Bevara Stockholm

För ungefär två och ett halvt år sedan skrev jag ett inlägg om att politiken i Stadshuset gjorde att Stockholm valde sin befolkning. En av orsakerna var att mark såldes till högstbjudande byggbolag för att få in så mycket pengar som möjligt vilket i sin tur ledde till dyr nyproduktion av bostäder. Det medförde att människor med lägre inkomster inte hade råd att bo i Stockholm. Ett annat beslut med samma resultat var det borgerliga styrets beslut att sälja ut 26 000 kommunala hyresrätter som omvandlades till bostadsrätter. En stor del av ombildningarna skedde i attraktiva områden med följden att endast köpstarka spekulanter kommer i fråga när bostäderna senare byter ägare.

Sedan det förra inlägget skrevs har det varit ett val och vi har nu en vänsterorienterad majoritet i Stadshuset. De har stoppat ombildningar av kommunala hyresrätter och har inlett ett arbete med att låta allmännyttan bygga billigare bostäder. Det är ett steg i rätt riktning men deras politik medför också problem. Problemet är att privata byggbolag, och allmännyttan, får fortsätta att bygga dyra bostäder i attraktiva områden. De kommunala billiga bostäderna byggs där det inte går att tjäna lika mycket pengar på bostäder, dvs i mindre attraktiva områden. Skärholmen är ett att de områden som pekats ut och anses ha stor potential för nya billiga bostäder.


Skärholmen, November 2015

På så sätt kan överexploateringen av attraktiva områden fortsätta där byggbolagen tjänar enorma summor på olika former av "livsstilsboende" och "exklusiv design". Samtidigt byggs de kvaliteter som trots allt finns i tex Skärholmen i form av grönska mellan husen och sol på de flesta balkongerna snabbt bort. Allt i bostadsbristens namn.

Men det leder också till andra problem. När det krävs mycket pengar för att bo i ett attraktivt område, även när det gäller nybyggda hyresrätter, och mindre pengar för att bo i mindre attraktiva områden leder det till ökad segregation. Den politik som nu förs riskerar att öka segregationen i det redan hårt segregerade Stockholm.


Nybyggda bostadsrätter på Södermalm med "en känsla av frihet" och ett kvadratmeterpris på drygt 100 000 kr, November 2015.

Vad är då lösningen på problemet? Det finns inga enkla svar på det eftersom det inte finns några enkla lösningar på svåra problem. Ett steg är att sluta bygga lyxbostäder som säljs för flera hundra tusen kr/kvm vilket nyligen var fallet med en av bostäderna i nya Station City. Att inte låta kommunala bostadsbolag bygga hyresrätter med mycket höga hyror i attraktiva områden är ett annat sätt och det är faktiskt något som politikerna kan styra över om de bara vill. Markpriset borde inte vara ett problem när kommunen bygger på sin egen mark. Det verkar onekligen som att delar av den gamla politiken lever kvar trots en ny retorik från Stadshuset.

Samtidigt som bilfria gator diskuteras och provas i Stockholms innerstad har en större trafikomläggning skapat ökade trafikproblem i Spånga. Det beror på att bilister väljer den snabbaste vägen och inte den som trafikplanerare tänkt sig.

Spånga Kyrkväg var en genomfartsled för trafik mellan E18 och Spånga och delar av Vällingby. (Röd linje). E18 har nu byggts om och Trafikplats Hjulsta (i kartans övre vänstra hörn) har skapats. För de bilister som kommer från Järfälla och norrut och som ska till Kista, Sundbyberg och centrala Stockholm har det blivit bättre. Men för Västerort, Tensta, Rinkeby och resten av Spånga har det blivit sämre. Vägen har blivit svårare och längre.

När man nu kommer upp mot E18 på Spånga Kyrkväg kan man köra både till höger (söderut) och vänster (norrut). E18 är skyltad till vänster. Oavsett om man ska fortsätta på E18 mot norr eller mot söder är det alltså meningen att man först ska köra mot norr, parallellt med E18, för att sedan köra ut på E18 och välja riktning vid Trafikplats Hjulsta. För den som ska vidare norrut är det här inget större problem. Men mycket av trafiken ska till Kista eller centrala Stockholm där det finns många arbetsplatser. För dem blir det en ordentlig omväg (Lila linje fram och tillbaka) innan de är tillbaka vid utfarten. Kör man istället mot söder vid utfarten på Spånga Kyrkväg kommer man också ut på en väg parallellt med E18. Det är en bökig väg med rondeller och gupp innan man kommer till rondellen på länsväg 279. (Svart linje) Istället för de här två alternativen väljer många av bilisterna att istället ta Duvbovägen ut till länsväg 279 för fortsatt färd till centrala Stockholm eller Kista. (Blå linje)


Klicka på kartan för större format

Det här medför att trafiken på Duvbovägen ökat kraftigt, så kraftigt att den blivit ett problem. Trafikkontoret har sent omsider fått upp ögonen för problemet och börjat genomföra trafikmätningar. Politikernas förslag på lösning är att höja hastigheten från 30 till 40 km/h.

I viss mån längs Spånga Kyrkväg men framförallt längs Duvbovägen bor det många människor, både i villor och flerbostadshus. Till saken hör att det vid Duvbovägen också ligger daghem och skolor med följd att många barn rör sig vid vägen. En högre tillåten hastighet skulle öka risken för olyckor. Hastighetshöjningen ska inte genomföras vid den skola som ligger närmast vägen men barnen som ska till och från skolan rör sig längs hela Duvbovägen eftersom många bor en bit bort. Vid Duvbovägen finns också en idrottsplats. Den används av många barn som tar sig dit på egen hand vid olika tider på dygnet.

Inom en snar framtid ska Bromstens industriområde bebyggas med minst 1 100 nya bostäder vilket kommer att öka trafikbelastningen på närliggande gator och på Duvbovägen ytterligare. Det har påpekats av närboende men Stadsbyggnadskontoret avfärdar kritiken och anser att det är Trafikverkets problem, trots att alla gator i området, utom E18 och länsväg 279, är kommunala.

Att lösa det här problemet är närmast omöjligt utan att på nytt bygga om utfarten från Spånga Kyrkväg till E18. Men en tips till politiker och trafikplanerare inför framtida trafikomläggningar är att tänka på att bilister tar den kortaste och snabbaste vägen, inte den som passar planeringen bäst.

Den förtätningsvåg som drar över Stockholm har nu nått innerstadens norra delar. Västra Valhallavägen står inför omfattande exploatering och vid Ruddammen planeras för ett nytt högt hus med studentlägenheter. Planerna på den nya studentbyggnaden innebär inte bara att de som redan bor där får ett högt hus orimligt nära sina bostäder. Det visar också på den attitydförändring som skett hos Stockholms politiker och stadsplanerare det senaste decenniet när ett naturområde som tidigare betraktats som värdefullt och sparats nu bara ses som exploaterbar yta.

Det var i Ruddammsområdet i innerstadens norra utkant mot Lill-Janskogen som dåvarande oppositionsborgarrådet Tomas Rudin ville ha en skyskrapa med studentbostäder och spektakulär arkitektur. Förslaget fick mycket uppmärksamhet och byggnadens placering ändrades flera gånger innan det till slut föll i glömska.

Men nu finns ett nytt förslag på ett högt hus med studentbostäder på samma plats som det ursprungliga förslaget. Den här gången är det ett 11-12 våningar högt hus med 120 studentlägenheter och en "bottenvåning med utrymme för en publik lokal" som planeras, men utan spektakulär arkitektur och politiska utspel. Därför har uppmärksamheten kring projektet uteblivit trots att det kommer att få stor inverkan på Stockholms stadsbild.


Fotomontage med den planerade byggnaden.
Bild: Tovatt Architects & Planners / Stadsbyggnadskontoret

Platsen för huset ligger på en höjd och höga hus byggda på höjder syns vida omkring. Det här kommer synas så pass mycket att Stadsbyggnadskontoret ger exempel på hur det kommer att se ut från platser så långt bort som Fjällgatan och Observatorielunden. Men höjden är inte det största problemet med det här projektet, den är snarare att betrakta som en prutmån så att Stadsbyggnadskontoret kan minska antalet våningar och på så sätt låtsas gå negativa synpunkter till mötes.

Problemet är istället husets placering. Tomten som ska bebyggas är mycket liten. Det gör att byggnaden hamnar mycket nära befintliga hus. Nog för att man inte ska bli förvånad över att det byggs nya hus men att få ett 11-12 våningar högt hus några meter från sitt fönster ska ingen behöva acceptera.


Detalj ur Stadsbyggnadskontorets plankarta över det planerade huset.



Platsen för den planerade byggnaden, hösten 2015

Alldeles i närheten ligger redan en studentskrapa. Det är Nyponet byggt på 1950-talet som med sina 20 våningar innehåller ca 140 studentlägenheter. Nyponet är högre än det planerade nya huset men med större avstånd till grannhusen.


Nyponet, hösten 2015

I samrådshandlingen för det aktuella planförslaget kan man läsa att "planområdet ligger i en buffertzon för angränsande kärnområde enligt stadens ekologiska infrastruktur. Ett kärnområde är ett område som inrymmer en mångfald ekologiska funktioner som är grunden för fungerande ekosystem och biologisk mångfald. Det aktuella kärnområdet utgör ett kärnområde för Nationalstadsparkens växt- och djurliv."

"Planförslaget innebär sammantaget en viss minskning av de gröna ytorna inom Ruddammsområdet och en delvis ytterligare försvagning av det redan svaga ekologiska sambandet mot Nationalstadsparken."

Notera språkbruket, "viss minskning" och "delvis ytterligare försvagning" vilket bagatelliserar de negativa miljökonsekvenserna planförslaget för med sig.


Utdrag ur stadens ekologiska infrastruktur. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet planerades och byggdes nya bostadshus med drygt 450 bostäder vid Ruddammen. De byggdes på ett område som användes av den gamla Östra renhållningsstationen som anlades 1902 och på en del av området som tillhörde Roslagstulls sjukhus. I planhandlingarna från 1987 finns beskrivet att "sammantaget erbjuder området höga miljökvaliteter med värdefull bebyggelse, vacker natur och fina utblickar". Flera kulturhistoriska byggnader bevarades, iallafall exteriört men flera byggnader revs också, bl.a. sjukhusets f.d. isoleringsbyggnad som hade ett stort kulturhistoriskt värde.


Äldre bevarade byggnader med ett modernt bostadshus i bakgrunden, hösten 2015

De nya bostäderna lades i en relativt tät bebyggelse. Byggnaderna anpassades till omgivande bebyggelse och till områdets topografi. Hela området fick karaktären av hus i parkmiljö. Renhållningsstationens park och flera naturområden runt omkring fick vara kvar och skyddades under byggprocessen. Det nu aktuella området ingick i 1980-talets planering och är ingen överbliven bit mark. Det var ett medvetet val att spara den.


Detalj ur Stadsbyggnadskontorets plankarta från 1987.

Politiker pekar gärna på vad som är dåligt med tidigare stadsbyggnadsprojekt och är snabba med att säga sig vilja rätta tidigare misstag. Men de är uppenbart också villiga att förstöra det som blev bra, t.ex. sparade naturytor. Då brukar det heta att det är en avvägning som måste göras. Problemet är att när politiker pratar om avvägningar, speciellt när natur- och kulturvärden ställs mot exploatering, så är det alltid ökad exploatering som vinner.

Det som blir kvar av det lilla naturområdet när det nya huset byggts är små gräsytor. I planhandlingarna kallas de "parktorg" vilket innebär en kombination av park och torg. Stadsbyggnadskontoret slår knut på sig själva i sina ansträngningar att få de små gräsytor som blir kvar att låta finare och större än de är. Möjligen skulle det kunna kallas pocketpark för de kan tydligen vara hur små som helst eftersom politikerna är måna om att kunna säga att alla bor nära en park.

Stadsbyggnadskontoret anser att platsens närhet till Kungliga Tekniska högskolan gör den lämplig att bygga studentbostäder på. Det finns en poäng i det men som jag påpekat ovan är tomten direkt olämplig av andra skäl, även om studentbostäder är ett angeläget syfte. Det kan också tolkas som att Stadsbyggnadskontoret anser att de studentbostäder som byggs i Stockholms förorter långt från universitet och högskolor är olämpligt placerade.

Om det nu är så lämpligt att bygga studentbostäder i omedelbar närhet till universitet och högskolor varför byggdes då inte studentbostäder istället för lyxbostäder vid Musikhögskolan när politikerna ändå bestämde sig för att riva all befintlig bebyggelse där?