Snart rivs Gasklocka 4

Under hösten 2016 ska rivningen av Gasklocka 4 i inledas. Därför tar vi en tur till Norra Djurgårdsstaden, eller Hjorthagen som området egentligen är en del av, för att titta på gasklockan innan det är för sent.


Klocka 4 är en torrgasklocka med en rörlig kolv i den cylindriska cisternen. Kolven har en slaglängd på 88 meter.

En gasklocka är ett magasin för att lagra gas när förbrukningen är lägre än produktionen. Gas som sedan kan levereras när förbrukningen överstiger produktionen. Av de fem gasklockorna som finns i Hjorthagen är Gasklocka 4 med sina 200 000 m³ den största. Den byggdes 1932 och användes fram till april 2010. Gasklockan är en 95 meter 20-kantig cylinder byggd i plåt och syns från stora delar av Stockholm.

Industri och näringsliv har de senaste 200 åren påverkat Sveriges och Stockholms utveckling mer än kungar och krig. Den här gasklockan är tillsammans med de andra en viktig del av Stockholms industrihistoria som borde bevaras på samma sätt som slott och herrgårdar. Industribebyggelse är märkligt förbisedd i de sammanhangen. Gasklockorna i tegel är mycket vackra och ritades av arkitekten Ferdinand Boberg. De ska vara kvar med ny verksamhet men eftersom Gasklocka 4 är i metall anses den uppenbarligen inte värd att bevara trots att det är områdets industrikaraktär som helhet som måste stå i centrum.


Gasklockorna 1 och 2 byggdes 1893 och 1900.

Som det monument för västerländsk industrialisering det är skulle området platsa på Unescos lista för världsarv, som det står i boken ”Gasverket i Värtan” från 2006. Om alla byggnader från olika tider får stå kvar vill säga. Hela området med samtliga gasverksbyggnader är också blåklassat av Stockholms stadsmuseum.

Gasklocka 4 är ett tydligt blickfång i Stockholm och utgör en intressant kontrast till de nybyggda husen intill. Men istället för att behålla kopplingen till Stockholms industrihistoria ska gasklockan rivas och ersättas med ett mycket högt hus. Gasklocka 4 är unik i sitt slag. En liknande fanns i Göteborg men den håller nu på att rivas. Den staden värnar inte heller om sin industrihistoria.


Gasklocka 4 utgör en intressant kontrast till de nybyggda husen intill.

Den här markplätten borde ha kunnat sparas när ett så stort område bebyggs. Det fanns planer på att skapa ett rymdmuseum inne klockan. Det hade passat bra. Trappan på utsidan skulle också kunnat bli en spektakulär turistattraktion för den våghalsige.

Det byggs fortfarande mycket i området. Det bankar och sågas nästan överallt och kranarna hissar ideligen upp nya husdelar. Norra Djurgårdsstaden blir en del av en milleniering i innerstadens ytterkant precis som Hammarby sjöstad och Hagastaden. Husen med mer återhållen arkitektur kommer förmodligen att ha ett längre bäst-före-datum än de mer experimentella som närmast kan jämföras med 70-talets utsvängda byxor. Väldigt trendigt när de kom men ack så passé när 80-talet knackade på dörren. Hade området bebyggts med mer klassisk arkitektur, likt St:Eriksområdet på Kungsholmen, hade nog stadsdelen uppfattats som mycket trevligare.


Husen med mer traditionell arkitektur kommer förmodligen att ha ett längre bäst-före-datum än de mer experimentella.


De gamla tegelbyggnaderna har en detaljrikedom och arkitektonisk finess som hel saknas i det ny tegelhusen mitt emot.


För den som söker täthet är Norra Djurgårdsstaden rätt.

Kommer den nya skyskrapan att lösa bostadsbristen bland de som behöver det mest, unga vuxna och de som inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden? Nej, det är dyra bostäder som byggs i Norra Djurgårdsstaden och att bygga på höjden är mycket dyrt. Priserna blir därefter.


En äldre visionsbild över området.

Om det nu absolut ska byggas en skrytbyggnad här hade den mycket väl kunnat placeras på en annan plats hundra meter åt sidan där nya bostadshus nu byggs. Då hade Gasklocka 4 kunnat få vara kvar och bevaras som det industriminne den förtjänar att vara.


Den här texten skrevs tillsammans med min bror.


Gasklocka 4 - Ett hotat industriminne

En gasklocka är ett magasin för att lagra gas när förbrukningen är lägre än produktionen. Gas som sedan kan levereras när förbrukningen överstiger produktionen. Av de fem gasklockorna som finns i Hjorthagen är Gasklocka 4 med sina 200 000 m³ den största. Den byggdes 1932 och användes fram till april 2010. Gasklockan är en 95 meter 20-kantig cylinder byggd i plåt och syns från stora delar av Stockholm. Den ska rivas och ersättas med ett 140 meter högt bostadshus med 45 våningar i det som nu kallas Norra Djurgårdsstaden. Industri och näringsliv har de senaste 200 åren påverkat Sveriges och Stockholms utveckling mer än kungar och krig. Den här gasklockan är tillsammans med de andra en viktig del av Stockholms industrihistoria som borde bevaras på samma sätt som slott och herrgårdar. Industribebyggelse är märkligt förbisedd i de sammanhangen. De synpunkterna har också framförts av Stockholm Skyline. Gasklockorna i tegel är ritade av arkitekten Ferdinand Boberg och ska få vara kvar med ny verksamhet. Men eftersom Gasklocka 4 är i metall anses den uppenbarligen inte värd att bevara.


Gasklocka 4 och Gasklocka 3, Januari 2014


I skymningarna brukar en berguv sätta sig högst upp på gasklockan.


Ferdinand Bobergs gasklockor, Januari 2014


Illustration av det nya området med en volymstudie av den nya skyskrapan.
Bild: Stockholms Stad


Nybyggda bostadshus i Norra Djurgårdsstaden, Januari 2014

Kritiken mot det nya bostadshusets höjd har mest handlat om hur det påverkar Nationalstadsparken men byggnaden kommer att få en mycket större inverkan på Stockholms stadsbild än vad många förstår. Som bilderna nedan visar syns Gasklocka 4 från många olika platser i Stockholm och den nya skyskrapan kommer att göra det ännu mer. Somliga tycker att det är bra eftersom de vill att alla nya hus ska sticka ut, synas, vara märkesbyggnader och landmärken. Helst allt på en gång. Men med det tankesättet kommer Stockholm snart vara en stad där märkesbyggnaderna skymmer varandra.


Utsikt från Mosebacketerassen, Januari 2014


Utsikt från Observatorielunden, Januari 2014


Utsikt från Frejgatan, Januari 2014

Länsstyrelsen sa i sitt yttrande i december 2013 ja till det nya bostadshuset. Länsstyrelsen ägnar mycket av sitt yttrande åt att beskriva att de anser att det inte utgör någon "påtaglig skada" att det nya huset syns från Nationalstadsparken. Gasklockans eget värde nämns inte med ett ord trots att hela området är blåklassat av Stockholms Stadsmuseum.

När en ny skyskrapa byggs i någon av Stockholms stadsdelar brukar finansborgarrådet Sten Nordin säga att det ger stadsdelen karaktär. Att en plats har karaktär innebär att den har ett kännetecken, något speciellt för just den platsen. Om det är skyskrapor överallt är det inget som ger karaktär. Här är det istället den gamla industrimiljön med gasklockorna som ger platsen dess karaktär.

Kommer den nya skyskrapan att lösa bostadsbristen bland de som behöver det mest, unga vuxna och de som inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden? Nej, det är dyra bostäder som byggs i Norra Djurgårdsstaden och att bygga på höjden är mycket dyrt. Priserna blir därefter.

Kommer den nya skyskrapan att sätta Stockholm på kartan? Kanske, men knappast på det sätt politikerna vill. Den kommer alltid att jämföras med Turning Torso i Malmö och betraktas som ett sätt av Stockholm att försöka hävda sig mot en mindre stad. Det kommer bara att mötas av ironiska leenden och man blir inte unik genom att kopiera andra.

Om det nu absolut ska byggas en skrytbyggnad här hade den kunnat placeras på en annan plats hundra meter åt sidan där nya bostadshus nu byggs. Då hade Gasklocka 4 kunnat bevaras som det industriminne den förtjänar att vara.


Norra Djurgårdsstaden

Det som ska bli Norra Djurgårdsstaden är ett område i nordöstra Stockholm och omfattar Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Det är ett av de mest omfattande stadsomvandlingsprojekten i Europa. När allt är klart ska här finnas 10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser. Jag har inga synpunkter på att det byggs bostäder här. När befolkningen växer är det naturligt att staden växer hitåt men sen kan Stockholm inte växa längre åt det här hållet. På andra sidan vattnet ligger nämligen Lidingö och det är en annan kommun med egna politiker som styr byggandet.


Karta över Stockholm med blivande Norra Djurgårdsstaden markerat. (Hämtad från Stockholms Stads webbplats.)


Detaljbild över området. (Hämtad från Hitta.se)

Det pratas mycket om att Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel, en stadsdel i "världsklass". (Känns uttrycket igen?) Stadsdelen ska bli miljövänlig både när det gäller energianvändning, kretslopp och grönskande utomhusmiljö. Våtmarker ska anläggas och ekar planteras. Det känns lite ironiskt eftersom grönområden i andra delar av Stockholm samtidigt planeras att bebyggas i rask takt. Men det är klart, det är ju Norra Djurgårdsstaden som ska bli ett "skyltfönster mot världen" för svenska företag och svensk miljöteknik och inte Årstafältet, ekarna i Kristineberg eller Ulvsunda slottspark.

Ett sätt att miljöanpassa stadsdelen är att begränsa antalet parkeringsplatser till i genomsnitt en halv per bostad. Jag är absolut ingen förespråkare för massbilism men om fler än hälften av hushållen väljer att skaffa bil så kommer det att bli fullt. Till att börja med kommer då gatorna att bli fulla av parkerade bilar. Sen kommer de som inte hittar parkeringsplats att parkera längre bort, dvs i närliggande stadsdelar. Det betyder att de som bor där kommer att lida av att platsen är begränsad i Norra Djurgårdsstaden. Det är rätt att bygga en miljövänlig stadsdel men inte om man skjuter över problemen på andra. Jag hoppas att jag har fel i mina farhågor men jag tror tyvärr inte det.

Det kommer naturligtvis att finnas kollektivtrafik och det är bra men det finns kollektivtrafik i övriga Stockholm också samtidigt som det finns mängder med bilar. Ett sätt att minska behovet av transporter i Norra Djurgårdsstaden är att allt ska finnas i närheten, arbetsplatser, kultur och service. Det känns som en klassisk ABC-stad på det sätt man byggde för 60 år sedan. Börjar de gamla idéerna om hur man ska bygga komma tillbaka fast med ny etikett?


Banan-Kompaniets byggnad och Magasin 6.

Jag åkte till Frihamnen för att se hur det såg ut. Där finns flera vackra hus som jag hoppas kommer att få finnas kvar. Tex Banan-Kompaniets byggnad från 1928 med de roliga bananskyltarna. Jag hoppas också att Magasin 3 Stockholm konsthall kommer att få vara kvar. Det är en av de ledande institutionerna för samtidskonst och skulle ge mer liv åt den nya stadsdelen.

Kanske kommer också Magasin 6 från 1960-talets mitt att vara kvar. En enorm byggnad som ursprungligen var frys- kyl- och varmlager men som idag bla fungerar som arkiv. Både Riksarkivet och Stockholms stadsarkiv har lokaler i byggnaden. Lite kuriosa är att Magasin 6 enligt Wikipedia ska bestå av ca en miljon tegelstenar.


Däremot kommer inte verksamheten på Loudden att vara kvar. Här ska en stor del av de nya bostäderna byggas.


Modell över den planerade bebyggelsen med Loudden närmast kameran.

RSS 2.0