Bevara Stockholm

Vid Liljeholmskajen ske det byggas fyra höghus med bostadsrätter. Tanken från början var att de skulle vara 21 våningar höga men både politikerna i stadsbyggnadsnämnden och byggbolaget JM ville öka våningsantalet till 24. Det är ett tydligt exempel på samarbetet mellan byggbolagen och våra politiker. Byggbolagen vill tjäna mer pengar och politikerna går deras ärenden.

Bostadsbristen är stor bland unga människor och det finns ett behov av fler små och billiga lägenheter. Den här bostadsbristen används ofta som skäl för att bygga mycket och att bygga högt men det är inte för de bostadslösa det byggs. Nej, istället är det dyra bostadsrätter som dessa eller hyresrätter med höga hyror som byggs. Bostadsrätterna i de här husen kommer att kosta mellan 2,8 och 8 miljoner kronor. Det är knappast några summor en bostadslös har råd med. Om den bostadslöse skulle ha det hade han/hon inte varit bostadslös längre. Folk med pengar kan alltid skaffa sig bostad och de bostadslösa förblir bostadslösa.


Liljeholmskajen fotograferad från västra Årstabron. Byggarbetet pågår för fullt. (Augusti 2011)


Liljeholmskajen i framtiden. (llustration: Rosenbergs arkitekter)
Att döma av bilderna på JM:s webbplats ska husen inte vara vita utan svarta.

I samband med byggprojekt eller rivningar kommer ofta en färgklassning på tal. Det har varit olika färger men åtminstone jag har haft svårt att veta vad de olika färgerna i praktiken betyder och vem som sätter dem. Att byggnader med färgklassning har olika grader av kulturhistoriskt värde har jag förstått men längre än så har inte mina kunskaper sträckt sig.

Det är dags att reda ut begreppen.

Det är Stockholms stadsmuseum som ansvarar för arbetet med att peka ut och definiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Stockholms stad. Uppgifterna här kommer från deras webbplats och från en del letande bland lagar och paragrafer.

Klassificeringen gäller bebyggelse uppförd fram till och med 1990 och stadsmuseet har skapat en metod där kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan få en av tre olika klassificeringar. De kan blå-, grön- eller gulklassificeras.

	Blå är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar kraven för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Kulturminneslagen handlar om att skydda och vårda vår kulturmiljö. Den handlar inte bara om byggnader utan också om tex fornminnen och kulturföremål. Kapitel 3 handlar om byggnadsminnen och första stycket i 1 § lyder: "En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. Bestämmelserna om byggnadsminnen enligt detta kapitel får också tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde." Alla blåklassade byggnader är inte förklarade som byggnadsminnen men de uppfyller alltså kraven för att bli det.
	Grön är en lägre klassning men den innebär ändå ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den formuleringen är hämtad från Plan- och bygglagen som omfattar både blå- och grönklassade byggnader. Så här lyder första stycket i 8 kapitlet 13 § i Plan- och bygglagen: "En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas."
	Gul innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde.

Inom en snart framtid kommer omfattande rivningar och nybyggen genomföras i kvarteret Grimman på Södermalm. Det har länge bedrivits vårdverksamhet i kvarteret och den nuvarande verksamheten i kvarteret riktas framförallt till hemlösa eller missbrukare.

Syftet med ombyggnadsplanerna är att bygga över 200 lägenheter, en förskola och ett gruppboende. Men också att öka tryggheten i området. Det sistnämnda förstår jag inte riktigt. Det är knappast den nuvarande bebyggelsen som skapar otrygghet, snarare den verksamhet som bedrivs där. Verksamheten kommer enligt förslaget att minska men inte upphöra helt.


Flygbild över hur kvarteret Grimman ser ut idag med de olika byggnadernas namn markerade. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)

I kvarteret finns flera gamla byggnader med stort kulturhistoriskt värde. Det är bl.a. Momma Reenstiernas palats från 1670-talet (blåklassat), Gamla Maria sjukhus (grönklassat) och byggnaderna Asylen och Kontorshuset (gulklassade).

Enligt Stadsmuseets klassificering är blå det som används för särskilt kulturhistoriskt viktiga byggnader, sedan kommer grön och gul i fallande ordning.

Det tidigare planförslaget var på samråd våren 2010 och möttes av en hel del kritik, både från boende och flera remissinstanser. De boende ansåg generellt att förslaget var för storskaligt, att gestaltningen inte lämpade sig för platsen och att fler av de äldre husen borde bevaras. Kritiken från de boende gällde framförallt den föreslagna rivningen av Kontorshuset. Även remissinstanserna länsstyrelsen, kulturnämnden, stadsdelsförvaltningen och skönhetsrådet ansåg att färre byggnader borde rivas. Framförallt ansåg remissinstanserna att Gamla Maria Sjukhus borde sparas men också Kontorshuset och hotellhem.

Personligen förstår jag inte varför hotellhem skulle vara värd att spara. Den grå byggnaden är inte särskilt charmig. Men någon av remissinstanserna kanske har specialkunskap i frågan. Det kan också ha att göra med det besvär det innebär att flytta verksamheten. Arbetet med planläggning för ett nytt hotellhem pågår. Däremot borde den låga entrébyggnaden till Gamla Maria Sjukhus absolut sparas. Den visar inte bara på områdets historia utan ger också en positiv variation i stadsbilden. Den är dessutom gulklassad av Stadsmuseet.


Den sparade byggnaden Asylen skulle i det tidigare förslaget bli helt kringbyggd och inklämd av de nya bostadshusen vilket fick en hel del kritik. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)


I det nya planförslaget sparas också en del av Kontorshuset men byggnaderna blir fortfarande helt kringbyggda. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)


Asylen och Kontorshuset på Maria Prästgårdsgata.


Vänster bild: Baksidan av sjukhusets entrébyggnad. Byggnaden är gulklassad precis som den röda envåningsbyggnaden men ska enligt det nuvarande förslaget inte sparas.

Höger bild: Hotellhem med Kontorshuset och Asylen i bakgrunden.


I det nya förslaget kommer Gamla Maria Sjukhus trots sitt kulturhistoriska värde inte att sparas i sin helhet. (Bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande.)


Vänster bild: Entrébyggnaden och gamla Maria Sjukhus huvudbyggnad.
Höger bild: Momma Reenstiernas palats i förgrunden och gamla Maria Sjukhus huvudbyggnad.

Det nya planförslaget ställdes ut i mars 2011. Generellt var åsikterna om det nya förslaget att det var bättre än det gamla. För den som är konspiratoriskt lagd väcks misstanken att det är ett planerat sätt av Stadsbyggnadskontoret att arbeta på. Först läggs ett förslag fram med så mycket rivningar och ny bebyggelse att alla slår bakut. Sen kommer ett omarbetat förslag med mindre ny bebyggelse som möts av reaktionen "Det är bättre än det förra förslaget". Det var precis så reaktionerna mot de olika förslagen till ombyggnaden av Slussen lät. På så sätt kan ett förslag som inte är bra gå igenom bara för att det är "bättre än det förra".