Slakthusområdet

I över 100 år har Slakthusområdet varit ett industriområde dominerat av livsmedelsbranschen där företagen har ett nära samarbete med varandra. Både områdets långvariga verksamhet och dess byggnader gör att det har ett högt kulturhistoriskt värde. Med en framtida exploatering hotas inte bara byggnaderna. Industrierna och deras anställda kommer också att drabbas när de trängs undan och hänvisas till ett betydligt mindre område längre bort. Det riskerar att bli både en kulturhistorisk och ekonomisk förlust.

I ett tidigare blogginlägg snuddade jag vid Slakthusområdet. Det är ett av Stockholms största exploateringsområden där mängder med bostäder och arbetsplatser byggas, och så ett gigantiskt IKEA-varuhus. Väldigt lite av diskussionerna och medierapporteringen handlar om vad som finns där idag.

I Slakthusområdet finns redan massor med arbetsplatser. Där arbetar ca 3 900 personer på drygt 250 företag. Ca 40 % av företagen och hälften av alla anställda i området är på något sätt verksamma i livsmedelsindustrin. Slakthusområdet är ett av två partihandelsområden för livsmedel i Stockholms Stad. Verksamheten i Slakthusområdet är i första hand inriktad på styckning, förädling och handel med kött-, fläsk- och charkuteriprodukter. 70 % av de kött-, fläsk- och charkuteriprodukter som konsumeras i Stockholm distribueras via Slakthusområdet. I stadens andra partihandelsområde, Årsta Partihandelscentral, är verksamheten inriktad på frukt, grönsaker, fisk och blommor. Den totala omsättningen hos företagen i Slakthusområdet var år 2011 ca 14 miljarder kr.


Flygfoto på Slakthusområdet på ett vykort från 1920-talet.

Slakthusområdet invigdes 1912 med kunglig pompa och ståt och var en för sin tid modern industrianläggning. Tillkomsten var ett resultat av att myndigheterna ville återinföra en offentlig slakterihantering. Efter att skråväsendet avskaffats på 1860-talet startade flera privata slakterier med ofta usla hygieniska förhållanden. För att återta kontroll över kötthanteringens hygien infördes slakttvånget 1912 som medförde en monopolställning för de offentliga slakthusen.  Ansvarig arkitekt för området var Gustaf Wickman. Byggnadsarbetena inleddes 1906 och på området byggdes ett 20-tal byggnader. Det var bl.a. slakthallar, hallar för försäljning av kreatur, kylhus, kontor och bostäder för veterinärer och slaktare. Byggnaderna uppfördes i sandfärgat tegel. Flera av dem finns kvar idag.

Området har successivt byggts ut under hela tiden det funnits och också annan livsmedelsindustri etablerade sig i området. Här har funnits både läsktillverkning, bageri och handel med ägg. Under 1950- och 1960-talen följde man traditionen med tegelbyggnader men till de nya byggnaderna användes rött tegel istället för det tidigare byggnadernas grå tegel.


Kontors- och lagerbyggnader från 1960-talet byggda i rött tegel.


En modern byggnad på Hallvägen har i både fasadens och takets utformning tydligt inspirerats ...


... av det gamla stallet brevid som är en av de ursprungliga byggnaderna i området.

Hela Slakthusområdet är av Stockholms stadsmuseum utpekat som kulturhistoriskt värdefullt område. De flesta byggnaderna är också kulturhistoriskt värdefulla i olika grad.


Slakthusområdet på Stadsmuseets karta med kulturhistorisk klassificering. De tillagda siffrorna motsvarar byggnaderna beskrivna nedan.

1. Portvaktsstugan
I stugans bottenvåning fanns rum för portvakten, jourhavande veterinär och polis. En trappa upp fanns portvaktens bostad med två rum och kök. Den halvcirkelformade delen av huset har vid någon tidpunkt byggts på med en våning klädd med mexitegel till skillnad från byggnadens övriga grå kalksandsten . Fasadmaterialen liknar varandra men det går ändå att se en tydlig skillnad mellan de ursprungliga och de påbyggda delarna. Portvaktsstugan är numera kiosk och kontor.


Portvaktsstugan, Mars 2015

2. Slakthallen
Byggnaden hade ursprungligen slakthallar för småboskap, svin och storboskap men också ångpanne- och maskinhus med det karaktäristiska vattentornet, kylhus och en stor förbindelsehall som förbinder de olika byggnadskropparna. Slakthallen används idag för utbildning inom restaurangbranchen och som kontor, lager och tillverkningslokaler för mindre företag inom livsmedelsbranschen.



Slakthallen, Mars 2015

3. Charkfabriken
Byggnaden är en charkfabrik och kontorsbyggnad från tidigt 1960-tal med fasad i rött tegel, koppar och blågröna glasskivor avdelade med kopparlister. Den har en butiksfasad i vit träpanel och med stora fönster i gathörnet. Längs butiksfasaden går ett skärmtak med kopparkant och en undersida av spontad furupanel. Trots att vissa delar bytts ut har byggnaden i stort sett kvar sitt ursprungliga utseende.


Charkfabriken, Mars 2015

4. Palmfelt Center
Bankgirocentralens kontorsbyggnad är ett relativt nytt hus i Slakthusområdet. Det byggdes 1986-88 och anpassades till den äldre bebyggelsen genom takets former och att fasaderna är byggda av liknande tegel. Men byggnaden fick också tydliga postmodernistiska drag som är typiska för hus från den här tiden. De dragen har dock minskat efter senare års ombyggnad av framförallt entrén.


Palmfelt Center, Mars 2015

Slakteriverksamheten i området upphörde i början av 1990-talet men livsmedelshanteringen finns fortfarande kvar drygt 100 år efter områdets invigning. Men snart är det slut med det. Enligt stadens planer ska livsmedelsföretagen i området flyttas till ett nytt livsmedelscentrum i Larsboda, Farsta. Men det är inte bara att flytta företagen hur som helst. De har ett omfattande samarbete med varandra och området i Larsboda kommer dessutom bara vara ungefär en sjättedel så stort som Slakthusområdet.

Vilken annan stad skulle skyffla undan en väl fungerande industri med miljardomsättning och över tusen anställda? En industri som är viktig för hela Stockholms befolkning.


Flyttad tunnelbana - Vems intressen styr planeringen?

Planeringen inför en utbyggnad av tunnelbanan i Stockholms län pågår. I de flesta fall innebär det ny tunnelbana men mellan Gullmarsplan och Sockenplan finns flera alternativa förslag som går ut på att flytta tunnelbanan. De som idag bor vid tunnelbanan blir förlorare om den flyttas men vem bli vinnare? Är det ett framtida bostadsområde i Slakthusområdet som ska gynnas eller styrs planeringen av Ikeas intressen som behöver en tunnelbana nära sitt framtida varuhus?

2013 års Stockholmsförhandling är en överenskommelse mellan staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun. Överenskommelsen innebär att tunnelbanan byggs ut till Nacka, Arenastaden och Barkarby och att Blå linje byggs ut till Gullmarsplan och söderort och kopplas samman med Gröna linjens Hagsätragren. Planeringen inför utbyggnaden pågår för fullt. Det här är ett gigantiskt projekt, mycket större än vad många inser när varje utbyggnadsdel diskuteras för sig. Den totala kostnaden för utbyggnaden, inklusive fordon och depå, beräknas bli 25,7 miljarder kronor i 2013 års prisnivå. Byggstarten planeras bli senast år 2018 och trafikstarten beräknas till 2025.

Jag är positiv till en utbyggd kollektivtrafik men det finns delar i förslagen som är värda att titta lite extra på. En sådan del är tunnelbanans framtida sträckning mellan Gullmarsplan och Sockenplan. Där finns fyra olika förslag på linjedragning.


De fyra olika alternativen på tunnelbanans framtida sträckning mellan Gullmarsplan och Sockenplan. Karta från Stockholms Läns Landstings samrådsdokument.

I det blå förslaget behåller tunnelbanan nuvarande sträckning och uppgångarna kommer att vara på ungefär samma plats som idag men Enskede gård får ytterligare en uppgång. I de övriga tre förslagen försvinner stationerna Globen och Enskede Gård och ersätts av en ny station i Slakthusområdet. Där ska det byggas mängder med bostäder, arbetsplatser och affärslokaler. Med det rosa och gröna alternativet ansluter en av uppgångarna i vardera förslag till Tele2 Arena och den nya "handelsanläggning" som planeras i områdets sydöstra del. Handelsanläggningen ska enligt Ikeas och Stockholms politikers ambitioner till stor del vara just ett nytt Ikea-varuhus, även om det inte råder politisk enighet i frågan.


Tunnelbanestationen Enskede Gård, Februari 2015


Tunnelbanestationen Globen, Februari 2015


Tunnelbanestationen Globen, Februari 2015

Att ta bort tunnelbanestationerna Globen och Enskede Gård är inte populärt bland de som bor i området. De kommer i så fall få längre till tunnelbanan och vinner ingenting på den nya sträckningen. Tunnelbanestationen, speciellt i det gröna förslaget, kommer också hamna väldigt nära tunnelbanestationen Blåsut. Låt vara att sträckan att gå bli längre än fågelvägen. De som tjänar mest på den nya placeringen är givetvis de som ska till Slakthusområdet. Framförallt är det Ikea och det nya varuhuset som vinner på en ny tunnelbanestation. Enligt medieuppgifter är en tunnelbaneuppgång nära varuhuset en förutsättning för att varuhuset ska kunna byggas. De framtida kunderna måste lätt kunna ta sig dit och därifrån. Är det Ikeas intressen som styr planeringen av tunnelbanans sträckning? Är ett nytt Ikea-varuhus av så stor betydelse för Stockholm att politikerna är beredda att låta deras behov styra planeringen? Eller är det för att göra det framtida bostadsområdet i Slakthusområdet mer attraktivt? Men planeringen kan inte bara utgå ifrån det nya områdets behov. Den måste också ta hänsyn till de som redan bor i närområdet kring de befintliga tunnelbanestationerna.


Möjlig placering enligt alternativ svart av en framtida tunnelbanestation på Rökerigatan i Slakthusområdet.

Eftersom den framtida blå linjen kommer att gå under Saltsjön och därmed ligga djupt ner i marken kommer tunnelbanan att grävas ner och stationerna ligga under jord, oavsett vilket som väljs. Det är naturligtvis mumma för stadens politiker som bara väntar på att få kasta sig över marken och bygga bostäder där. För i slutändan är det var det hela handlar om. Kommunerna som ingår i Stockholmsförhandlingen ska tillsammans bygga 78 000 bostäder i närheten av tunnelbanan de kommande 15 åren.

Planerna är på samråd och inget är beslutat än. Blir det av? Landstinget har dålig ekonomi och SL:s hantering av sin ekonomi liknar mest ett svart hål där pengarna försvinner. Höjda biljettpriser, glesare trafik och uppskjutna satsningar har aviserats när SL drar i den ekonomiska nödbromsen. Om SL inte ens med höjda biljettpriser har råd att bibehålla den trafik som finns idag hur ska de då klara av den utökade trafik den här satsningen kommer att innebära?


Stockholmsarenan

Stockholmsarenan byggs just nu bredvid Globen. Mediarapporteringen om den har mest handlat om de olika politiska turerna och om ekonomi samtidigt som de boendes protester hamnat helt i skymundan. Planerna på en ny stor arena har funnits länge och har varit en kamp mellan Solna och Stockholm. När Svenska Fotbollsförbundet i april 2006 presenterade sina byggplaner för en ny nationalarena för fotboll i Solna ansågs det vara slut med Stockholms planer.

Det dåvarande socialdemokratiska finansborgarrådet Annika Billström tänkte fortsätta sin planering oavsett vad Solna gjorde samtidigt som den borgerliga oppositionen i Stockholm ansåg att loppet var kört för Stockholm.

Moderaten Kristina Axén Olin sa till och med:
- Det finns varken ekonomiska eller publika förutsättningar för två stora arenor i regionen.

I september 2008 sa kommunstyrelsen i Stockholm trots allt ja till en ny jättearena och i juni 2010 antogs detaljplanen i kommunfullmäktige. Nu var det borgerlig majoritet i Stadshuset och de hade tydligen ändrat sig mot vad de tyckte tidigare. Oavsett politisk färg känns parallellerna mellan stockholmspolitikerna och det fiktiva kommunalrådet Lars-Göran Bengtsson i tv-serien Starke man slående. "Jag vill ha min multiarena."

Stockholmsarenan under uppbyggnad, Februari 2011

I Solna är planerna att riva Råsundastadion från 1937, den arena där Sverige spelade den klassiska VM-finalen mot Brasilien 1958. För att delvis finansiera bygget av Stockholmsarenan ska byggrätter säljas, bla där Söderstadion från 1966 står idag. Söderstadion kommer alltså att rivas till stor sorg för många Hammarbyfans.

Men den vikigaste frågan kvarstår: Hur många jättearenor behövs det i Stockholmsregionen?
Stockholmsarenan ägs av SGA Fastigheter som i sin tur ägs helt och hållet av Stockholms Stad. I slutändan är det alltså Stockholms invånare som är ägare till arenan och riskerar att via skattsedeln bli tvungna att ta en ekonomisk smäll.

De boende har uttryck oro för den ökade trafik den nya arenan kommer att föra med sig och att det inte byggs tillräckligt med parkeringsplatser. Då kommer gatorna med bostäder runt omkring att användas som parkering av arenabesökarna. Redan idag är tunnelbanan hårt belastad vid evenemang och med ytterligare en arena kommer trycket att bli ännu större, kanske så stort att de boende själva inte kommer att kunna använda tunnelbanan.


RSS 2.0