Om ordens betydelse 3
I debatten om nya hus som ska byggas på en liten äng eller i ett litet skogsparti mellan befintliga hus sägs ofta att det inte gör något eftersom det ändå bara är mark som blivit över. Men det är alltför ofta ett helt felaktigt påstående. Det rör sig nämligen ofta om mark som medvetet sparats när husen byggdes. De boende skulle ha nära till naturen och träd inpå knuten. Nu anses obebyggd mark inte ha något värde och de här gröna ytorna byggs i rask takt bort.
Det ska numera byggas portar lite varstans i Stockholm. I praktiken innebär det två höga hus som står bredvid varandra. En port är nämligen alltid två höga hus, gärna med en bilväg mellan dem. Samtidigt som byggandet av Hagastaden ska sudda ut gränsen mellan Stockholm och Solna skulle Tors Torn markera samma gräns som en port in i Stockholm. Just Tors Torn blir inte av men det dyker nog upp en port där ändå.
Flera av de byggnader som byggts i Stockholm de senaste åren har beskrivits som "märkesbyggnader". Victoria Tower i Kista blev klart förra året och beskrevs då som en märkesbyggnad och t.o.m. Stockholm Waterfront har av politier också beskrivits som en märkesbyggnad. Trots detta sägs det ofta att det inte byggts någon märkesbyggnad i Stockholm sedan 1989 då Globen färdigställdes och att det därför måste byggas fler. I takt med att ordet märkesbyggnad blivit allt mer utslitet har nu ordet "karaktärsbyggnad" börjat dyka upp. Det är i själva verket ett nytt ord för i stort sett samma sak.
Brommaplan
Brommaplans tunnelbanestation, Juni 2012
Torghandel och busstrafik vid Brommaplan, Juni 2012.
Planen som nu är ute på samråd innebär att området förändras totalt. Byggnaderna med Centrumhuset (ICA-butiken), Medborgarhuset, Scandic hotell och McDonalds ska enligt förslaget rivas. Bussterminalen ska däckas över och ovanpå den ska ca 600-700 lägenheter byggas. Den nya bussterminalen ska ligga längst ut längs med Drottningholmsvägen och innanför den ska en ny galleria ligga. Dit ska ICA-butiken flytta och i resten av utrymmet ska ett 30-tal lokaler finnas för "butiker, restauranger och annan service". Behöver Stockholm ytterligare en galleria? Bromma Blocks med ett 80-tal butiker ligger dessutom inte långt bort.
På norra sidan av tunnelbaneviadukten ska ett högt kontorshus byggas på ungefär den plats där McDonalds ligger idag.
Vänster bild: Vy från norr på den planerade bebyggelsen. Höger bild: Jämförelse mellan positionen på den nuvarande och planerade bebyggelsen. Klicka på bilderna för större format. Bilderna är hämtade från Stadsbyggnadskontorets planhandlingar.
Hotellbyggnaden från mitten av 1950-talet är en fyrlängad byggnad och omger en öppen innergård. Arkitekt var Nils Sterner. Även Medborgarhuset och Centrumhuset från 1960-talets början har Nils Sterner ritat, men den här gången tillsammans med Niels Lund-Hansen. Båda var anstälda vid Stockholms Stads fastighetskontor. Samtliga tre byggnader är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum eftersom de har en tidstypisk arkitektur som trots vissa ombyggnader bevarat sin ursprungliga utformning. Byggnaden med McDonalds är gulklassad.
Nils Sterner var också en av arkitekterna som ritade Tekniska nämndhuset på Kungsholmen där bl.a. stadsbyggnadskontoret sitter och där planen om Brommaplan just nu ställs ut.
Bussterminalen vid Brommaplan, Juni 2012. Till vänster syns Centrumhuset och Medborgarhuset och i fonden Hotellbyggnaden.
Medborgarhuset och Hotellet, Juni 2012
Huset med McDonalds som enligt planen ska rivas, Juni 2012. Något till vänster ska det höga kontorshuset byggas.
Med förslaget att riva alla byggnader inom planområdet tar planen inte alls hänsyn till platsens historia. Genom den höga exploateringen tar planen inte heller hänsyn till omgivningens karaktär och topograi. Med sin höjd på upp till 13 våningar kommer den nya bebyggelsen att kännas helt felplacerad och vara ett främmande inslag i området.
Planerna i deras nuvarande form kommer inte att genomföras. I samrådsfasen är de föreslagna förändringarna alltid extrema och exploateringen överdriven. När människor och remissinstanser sedan protesterar och lämnar synpunkter sparas en del äldre byggnader och nybyggnationen minskar i omfattning. Då tycker de som protesterat att de åtminståne vunnit något. Jag är ganska säker på att det blir så i det här fallet också.
Gästskribent: Telefonen på Hornsgatan 47
Den här gången är det min bror som skrivit ett gästinlägg. Min bror har pratat med vår morfar om hans ungdom och berättar här en anekdot om hur livet kunde vara för en ung man i Stockholm på 1940-talet.
Telefonen på Hornsgatan 47
Min morfar bodde i sin ungdom på Hornsgatan 47. Det var 1945 och han hade precis varit uppe i Sälen och bevakat gränsen mellan Sverige och Norge. Trots att kriget var i sitt slutskede var man rädd för att tyskarna skulle korsa gränsen från det ockuperade grannlandet.
Efter kriget kom så min morfar till Stockholm och Hornsgatan. Där var han inneboende hos en tant som hade satt lås på sin telefons nummerskiva så att det inte gick att ringa från den, bara till den. Dyra telefonräkningar på grund av hyresgästers pladder var ingenting för henne. Själv hade hon nyckel så att hon kunde låsa upp och slå ett nummer vid behov.
Min morfar arbetade på ett stort telefonbolag och visste därför hur man slog telefonnummer med hjälp av klykan. Tryckte man ner den snabbt en gång blev det noll, två tryck gav en etta osv. Han kunde därför ringa trots den låsta nummerskivan. Tanten var alltid så förundrad över att hon aldrig hade hört telefonen ringa när hon såg min morfar prata i den.
Tanten och telefonen är förmodligen borta men Hornsgatan 47 finns kvar. Min morfar likaså.
Hornsgatan 47 som huset ser ut idag.
