Bevara Stockholm

Efter valet är det tre stora stadsbyggnadsfrågor som varit aktuella. Den nya majoriteten i Stockholms Stadshus bestående av S, Mp, V och Fi har beslutat att tillfälligt stoppa Nya Slussen för att kunna gå igenom hela projektet som styrts av den borgerliga alliansen. De har också beslutat att Bromma flygplats ska stängas trots att den frågan slutligt avgörs på riksnivå och inte i Stadshuset. Regeringspartierna S och Mp har för att komma överens i regeringsfrågan beslutat att tillfälligt stoppa bygget av Förbifart Stockholm trots att det är en fråga för politikerna på mer lokal nivå. Politikerna på riksnivå och lokal nivå fattar beslut på varandras områden för att nå kompromisser och kunna bilda majoritetsstyre.

Beslut i tre stora stadsbyggnadsfrågor som berör Stockholm har kommit efter valet. Två av dem har beslutats av den nya majoriteten i Stockholms Stadshus bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. Den fråga som fått mest uppmärksamhet de senaste dagarna är att projektet Nya Slussen tillfälligt stoppats av Exploateringsnämnden i väntan på utredning. Många tidningsrubriker gjorde gällande att Nya Slussen stoppats helt. Det är inte riktigt sant eftersom projektet visserligen stoppats men stoppet är inte permanent. Stoppet är till för att projektet ska kunna utredas och det finns en hel del att reda ut.

Strax efter valet meddelades att de beräknade kostnaderna stigit med 1,3 miljarder kronor till 9,3 miljarder. En stor del av kostnadsökningen beror på det omfattande arbete som gjordes efter plansamrådet 2010. De kostnaderna var alltså kända av Stadsbyggnadskontoret redan innan beslutet om Nya Slussen togs i kommunfullmäktige 2011 men trots det presenteras det som en kostnadsökning först nu, flera år senare och efter valet. Går det till på det här sättet finns det troligen mer att reda ut. Vad utredningen kommer fram till återstår att se.

I sociala medier var reaktionerna och kritiken ganska stark mot beslutet. Men många var uppenbart dåligt pålästa. Flera tror att Slussen nu ska utredas en gång till men det är alltså projektet Nya Slussen som ska undersökas. Det är heller inte riksdag och regering som tagit beslutet som många tycks tro utan exploateringsnämnden i Stockholm.

Vad regeringen däremot har fattat beslut om, trots att det är en regional fråga, är att tillfälligt stoppa bygget av Förbifart Stockholm i drygt ett halvår. Miljöpartiet är som bekant motståndare till Förbifarten och beslutet är en kompromiss för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle bli tillräckligt överens för att kunna bilda regering.

Ungefär på samma sätt är det med uppgörelsen i Stadshuset om att lägga ner Bromma flygplats. Miljöpartiet i Stockholm drev under valrörelsen frågan om att lägga ner flygplatsen och bygga bostäder där istället. Socialdemokraterna på riksnivå vill ha den kvar medan deras partikollegor i Stockholm är öppna för en nedläggning. Nu har beslutet tagits av majoriteten i Stockholm att Bromma flygplats ska läggas ner. Men det slutliga beslutet ligger hos riksdag och regering vilket sannolikt medför att flygplatsen blir kvar, något politikerna i Stadshuset troligen är medvetna om.

Jag är personligen kluven till Bromma flygplats vara eller inte vara. Flygplatsen har mycket större betydelse för övriga landet än för Stockholm vilket är lätt att glömma bort i huvudstaden. Av miljöskäl tycker jag att inrikesresor helst ska ske med tåg, men eftersom Sverige är långt och tågtrafiken fungerar så dåligt är den i många fall inget alternativ. Då återstår bara flyget på Bromma och flygtrafiken kommer inte att minska. Tanken från politikerhåll är att den kan flytta till framförallt Arlanda men där är kapaciteten redan fullt utnyttjad. Karin Wanngård (S) angav som ett av skälen till nedläggningsbeslutet att det är mycket bilköer ut till Bromma flygplats och att det kommer att gå fortare att ta ett framtida snabbtåg till Skavsta flygplats i Nyköping. Om det är långa köer nu krävs inte mycket fantasi för att räkna ut hur det blir med 50 000 bostäder på flygfältet.

I Tensta ska en ny studentskrapa byggas för att stärka stadsdelens identitet och ge plats åt 240 studenter. Projektet har både för- och nackdelar. Trots att de rationella argumenten för att bygga högt är få har den nya skrapan omnämnts i positiva ordalag av debattörer och journalister, som själva inte bor i Tensta. Nya höghus brukar annars väcka motstånd oavsett innehåll. Varför boende i Tensta förutsätts tycka bättre om ett höghus 15 meter från fönstret än boende i innerstan är oklart.

I Tensta centrum börjar snart bygget av nya studentlägenheter. Det första symboliska spadtaget togs den 9 september i år av avgående stadsbyggnadsborarrådet Regina Kevius men ingen riktig byggverksamhet pågår än. Platsen är än så länge bara inhägnad av staket. Tidigare stod här stadsdelsförvaltningens hus som revs 2008. Jag har själv aldrig bott i Tensta men jag gick i gymnasiet där och passerade då nästan dagligen huset på platsen. Det nya huset, ritat av arkitekterna Rahel Belatchew och Kayrokh Moattar, blir en 18 våningar hög studentskrapa med ca 240 bostäder. Byggare är Åke Sundvall Projekt AB.


Arkitektbild av den framtida byggnaden. Bild: Belatchew Arkitekter

Att studentbostäder ska vara billiga och att de inte behöver ligga i de attraktivaste områdena är helt rätt. Priset och närheten till kommunikationer är det viktiga. De framtida studenterna i nybygget kommer förmodligen från Tensta eller liknande områden i närheten. Gott så. Att studenter från Bromma, Stockholms innerstad eller Östersund skulle bosätta sig där är mindre sannolikt. Kanske väljer också flera av studenterna att bo kvar i området efter studietiden. Så sker t.ex. i Bergshamra där den genomsnittliga utbildningsnivån därför är högre än i motsvarande områden. En liknande utveckling i Tensta skulle vara bra för området.


Byggplatsen vid Tenstagången tätt inpå de boendes lägenheter, Oktober 2014

Jag har inget emot att det byggs ett nytt hus på platsen och att det blir studentbostäder är bra men jag har synpunkter på höjden. Nyttan av att bygga höga hus är tveksam och priset blir högre. Trots att de rationella argumenten för att bygga på höjden är få så har den nya studentskrapan omnämnts i positiva ordalag av debattörer och journalister. Gemensamt för dem är dock att ingen av dem bor i Tensta. Nya höghus brukar annars väcka motstånd oavsett innehåll. Värt att veta är att det inte är någon stor tomt det handlar om, ytan är ungefär 20 x 35 meter. Tomten har stått obebyggd sedan det förra huset revs och har beskrivits som en ödetomt. Men det är inget öde område 18-våningshuset ska byggas i. Tomten ligger alldeles i närheten av Tensta Centrum, tunnelbanan och Tensta Gymnasium. Det närmsta bostadshuset ligger på andra sidan Tenstagången, 15 meter bort.

Skrapan sägs också stärka Tenstas identitet, alltså på samma sätt som höga hus ska stärka identiteten i Kista, Kungsholmen , Liljeholmen, Telefonplan etc. Antalet höga identitetsstärkare i Stockholm börjar bli många. Är det några byggnader som hittills stärkt Tenstas identitet på ett positivt sätt är det Tensta Träff och Tensta Gymnasium som båda är blåklassade av Stockholms Stadsmuseum


Tenstagången och Tensta Centrum, Oktober 2014


Tensta Gymnasium, Oktober 2014. Byggnaden är blåklassad av Stockholms Stadsmuseum.

Att det händer saker och sker satsningar även i Tensta är bra, det är också en del av Stockholm. Men varför boende i Tensta skulle tycka bättre om ett 18-våningshus 15 meter från fönstret, med allt vad det innebär av minskat ljusinsläpp, insyn osv, än boende i innerstan är oklart. Vad tycker Tenstaborna själva?