Stockholms olika ansikten
Jag fick två utsiktsbilder skickade till mig. De är från i höstas när löven med alla sina färger fortfarande satt kvar på träden. Men förutom att det är två vackra bilder över Stockholm är också en annan sak värd att notera. Bilderna är tagna från samma plats. Så nära inpå varandra finns alltså helt olika miljöer, den klassiska stenstaden alldeles i närheten av lummig natur. Det här är två av Stockholms många olika ansikten och en variation av miljöer vi ska vara rädda om.
Stockholm, hösten 2013
Stockholm, hösten 2013
Nobel Center
För ett drygt år sedan skrev jag om planerade Nobel Prize Center på Blasieholmen första gången. Numera är namnet Nobel Center. Den gången nämnde jag en kommande arkitekttävling och att jag skulle få anledning att återkomma till ämnet. Nu är tävlingen i full gång och av de ursprungliga elva bidragen återstår tre som ska vidareutvecklas i tävlingens andra del. I det förra inlägget nämnde jag också att Tullhuset kanske skulle bevaras men så är det inte längre.
Flygbild över Blasieholmen som den ser ut idag. Foto: Jeppe Wikström / NobelCenter.se
Tävlingsområdet på Blasieholmen. Notera att området sträcker sig ut i vattnet.
Bild: NobelCenter.se
I framförallt Gert Wingårdhs förslag ökas Blasieholemns yta ut i vattnet. Stockholms vatten utgör en stor del av stadens skönhet. Om man börjar nagga vattenspegeln i kanten kommer Stockholm ofelbart att förlora dragningskraft som turiststad. Det som ter sig både spektakulärt och ekonomiskt lönsamt i ett kort tidsperspektiv kan bli katastrof på sikt. Vattnet är inte en resurs som kan bebyggas utan en resurs att bevara.
I två av förslagen finns ytterligare en bro till Skeppsholmen inritad. Det är en bro som absolut inte behövs eftersom Skeppsholmsbron redan finns ca 100 meter bort. Jag har också hört påpekas att det finns båtar mellan broarna. Hur kommer de dit och därifrån? Ska den nya bron vara öppningsbar? Det är knappast någon som tänkt på det eftersom det här handlar om att skapa säljande bilder, inte beskriva en kommande verklighet.
Tävlingsbidraget A Room and a Half av Johan Celsing, Johan Celsing Arkitektkontor (Sverige)
Tävlingsbidraget A P(a)lace to enjoy av Gert Wingårdh, Wingårdh Arkitektkontor (Sverige)
Tävlingsbidraget Nobelhuset i en vy från Nybrohamnen av David Chipperfield Architects Berlin, Tyskland
Speciellt journalister som skriver om projektet är skrämmande okunniga om vad som finns på platsen idag och vilken historisk maritim miljö det här är. En journalist beskrev tex dagens bebyggelse som "tre låga byggnader". Mer än så kände han inte till om dem. Men i takt med att folk får upp ögonen för projektet ökar också kunskapen om Blasieholmen och vad som finns där idag. Samtidigt ökar protesterna mot förslaget och en vilja att bevara och utveckla Blasieholmen efter sina egna förutsättningar. Förutsättningar där Tullhuset från 1876 och hamnmagasinen från 1910 bevaras, samtliga grönklassade av Stockholms Stadsmuseum. Men viljan att göra det finns inte, varken bland politiker eller deltagande arkitekter.
Det finns flera andra platser som lämpar sig mycket bättre för ett Nobelcenter. De gamla gasklockorna i Hjorthagen skulle tillsammans med gamla Riksarkivet (där konkursade Barnpalatset höll till) kunna utgöra olika delar av ett Nobelcenter. Det skulle också ge en historisk inramning till ett anrikt pris. Och var tror du att Nobelpristagarna helst äter Nobelmiddagen? I Blå hallen i Stockholms Stadshus eller i en nybyggd kongresshall?
