Beckomberga sjukhus

När jag växte upp var Beckomberga ett begrepp alla kände till. Mentalsjukhuset på platsen gjorde att namnet var negativt laddat. "Du borde sitta på Beckis!" var ett vanligt yttryck när man skällde på någon som sagt något korkat. Men vi kände inte till särskilt mycket om själva sjukhuset. Ordet i sig var tillräckligt för oss i de tidiga tonåren.

Beckomberga sjukhus byggdes i början av 1930-talet och var en tid Sveriges största mentalsjukhus. Sjukhusanläggningen var för tiden ett gediget, ambitiöst och påkostat bygge och anlades med hus och park i ett symmetriskt mönster. Skötseln av den fina parkanläggningen var en viktig del i patienternas behandling. Sjukhuset lades ner efter psykiatrireformen i mitten av 1990-talet när tanken var att psykiskt sjuka skulle integreras med resten av samhället istället för att sitta på vårdinrättningar.


Beckomberga sjukhus i en vy mot norr innan ombyggnaden började. Bild hämtad från Riksbyggen.

Jag var nyligen i sjukhusets östra byggnad. Det ger en märkligt klaustrofobisk känsla att gå i de gamla sjukhuskorridorerna. En känsla som är svår att beskriva i ord och lika svår att fånga på bild. Inredningen minner om den verksamhet som bedrevs och spåren finns överallt. På vissa stället sitter till och med tvål- och handsprit kvar vid handfaten. Det är nästan så att det fortfarande går att höra de intagnas klagan och vårdpersonalens förmaningar i de gamla sjukhussalarna. Här vårdades genom åren allt från syfilispatienter till mördare dömda till sluten psykiatrisk vård.



Interiör, Beckomberga sjukhus


Målning utförd av avdelning 11 den 5 februari 1992

Sjukhusbyggnaderna byggs nu om till bostäder, närmare bestämt studentbostäder, seniorboende och bostadsrätter. Det är bra och klart bättre än att de rivs. Något som vi lärt oss kan hända. Husen ligger runt den gamla sjukhusparken, Klockhusparken, som kommer att vara kvar. I mitten av den ligger en kulturminnesmärkt paviljong som tidigare användes till olika gemensamma aktiviteter och nu ska bli kulturhus. Det här kommer med all säkerhet bli ett bra och uppskattat bostadskvarter, lite som Grubbängsringen på Kungsholmen men utan att kunna anklagas för att vara en pastisch. Nackdelen är närheten till Bromma flygplats.


Ombyggnad pågår av Klockhuset, den tidigare administrationsbyggnaden.


Paviljongen i parken och östra byggnadens gavel.

Vissa delar av husens insida kommer att bevaras. Delar av trapphus och korridorer kommer att vara kvar och bärande väggar flyttar man inte på så lätt. På utsidan kommer det att sättas upp balkonger. Även om deras utseende kommer att anpassas efter de gamla byggnaderna tycker jag det är synd att de vackra fasaderna inte får behålla sitt utseende. Parken ligger ju dessutom rakt utanför dörren. Sedan tidigare finns det några balkonger på gavlarna som användes av rökande patienter och vårdare. Däremot hoppas jag att fönstren kommer att bytas ut mot något mer stilenligt. De flesta som sitter där nu är varken original eller snygga.

Projektet marknadsförs som en plats där livet ska få ta plats och med Klockhusparken, gröna alléer och övriga parker som lockbete. Men området runtomkring kommer att förtätas kraftigt. Det verkar som att de låga gårdsbyggnaderna på områdets östra sida kommer att renoveras och bevaras men mellan dem och vägen ska nya hus med ca 100 bostäder byggas. (Till höger om sjukhusområdet på bilden högst upp.) Det kommer att halvera den öppna ytan på den sidan. Det hade varit mycket bättre att låta grönområdet bli en allmän park och låta vyn mot de vackra gamla sjukhuset vara kvar istället för att stänga in det, speciellt som det i ett annat projekt ska byggas ytterligare 500 bostäder i närområdet.


Baksidan av sjukhusets östra byggnad.

Om jag får fundera fritt undrar jag om det är det bästa att bygga bostadsrätter i alla de gamla byggnaderna. Stockholm är också i stort behov av sjukhusplatser och någon av byggnaderna hade kunnat bli annex till Bromma Sjukhus som ligger alldeles bredvid. Byggnaderna med sina korridorer och salar är ju anpassade för vårdverksamhet. Ett annat alternativ hade kunnat vara ett äldreboende. Närheten till sjukhuset hade också då kunnat vara ett utmärkt stöd. Seniorboende i all ära men det är till för människor som klarar sig själva. Bristen på äldreboenden är akut. Väntetiden för att få en plats är så lång att många bara hinner bo där några månader innan de avlider. Märkligt nog uppmärksammas det här problemet nästan inte alls i media. Bostadsbristen bland unga går det däremot att vrida och vända på hur mycket som helst. Om fler fick plats på äldreboenden skulle det inte bara ge de äldre bättre vård och livskvalitet, det skulle också i viss mån skapa fler lediga bostäder när de äldre kan flytta.


Brommaplan

Vid Brommaplan finns både en tunnelbanestation och en bussterminal. Tunnelbanestationen invigdes i oktober 1952 och bussterminalen 16 år senare. Bussterinalen används främst av bussar till och från Ekerö. Det gör platsen till en knutpunkt i kollektivtrafiken. Men Drottningholmsvägen som passerar och går ut mot Ekerö används inte bara av bussarna utan är också starkt trafikerad av privatbilar och annan trafik.


Brommaplans tunnelbanestation, Juni 2012


Torghandel och busstrafik vid Brommaplan, Juni 2012.

Planen som nu är ute på samråd innebär att området förändras totalt. Byggnaderna med Centrumhuset (ICA-butiken), Medborgarhuset, Scandic hotell och McDonalds ska enligt förslaget rivas. Bussterminalen ska däckas över och ovanpå den ska ca 600-700 lägenheter byggas. Den nya bussterminalen ska ligga längst ut längs med Drottningholmsvägen och innanför den ska en ny galleria ligga. Dit ska ICA-butiken flytta och i resten av utrymmet ska ett 30-tal lokaler finnas för "butiker, restauranger och annan service". Behöver Stockholm ytterligare en galleria? Bromma Blocks med ett 80-tal butiker ligger dessutom inte långt bort.

På norra sidan av tunnelbaneviadukten ska ett högt kontorshus byggas på ungefär den plats där McDonalds ligger idag.


Vänster bild: Vy från norr på den planerade bebyggelsen. Höger bild: Jämförelse mellan positionen på den nuvarande och planerade bebyggelsen. Klicka på bilderna för större format. Bilderna är hämtade från Stadsbyggnadskontorets planhandlingar.

Hotellbyggnaden från mitten av 1950-talet är en fyrlängad byggnad och omger en öppen innergård. Arkitekt var Nils Sterner. Även Medborgarhuset och Centrumhuset från 1960-talets början har Nils Sterner ritat, men den här gången tillsammans med Niels Lund-Hansen. Båda var anstälda vid Stockholms Stads fastighetskontor. Samtliga tre byggnader är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum eftersom de har en tidstypisk arkitektur som trots vissa ombyggnader bevarat sin ursprungliga utformning. Byggnaden med McDonalds är gulklassad.

Nils Sterner var också en av arkitekterna som ritade Tekniska nämndhuset på Kungsholmen där bl.a. stadsbyggnadskontoret sitter och där planen om Brommaplan just nu ställs ut.




Bussterminalen vid Brommaplan, Juni 2012. Till vänster syns Centrumhuset och Medborgarhuset och i fonden Hotellbyggnaden.


Medborgarhuset och Hotellet, Juni 2012


Huset med McDonalds som enligt planen ska rivas, Juni 2012. Något till vänster ska det höga kontorshuset byggas.

Med förslaget att riva alla byggnader inom planområdet tar planen inte alls hänsyn till platsens historia. Genom den höga exploateringen tar planen inte heller hänsyn till omgivningens karaktär och topograi. Med sin höjd på upp till 13 våningar kommer den nya bebyggelsen att kännas helt felplacerad och vara ett främmande inslag i området.

Planerna i deras nuvarande form kommer inte att genomföras. I samrådsfasen är de föreslagna förändringarna alltid extrema och exploateringen överdriven. När människor och remissinstanser sedan protesterar och lämnar synpunkter sparas en del äldre byggnader och nybyggnationen minskar i omfattning. Då tycker de som protesterat att de åtminståne vunnit något. Jag är ganska säker på att det blir så i det här fallet också.

Obefintlig grönkompensering i Nockeby


S:ta Birgitta kyrka, mars 2012. Jämför den vänstra bilden med bilden i tidningsnotisen.
(Klicka på bilderna för större format)

Den 1 februari publicerades notisen här till vänster i Dagens Nyheter. Den berättar att ungefär 30 bostadsrättslägenheter för seniorer ska byggas alldeles bredvid S:ta Birgitta kyrka i Nockeby. Det som fick mig att reagera var framförallt två saker. Dels att halva området där bygget ska ske är värdefull naturmiljö men också meningen om grönkompensation. Grönkompensation brukar inte vara så bra som det låter och det är det inte heller i det här fallet. Förslaget är att Nockeby torg ska rustas upp för tio miljoner kronor.

Nockeby torg är ett långsmalt torg med gator och planteringar. En stor del av torget används numera som parkeringsplats. Runt torget finnss bostadshus och butiker. Över torget går Nockebybanan. Torget är i behov av upprustning. Gatstenar sitter snett, vägarna behöver asfalteras och övergångsställen målas. Att satsa tio miljoner på torget är därför välkommet.



Nockeby torg, mars 2012. (Klicka på bilderna för större format)

Problemet är att upprustningen behövs oavsett om det byggs nya hus vid kyrkan eller inte. Det här är ett typiskt exempel på det Lennart Tonell nämnde på den öppna föreläsningen "Bebyggelse och bostadspolitik i mina drömmars stad" på Stockholms Universitet i september 2011. Han tyckte att "grönkompensera" är ett förledande ord eftersom det oftast handlar om att rusta upp en lekpark eller liknande. Sådant som ändå måste göras. Precis som med upprustningen av Nockeby torg.


Ulvsunda Slottspark

Ulvsunda Slott byggdes 1644-1647 och har genom åren byggts om flera gånger. Idag fungerar slottet som fest- och konferensanläggning. Slottsparken är även den från 1600-talet vilket gör den till den äldsta i Stockholm.

1999 såldes slottet och parken av landstinget till en privat ägare. Strax före försäljningen beslutade kommunfullmäktige att "Stockholms stad kommer ej att medverka till planläggning för exploatering av Ulvsunda slottspark".

Men nu är det nya tider och i början av 2010 fattade kommunfullmäktige beslutet att låta bebygga en stor del av parken med bostäder. Det är den södra delen av parken som bebyggs med ett 50-tal radhus och åtta villor. Försäljningen av den fösta etappen radhus har nyligen inletts.

Protesterna mot att den historiska kulturmiljön förstörs har varit många. Bla har Bromma Hembygdsförening protesterat mot byggplanerna eftersom de "innebär en oåterkallelig förvanskning av de samlade kulturhistoriska värdena som Ulvsunda slott representerar". Även Skönhetsrådet och Stockholms stadsmuseum avstyrkte det utställda detaljplaneförslaget.

Eftersom det är parkmark som bebyggs påpekas det särskilt i handlingarna från kommunen att det finns nära tillgång till andra grönområden som tex Lillsjöparken och Riksbykullarna på andra sidan Kvarnbacksvägen. Jag kan inte låta bli att undra vilka grönområden de ska hänvisa till den dag de bestämmer sig för att bygga även på dem. Planer på att bebygga Lillsjöparken har funnits länge.

Det positiva med det hela är att allén som går genom området som bebyggs verkar bevaras och att återstående delar av slottsparken ska rustas upp och utvidgas mot vattnet. Den del av parken som blir kvar kommer säkert att bli riktigt fin och allmänheten garanteras tillträde till den. Det blir säkert också jättefint att bo så nära en slottspark. Mindre trevlig är närheten till Bromma Flygplats.

 

Flygbild över Ulvsunda Slott och slottsparken hämtad från Hitta.se. Illustration över parken efter att den bebyggts.


RSS 2.0