Bevara Stockholm

Marieberg har pekats ut som ytterligare ett av alla områden som ska högexploateras. Bl.a. föreslås fem nya höga hus. (Platserna 8, 9, 12, 14 och 15 på kartan nedan.) Samrådsförslaget förslår 1100 nya bostäder och 30 000 kvm kontor, handel, service och skolverksamheter. Efter att samrådstiden gått ut gick politikerna Regina Kevius (M) och Erik Slottner (Kd) ut och ville lägga till ytterligare 400 bostäder genom att bygga ännu mer i Konradsbergsparken. Efter samrådstiden, dvs efter att möjligheten för människor att lämna synpunkter på förslaget gått ut.


Strukturplan med platser för ny bebyggelse hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådsförslag.

Det finns redan höga hus i Marieberg. De mest kända är DN-huset och SvD-huset (numera Sweco). Men det finns också stora och höga bostadshus. På tex Fyrverkarbacken finss det s.k. Dragspelshuset (arkitekt Henning Orlando), även känt som Erlanderhuset eftersom Tage Erlander bodde där, och huset som kallas Baconhuset (arkitekt Ancer-Gate-Lindgren) då det ser ut som en randig baconskiva. Båda husen är från 1960-talet och när de husen byggdes tilläts en högre höjd för att spara grönområden. Nu 50 år senare använder politikerna samma argument om höga hus och gröna ytor men med den skillnaden att det är de grönområden som då sparades som idag ska bebyggas.


Dragspelshuset och Baconhuset på Fyrverkarbacken, November 2012

Garaget invid DN-fastigheten ska i förslaget rivas och ersättas med ett högt hus. (Plats 9) Bilderna som illusterar det nya huset visar alltid dess solsida. På baksidan ligger Signalparken. Den är redan skuggad av husen runtomkring och både parken och bostadshusen intill kommer att skuggas ännu mer om ett högt hus placeras vid dess södra del.


Illustration från samrådsförslaget som visar den soliga sidan av det planerade höghuset och samma plats idag, Novenber 2012.

Det är mycket vackra ord och visioner i samrådsdokumentet, floskler skulle man också kunna kalla det. Vad sägs tex om "aktiverade stadsrum" och "förenklade samband".

Ordet parktorg dyker upp på flera ställen i samrådsförslaget. Jag har inte hört det tidigare och riktigt vad det är förklaras aldrig men en kvalificerad gissning är att det handlar om torg med träd. Fast torg är det inte riktigt heller. Det visar sig i samband med den föreslagna utformningen av Rålambsvägen där körbanorna samlas förskjutet mot söder vilket ska frigöra yta på den norra sidan. Där blir en bred gångväg eller trottoar om man så vill med träd, plantering och uteserveringar. Den ytan kallas parktorg. I dokumentet är det ingen hejd på alla möjligheter som finns på det smala utrymmet. Allt från torghandel och tillfälliga evenemang till "spontana aktiviteter" ska kunna finnas där. Det kallas parktorg men torg är det ju knappast i ordets rätta bemärkelse och definitivt inte park.


Illustration hämtad från samrådsförslaget som visar den omgjorda Rålambsvägen.

Längs Rålambsvägen ligger kvarteret Taffelberget som byggdes färdigt 1989. Det är bla framför de husen som det nämnda parktorget planeras. Inför byggandet av Taffelberget hade arkitekten Sune Malmqvist krav på sig att det skulle vara öppningar mot Konradsbergsparken så att kontakten mellan gatan och parken bevarades. Därav valven genom husen. Det är i delar av den parken det nu ska byggas hus. Idag är det naturligtvis också så att parken upplevs som otrygg kvällstid men det har väl alla redan förstått.


Kvarteret Taffelberget, November 2012

Just begreppet "otrygg" återkommer ett flertal gånger i samrådsförslaget. Tex kan man läsa att "Gjörwellsgatan saknar bitvis fasader i direkt gatuliv, vilket gör att gatan kan upplevas som otrygg nattetid." och att "Endast 25% av promenaderna i Marieberg kan göras längs trygga stråk, det vill säga längs med fasader eller fasader med utåtriktade verksamheter." Jag har själv blivit hotad med misshandel två gånger i mitt liv. Den ena var i Götgatsbacken när jag sa åt en kille att inte stå och kissa på en cykel. Trots alla fasader längs gatan med utåtriktade verksamheter kände jag mig inte ett dugg trygg. Det är uppenbart att samrådsförslagets författare har förutfattade meningar om vad som är tryggt och otryggt.

Samrådsförslaget är en pappersprodukt. Någon har tittat på en karta och ritat in hus utan tanke på hur det ska fungera i verkligheten. Det har blivit en senare fråga. I dokumentet redogörs också för alla de nackdelar som finns med att bygga på många av platserna. "Relativt liten skolgårdsyta redan idag. Bullerutsatt läge." (Plats 2), "Parkrummets storlek minskar." och "Fint landskapsrum i Konradsbergsparken byggs bort." (Plats 3 och 4), "Befintlig byggnad måste rivas. Grönytan mellan Gjörwellsgatan och Svedenbergsstigen minskas." (Plats 8) Anmärkning om att "Ny bebyggelse påverkar kulturmiljövärdena." och att området är bullerutsatt återkommer flera gånger. Det är uppenbart att många av platserna är direkt olämpliga för ny bebyggelse.

Förslaget kommer att delas upp i flera olika detaljplaner och det är också då husens utseende bestäms. Om förslaget genomförs i sin helhet innebär det en total omdaning av Marieberg. Hus kommer att rivas och byggas utan hänsyn till stadsdelens karaktär. Det blir höga hus och det kommer att byggas i parker. Både natur- och kulturmiljö kommer att påverkas negativt precis som de människor som bor där idag.

Otrygg

Otrygg är ett ord som politiker och tjänstemän brukar använda för att beskriva parker, grönområden och folktomma platser. Om platsen inte kan kallas otrygg sägs istället att den "upplevs som otrygg". Gemensamt för alla de här platserna är att politikerna vill bygga nya hus där. Nya hus och fler människor anses skapa trygghet. Men vi ska komma ihåg att det är de livliga torgen Medborgarplatsen och Stureplan som är de mest våldsdrabbade platserna i Stockholm. Det är människor som begår våldsbrott inte buskar och träd. Att kalla en plats otrygg är bara ett svepskäl för att kunna bygga. Numera används ordet så ofta att människor skrattar åt politiker som säger det.

Pocketpark

I takt med att "otrygga" parker och grönområden byggs bort ökar trycket på de parker som blir kvar. Eftersom Stockholm ska vara en grön stad och alla ska ha nära till en park har det nya ordet pocketpark införts. Det är en liten, ibland tillfällig, yta med gräs, träd och buskar tillsammans med tex bänkar eller en klätterställning för barn. Det som för tio år sedan hade kallats plantering eller lekplats kallas idag för pocketpark.

Grönkompensering

Jag har tidigare nämnt ordet grönkompensering flera gånger. Det är när en park eller något annat större eller mindre naturområde bebyggs som de boende och deras område grönkompenseras. Det låter som att de kompenseras för en förlust men det är sällan så bra. I själva verket är grönkompensering ett vilseledande ord. Det handlar ofta om att genomföra sådant som ändå måste göras oavsett om det byggs i närheten eller inte, tex att rusta upp en lekplats eller ett slitet torg. Sånt vi betalar skatt för att det ska göras.

Vällingby Parkstad är ett stort byggprojekt i Råcksta. Området ligger vid Vattenfalls nuvarande kontor. Ibland beskrivs Vällingby Parkstad som en helt ny stadsdel men faktum är att det är en del av Råcksta, som i sin tur är en del av Vällingby församling. Det ska byggas 1200 lägenheter, ett hundratal sk stadsradhus och lokaler för service, handel och kontor. Tusentals människor kommer att bo i området.


Illustration över det planerade området hämtad från projektets hemsida.

Vattenfall var en stor det av A (arbete) i det ABC-område som Vällingby och Råcksta utgjorde när det byggdes. På projektets hemsida beskriv det blivande området som ABC 2.0 eftersom det planeras för att "stimulera att bostäder blandas med kontor, affärer och service". På så sätt ska människor kunna bo, arbeta och utföra vardagssysslor i samma område. Vad är skillnaden mot det ursprungliga ABC-tänkandet? Finns det någon? Med dagens rörliga arbetsmarknad är det dessutom väldigt få som arbetar och bor i samma område.

Vattenfalls tre höga kontorshus ritades av arkitekt Sven Danielsson och byggdes mellan 1956 och 1964. Vattenfall har suttit där sedan dess men ska nu flytta till Solna. Husen är blåklassade vilket betyder att de uppfyller kraven för byggnadsminnesmärkning. När de nu ska bli bostäder kommer det att byggas "invändiga balkonger med franska fönsterdörrar". Samtidigt kommer "nya och intressanta värden" att läggas till på husen. Illustrationerna visar en påbyggnad i glas. Intressantare än så blir det inte. Blåklassningens skyddsvärde inte tas på allvar.

Längs Jämtlandsgatan ska några lägre hus och fyra punkthus byggas. Punkthusen blir lika höga som de befintliga punkthusen på andra sidan gatan och anpassas på det sättet till den omgivande miljön. Vid Råckstavägen har det redan byggts nya punkthus och människor har flyttat in i några av dem medan försäljning pågår i andra.


Jämtlandsgatan i östlig respektive västlig riktning, November 2012.

Givetvis ska området också innehålla en profilbyggnad. Profilbyggnad är det nya ordet efter märkesbyggnad och karaktärsbyggnad. Just den här har ritats av den danska arkitektbyrån 3XN. Huset får en halvt böjd form och blir 13 våningar högt. Har vi tur blir det här en byggnad som om 50 år också är blåklassad. Har vi otur blir det ett hus man redan om några år kommer skaka på huvudet och sucka uppgivet åt.


Till vänster syns en del av Vattefalls anläggning och i mitten nybyggda punkthus. Huset till höger ska rivas för att ge plats åt profilbyggnaden. November 2012


Råcksta Gård som kommer att bevaras, November 2012

Vad som däremot kommer att saknas helt och hållet är studentbostäder. Det är också vad området mest uppmärksammats, och kritiserats, för i media. Byggbolagens svar på kritiken var att de tyckte att det "passade bättre" med bostadsrätter och hyresrätter. Det kan förmodligen översättas med att de tjänar mer pengar på bostadsrätter och större hyresrätter.

Det är lite märkligt att politikerna i Stockholm inte styrt upp det hela och satsat mer på små billiga hyreslägenheter och studentbostäder i ett så här stort projekt. Det är där behovet just nu är som störst. Men det är lättare att vinna val på att komma med orealistiska utspel än att bygga det som behövs.