Det är helt rätt att man inte gör men man måste ändå betala för den. Den som köper en lägenhet får ofta betala betydligt mer om utsikten är bra än om lägenheten ligger mörkt och tätt inpå andra hus. Till och med nyproducerade lägenheter säljs med olika pris beroende på deras läge. Utsikten är ibland till och med ett försäljningsargument. Det man gör är att betala för något man sedan inte äger, sin utsikt.

Då är det rimligt och fullt förståeligt att människor som förlorar sin utsikt blir arga. De förlorar inte bara sin utsikt och en del av sin livskvalitet, de förlorar också pengar den dag lägenheten ska säljas. I hyresrätter finns inte det ekonomiska perspektivet på samma sätt men livskvalitet betyder ofta mer än pengar.

Förtätning vid Hornstull

Vid Hornstull på Södermalm byggs ett nytt hus. Tidigare fanns här träd och parkmark men mark som det inte står bostadshus på anses av politikerna vara outnyttjad och en öppen yta har tydligen inget värde i sig. Alltså smäller man upp ett nytt bostadshus där. När jag befinner sig på platsen inser jag genast varför man inte har byggt där tidigare. Det nya huset ligger nämligen i hörnet av Hornsgatan och Liljeholmsbron vilket är två starkt trafikerade gator med ett ständigt trafikbuller. De som flyttar i huset och inte vet om trafikbullret lär märka det så fort de öppnar ett fönster. Nu blir det fler människor som ska trängas på det redan tätbefolkade Södermalm och ännu mer trafikbuller och bilköer.

Jag har egentligen inget emot husets arkitektur i sig även om jag tycker att sen svarta fasaden mot Liljeholmsbron är ganska ful. Den gröna fasaden mot Hornsgatan med sina vinklade fönster är däremot bra.

 
Det nya huset vid Hornstull, Oktober 2010

 
Motsvarande vy på hur det såg ut tidigare. (Bilder tagna fån Hitta.se)


RSS 2.0