Bevara Stockholm

I ett planförslag för Marievik som nu är på samråd planeras för flera mycket höga byggnader. Samtidigt har det statliga fastighetsbolaget Jernhusen en egen vision om att bygga höga byggnader precis bredvid. Båda planerna presenterar sina byggnader som landmärken men tillsammans kommer de att konkurera om uppmärksamheten.

I december 2015 stoppades höghusprojektet Stockholm New i Hammarby sjöstad eftersom inomhusmiljön i byggnaden skulle påverkas av Hammarbyverkets verksamhet. Även om det här höghusprojektet stoppades är det inte den enda planen på höga byggnader precis söder om Södermalm. På Liljeholmskajen är fyra höga hus på 24 till 26 våningar under uppförande och alldeles i närheten är det nu Marievik vid Liljeholmsbrons södra fäste en som ska bli ytterligare ett Manhattan.

I ett planförslag som nu är ute på samråd ska verksamhetslokaler och ca 1000 bostäder byggas i Marievik. Längst norrut i planområdet planeras för sju bostadstorn i varierande höjder där det högsta huset blir upp till 38 våningar. Enligt byggherren JM väntas det huset bli ett landmärke för området.

I Stadsbyggnadskontorets samrådshandling kan man läsa att "den nya bostadsbebyggelsen innebär en kraftig skalförskjutning i förhållande till befintlig bebyggelse med upp emot 38 våningar. Det innebär även en påtaglig förändring av stadsbild och siluett då bebyggelsen blir synlig från flera platser i staden. Bebyggelsen påverkar även kringliggande bebyggelse och Tantolunden genom en ökad skuggning."


Vy över den planerade bebyggelsen sedd från Tantolundens badplats på Södermalm.
Bild från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling.


Marievik i en vy från Tantolundens badplats, Januari 2016

På platsen står idag ett 12 våningars kontorshus från 1980-talet. Det är grönklassat av Stockholms Stadsmuseum men ska enligt planförslaget rivas. Det verkar till och med Stadsbyggnadskontoret vara kritiskt till. I samrådshandlingarna kan man läsa att rivningen av byggnaden "innebär att ett unikt kontorshus, ett av de viktigaste arkitektoniska verken och ett av få exempel på high-techinfluerad arkitektur, i Stockholm från tiden kring 1980 försvinner".

I resten av planområdet planeras ytterligare ett par byggnader att rivas och några andra att byggas på med fler våningar.


Vy över den planerade bebyggelsen sedd från Liljeholmskajen.
Bild från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling.


Marievik sett från Liljeholmskajen, Januari 2016

Vid Liljeholmsbrons södra brofäste har också det statliga fastighetsbolaget Jernhusen en vision om att bygga flera högre hus. Det högsta kan bli 32 våningar och brofästet ska markeras med höga hus på var sida. De högre husen är tänkta att bli "landmärken för Liljeholmen".

Jernhusen visionsbild över Liljeholmen. Bild: Alessandro Ripellino Arkitekter/Tom

Båda projekten finns presenterade i tjusiga reklambilder men ingen bild visar hur planerna blir tillsammans. JM:s höghuskluster kommer effektivt att ta udden av Jernhusens markerade brofäste samtidigt som Jernhusens 32-våningsskrapa konkurrerar om uppmärksamheten med JM:s landmärke bara drygt hundra meter därifrån.

Intressant vore det att se de båda planerna tillsammans. Det är så verkligheten kommer att se ut. Det här visar att det krävs en tydligare styrning av planer och förslag och att det totala slutresultatet måste presenteras i sin helhet. När byggbolag vill vara unika på samma sätt på samma plats blir det genast för mycket.

Till detta kommer också planerna på en rad högre hus på Lövholmen drygt 600 meter nordväst om Liljeholmsbron.

Manhattan kommer det inte att bli, hur gärna politiker och PR-folk än vill. Snarare kommer Stockholm söder om tullringen att likna en sovjetisk betongskog.

Planförslaget för Marievik har fått kraftig kritik. Inte bara för att det kommer bli en kompakt byggnadsmur utan också för att det som tidigare nämnts kommer att skugga södra Södermalm där bland annat Tantobadet ligger. Nu måste politikerna bestämma sig. Ska Stockholm vara en stad som inbjuder till rekreation även i centrala lägen, en stad där det är möjligt att flanera längs stränderna och bada vid soliga badplatser. Eller är det bostäder som ska prioriteras till vilket pris som helst, oavsett konsekvenserna.

Den här texten skrevs tillsammans med min bror.

Vid Liljeholmskajen ske det byggas fyra höghus med bostadsrätter. Tanken från början var att de skulle vara 21 våningar höga men både politikerna i stadsbyggnadsnämnden och byggbolaget JM ville öka våningsantalet till 24. Det är ett tydligt exempel på samarbetet mellan byggbolagen och våra politiker. Byggbolagen vill tjäna mer pengar och politikerna går deras ärenden.

Bostadsbristen är stor bland unga människor och det finns ett behov av fler små och billiga lägenheter. Den här bostadsbristen används ofta som skäl för att bygga mycket och att bygga högt men det är inte för de bostadslösa det byggs. Nej, istället är det dyra bostadsrätter som dessa eller hyresrätter med höga hyror som byggs. Bostadsrätterna i de här husen kommer att kosta mellan 2,8 och 8 miljoner kronor. Det är knappast några summor en bostadslös har råd med. Om den bostadslöse skulle ha det hade han/hon inte varit bostadslös längre. Folk med pengar kan alltid skaffa sig bostad och de bostadslösa förblir bostadslösa.


Liljeholmskajen fotograferad från västra Årstabron. Byggarbetet pågår för fullt. (Augusti 2011)


Liljeholmskajen i framtiden. (llustration: Rosenbergs arkitekter)
Att döma av bilderna på JM:s webbplats ska husen inte vara vita utan svarta.