Gästskribent: Styr beställda trender politiska beslut?

Medan jag ofta granskar byggprojekt och besöker olika platser i Stockholm kommer här en gästskribent som resonerar över vad som styr olika trender och hur lättpåverkade vi är utan att veta om det. Väljer vi själva vad vi konsumerar och vem styr egentligen vad vi tycker? När avsändaren är okänd tror man lätt att det är en spontan ändring av människors intresse som styr uppkomna trender. Men ofta är det en medveten strategi som ligger bakom.

Styr beställda trender politiska beslut?

Kaffe Latte blev en trend när de svenska mejeriföretagens branschorganisation, med hjälp av smarta marknadsförare och konsulter ville öka konsumtionen av mjölk. De trendkänsliga svenskarna svalde betet och började hälla mjölk i kaffet som aldrig förr.

TV-programmet RoomService på Kanal 5 är ett typexempel på en medveten satsning för att ändra människors uppfattning. Måleribranchen hade låg status och för att höja den kom man inte bara med idén till tv-programmet utan det finansierades också delvis av branschorganisationen Målaremästarna. Programmet har haft en stor inverkan i att skapa en trend kring inredning och måleri. Det ökade intresset har inte bara höjt måleriyrkets anseende utan gör också att människor är beredda att betala mer för hantverkstjänster.

Nu är begreppet stad på modet. Ordet används i mängder av sammanhang som Hagastaden, parkstad och stadsradhus. Stockholms kommun har bytt namn till Stockholms Stad och Solna kallar sig Solna stad för att hävda sig mot grannkommunen. Snart är det Nackas tur att "bygga stad".

Det sägs att alla vill leva det urbana stadslivet men vem ligger bakom stadstrenden? Är det byggbolagen som marknadsför stad för att kunna exploatera och bygga trångt i grönområden och kulturmiljöer?  Precis som med Kaffe Latte finns det ofta en strategi bakom trender.

Faran är när dessa beställda trender, som sägs vara folkviljan, börjar påverka politiska beslut.

Så här beskrivs situationen med påtryckningsgrupper och politiska beslut i boken "Med andan i halsen" utgiven 2011. (Citaten är inte ordagrant återgivna.)


Politikerna i de beslutande församlingarna väljs med korta mellanrum, fyra år, och eftersom deras främsta uppgift är att bli omvalda präglas vi av ett politiskt klimat där starka påtryckningsgruppers önskemål så gott som aldrig åsidosätts.


Politikerna och de politiskt tillsatta tjänstemännen ägnar stor tid åt att identifiera ständigt nya "problem" som måste åtgärdas eftersom det är den verksamheten som motiverar deras existens, och där plötsliga opinioner får omedelbart politiskt gehör, oftast med ny lagstiftning och nya regleringar som följd. Konsekvensen blir att långsiktighet, förutsägbarhet och fasta regler försvinner nästan fullständigt.


Om dessa plötsliga opinioner och påtryckargrupper är skapade av företag med hjälp av PR-byråer, och det vet vi nu att det kan vara, är det inte alls folkviljan som styr de politiska besluten.

Stockholms län har en kraftigt ökande befolkning men överbelastad sjukvård, bristande resurser i kommunal service och överfull kollektivtrafik är problem som politiker sällan pratar om. Som exempel anses problemen inom sjukvården vara sjukhusens eget bekymmer som ska lösas internt. Bland politiker är det uteslutande bostadsbristen som är det enda identifierade problemet.

De kommer genast med förslag om att reglerna måste ändras så att det blir lättare att påbörja nybyggen medan närboendes rätt att överklaga ska begränsas. Strandskydd som tidigare skapades för att skydda djur och natur upphävs snabbt. Regler om högsta tillåtna buller som skapades för att skydda människor från ohälsosamma miljöer föreslås att ändras så att mer buller blir lagligt i nya bostadsområden. För det är sånt man måste räkna med i en stad.

Detta tillsammans med en tilltagande stadsromantisk trend där Stockholms innerstad är det absoluta idealet gör att byggbolagen gnuggar händerna. Visst kan stadsmiljö vara trevligt, men det behöver ju inte vara så överallt och man måste förstå att alla inte vill ha det på det sättet. Och om det verkligen var viljan att lösa bostadsbristen som ligger bakom, varför är då nyproducerade bostäder så dyra?


Håll rätt på begreppen - Vad är Stockholm?

Det råder i många fall oklarhet om vad som menas med Stockholm. När det rapporteras att Stockholms befolkning växer med 35 000 - 40 000 personer per år är det Stockholms Län som avses. I samband med det brukar politiker från Stockholms Stad, alltså kommunen, få uttala sig om bostadsbristen. Det är väldigt sällan som politiker från tex Danderyd eller Lidingö gör motsvarande uttalanden. Som svar på den kraftiga befolkningstillväxten vill politikerna i Stockholms stadshus bygga 100 000 bostäder fram till år 2030. Men då gäller det bara Stockholms Stad, inte länets övriga kommuner. Bostadsbyggande i tex Solna och Järfälla räknas inte in i den siffran. Att blanda begreppen mellan län och kommun är som att jämföra äpplen och päron.


Stockholms Län med Stockholms Stad markerad. Bild från Wikipedia.
Förvirringen blir inte mindre av att media också blandar begreppen hur som helst. Ofta refereras det tex till "Kista utanför Stockholm" trots att Kista ligger inom Stockholms Stads gränser. På en direkt fråga i en insändare svarade Dagens Nyheter att de i vissa fall betraktar allt ända bort till Örebro som Stockholm. Då är det märkligt att när samma tidning testade mobilhastigheten i 3G-näten i Stockholm så genomfördes testet bara i Stockholms innerstad, inte ens närförorterna var med.

I många fall råder direkt okunskap om vad som är Stockholms Stad, Stockholms Län och skillnaden där emellan. En person bosatt i Bromma sa sig bo i en av Stockholms kranskommuner. Det påpekades försynt att Bromma tillhör Stockholm, kommunen alltså.

Det är egentligen inte så konstigt att folk inte vet var gränserna går. De syns ju oftast inte mer än som en skylt bredvid vägen och även i centrala Stockholm är man ofta nära kommungränsen. Befinner man sig vid Slussen och tittar österut så ser man Nacka kommun och står man på St:Eriksbron och tittar på Karlbergs slott på andra sidan vattnet ser man på Solna.

Stockholms Län består av 26 kommuner där Stockholms Stad är en. I vissa fall spelar det ingen roll vilken kommun man bor i. Det är många som bor i en kommun och arbetar i en annan. Men varje enskild kommun styr mycket i sin invånares liv. Det gäller så vitt skilda saker som stadsbyggnad, skolor, sophämtning och hur mycket skatt vi betalar. I media talas det mycket om vilka beslut som fattas i Stockholms stadshus men de påverkar inte invånarna i Värmdö och Norrtälje. Att veta i vilken kommun man bor i är därför viktigt.
 
Men medan vissa inte har en aning om ifall de bor i Stockholms Stad eller någon av länets andra kommuner vet andra exakt var de hör hemma. Jag ringde för en tid sedan till en vän som flyttat. När jag frågade om det var i Sundbyberg han bodde numera låtsades han bli ilsken.

- Nej, för he***te! Jag bor i Solna!

Till saken hör att gränsen mellan Solna och Sundbyberg går rakt genom hans hus. Men adressen är Solna.

RSS 2.0