Bevara Stockholm

Regeringen vill lägga ner Bromma flygplats och genast väcks planerna att bygga bostäder på området åter till liv. Antalet bostäder som Stockholms politiker tror sig få plats med är väldigt många. Men även om man bortser från de orealistiska bostadsplanerna som presenteras så finns mycket annat att ta hänsyn till innan en nedläggning av Bromma flygplats kan bli aktuell.

När Stockholm skulle anlägga en internationell flygplats stod valet mellan Skarpnäck och Bromma. Av topografiska skäl föll valet på Bromma som blev den första flygplatsen i Europa med asfalterade banor i stället för gräsbanor. Bromma flygplats stod sedan klar 1936 och är idag Sveriges tredje största flygplats efter Arlanda och Landvetter i Göteborg.

Även placeringen av en storflygplats hade länge diskuterats i Stockholmsregionen. I slutet av 40-talet startade planeringen av flygplatsen Halmsjön som från början var tänkt att bli ett reservflygfält till Bromma, men direktivet att lägga ner Bromma och bebygga dess yta med bostäder kom i stället. 1958 bytte Halmsjön namn till Arlanda och invigningen skedde 1962. Bromma flygplats lades inte ner men kvar blev endast inrikesflyget. Under åren 1983-92 flög inrikesflyget till och från Arlanda och kvar på Bromma var allmänflyget och affärsflyget. 1992 flyttade inrikesflyget tillbaka till Bromma.

Sedan 1980-talet har frågan om Bromma flygplats vara eller inte vara diskuterats och nyligen kom beskedet att regeringen vill lägga ner flygplatsen. I vår polariserade värld blir alla frågor enkla och beslut fattas gärna utefter hur man vill att det ska vara i stället för hur det faktiskt förhåller sig. Tanken är att Arlanda ska ta över Brommas verksamhet men det är inte bara att flytta flyget. Det finns mycket att tänka på inför nedläggning och bostadsbyggande.


Bromma flygplats från ovan. Bild: Google Maps (Klicka på bilden för större format)

Markens storlek och antalet bostäder
Bromma flygplats har storleksmässigt jämförts med både Södermalm och Östermalm, lite beroende på vilken politisk hemvist den som uttalar sig har. Det finns olika uppgifter om hur stor mark som skulle bli tillgänglig, men ungefär 142 till 180 hektar mark pratas det om beroende på om man bara menar flygplatsen eller mark runt omkring som kan bebyggas om flyget försvinner. Som jämförelse har Södermalm 571 hektar landyta och det klassiska Östermalm 256 hektar.

Förslagen om hur många bostäder som skulle kunna byggas på Bromma flygplats varierar från 20 000 till 50 000. Miljöpartiet, som är det parti som driver frågan om nedläggningen hårdast, pratar återkommande om 50 000 bostäder.

På Hagastadens 96 hektar trängs 6 000 bostäder och 50 000 arbetsplatser. Den stadsplaneringen har redan kritiserats för att vara alldeles för tät, hög och trång för att det ska bli en bra boendemiljö. Risken är stor att samma misstag görs på Bromma flygplats om ca 100 000 människor ska få plats där. Till det kommer också all infrastruktur som ett samhälle behöver. En enkel och ungefärlig räkneövning visar att 50 000 bostäder på Bromma flygplats skulle motsvara 26 600 - 33 800 bostäder i ett område med Hagastadens storlek.

Bebyggs flygplatsen i samma takt som Hammarby sjöstad kommer det att ta ca 100 år att färdigställa 50 000 bostäder. Antalet är alltså inte realistiskt, varken tidsmässigt eller ytmässigt, utan måste revideras avsevärt innan planeringen kan tas på allvar.

Föroreningar
Hela det område som är eller har varit flygplatsområde kan ha förorenats av flygplatsverksamheten. Ska platsen bebyggas med bostäder måste marken saneras. De aktiviteter som främst orsakar föroreningar på en flygplats är tankning av flygplan, avisning av flygplan och landningsbanor samt brandsläckning vid olycksplatser eller brandövningsplatser. Det är även vanligt med verkstäder där hantering av lösningsmedel och oljor förekommer.

Kostnaden för sanering av markföroreningar på Bromma flygplats är svår att bedöma men det handlar garanterat om flera hundra miljoner kronor. Stockholm Stad har genomfört stora marksaneringar tidigare, exempelvis i Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Det är alltså inget nytt men tid och kostnad för saneringen måste tas i beaktande.

Ambulansflyg
Ett uttalat syfte med Bromma är att verksamheten ska stödja näringslivets utveckling i Stockholm genom att vara en flygplats för reguljär flygtrafik till och från Stockholm samt vara flygplats för affärsflyget. Affärs- och statsflyg, dvs flygtransport av regeringen och kungen m fl, borde rimligen kunna använda Arlanda i stället men Bromma flygplats har även särskild betydelse för regionens samhällsnyttiga verksamhet. En stor del av Sveriges ambulansflyg använder Bromma som bas och underhållscenter. Även ambulansflyg från övriga Norden underhålls på Bromma flygplats.

Ambulansflyget används för att transportera patienter och organ på både kortare och längre sträckor. Att transportera patienter och organ med ambulans mellan Arlanda och storsjukhusen i Stockholm skulle göra transporttiden mycket längre. Flygplanen är utrustade för att avancerad sjukvård ska kunna bedrivas under hela flygningen. Ambulansflyget på Bromma flygplats har egen terminal och hangar och kan var i luften inom en timme. De är tillgängliga dygnet runt.

Dessutom har annat samhällsviktigt flyg som kustbevakning och polishelikopterverksamhet stor nytta av flygplasten för sin verksamhet. Ska Bromma läggas ner måste dessa behov tillgodoses någon annanstans. Det är tveksamt om Arlanda klarar det också.

Beredskap i händelse av krig eller kris
I händelse av krig eller kris är redundans avgörande för beredskapen. Att Stockholm i ett sådant läge bara skulle ha tillgång till en flygplats i Sigtuna är sårbart. De senaste årens försämrade omvärldsläge visar att frågan är aktuell. Försvarsmakten har idag ett begränsat antal militära flygplatser och beredskapsplaneringen utgår från att försvaret kan komplettera sin verksamhet med civila flygplatser om det behövs. En nedläggning av Bromma och den avveckling av flera regionala flygplatser som skulle bli följden av ett sådant beslut får konsekvenser för Sveriges beredskap. Bromma flygplats kan läggas ner för att marken ska utnyttjas på annat sätt men då måste den militära beredskapen finnas tillgänglig någon annanstans.

Slutsats
Tanken är att Brommas flygverksamhet ska flytta till ett utbyggt Arlanda. Från 1990-talet och framåt har det varit en stor ökning av trafikflyget på Bromma flygplats, med undantag för den pågående Corona-pandemin. En flytt till Arlanda skulle kräva en volymökning som motsvarar Sveriges tredje största flygplats. Det kommer att ta tid. Hänsyn måste också tas till både civil och militär beredskap.

Alla Brommas funktioner behöver inte flytta till Arlanda utan kan sprida till andra platser men då måste dessa planeras och beredas innan verksamheten på Bromma upphör.

Bromma flygplats kan mycket väl läggas ner men då måste alla parametrar räknas med i kalkylen. Markyta, antal bostäder, byggtakt och flytt av flygverksamheter måste vara välplanerade och realistiska och inte bygga på glädjekalkyler och orealistiska förhoppningar. Sådana har vi redan haft för många av i Stockholm.


Text: Magnus Eriksson & Håkan Eriksson