Bygge på Bromstens IP – Slöseri och usel planering

När stadsplanering sker helt utan planering blir det både konstigt och dyrt. Historien om en ny skola på Bromstens IP är ett exempel på det. En historia som riskerar att försämra möjligheterna till idrottsutövning och samtidigt slösa bort miljontals skattekronor.

I april 2016 skrev jag hur bristen på skolor i praktiken skapades redan på planeringsstadiet. Ett av exemplen var en skola i Bromsten eftersom de skolor som redan finns i området inte skulle räcka till. När Bromstens industriområde exploateras med en mängd nya bostäder planerades en skola in på den närliggande idrottsplatsen, men den är välanvänd och planerna på skolan ströks. Men så utökades det planerade antalet bostäder med nästan det dubbla till 2000 och en skola behövde återigen planeras in. Eftersom marken i planområdet då lovats bort och i vissa fall redan sålts till byggbolag som ska bygga bostäder så fanns det ingen plats för en ny skola där. Därför söktes en ny plats att bygga skola på.

Nu skrivs ett nytt kapitel i historien om Bromstens IP som är en av Stockholms äldsta idrottsplatser och byggdes 1916-1920. Sökandet efter en ny plats för skolan misslyckades och den nya platsen politiker och tjänstemän letade efter blev den gamla. Nu är det nämligen åter en del av Bromstens IP som ska ge plats åt skolan. Något som med rätta lett till omfattande protester. Idrottsplatsen används fortfarande flitigt av både närliggande skolor, idrottsföreningar och privatpersoner.

Vad som gör historien än mer prekär att idrottsplatsen renoverades så sent som 2014 när det stod klart att den inte skulle bebyggas. Den fick då ny konstgräsplan för 11-mannaspel, ny belysning, nytt stängsel och nya friidrottsytor. En utmaning i projektet var att hantera de svåra markförhållandena med djup lera och Bällstaåns höga vattenflöden. Det löstes genom ett nytt dräneringssystem samt pålning av mastfundament. Allt till en kostnad av 12 miljoner kr.

Att bebygga en del av idrottsplatsen skulle inte bara försämra möjligheten till idrott och fritidsaktiviteter utan också innebära att en stor del av renoveringskostnaden slösas bort.

Bromstens industriområde som ska bebyggas med bostäder är ett stort område. Hur beslutsfattare och stadsplanerare kunde missa att planera in en skola där och istället placera den på en nyrenoverad idrottsplats är så dumt att någon borde få sparken. Den som är så dålig på sitt jobb borde inte ha det.

Idrottshallar, politiker och demokrati

Trots den stora bristen på idrottshallar i Stockholm rivs nu Badmintonhallarna i Spånga. Det sker utan att stockholmarna haft möjlighet att vara med och påverka processen. När kungen uttalade sig om Nobelcentret fick han kritik av Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) som inte tyckte om att kungen lade sig i demokratiskt fattade beslut. Men när Stockholms Stad nu själva frångår de demokratiska principerna är Roger Mogert tyst.

I Stockholm råder en skriande brist på idrottshallar. Bristen är så stor att det nyligen beslutades att skolornas idrottshallar ska bli tillgängliga för föreningslivet under kvällar och helger. Det är ett beslut som Stockholms idrottsborgarråd Emilia Bjuggren (S) i Sveriges Televisions rapportering säger är mycket efterlängtat då det ger föreningslivet bättre förutsättningar genom en ökad tillgång till idrottsytor.

Trots det rivs nu badminton- och squashhallarna i Spånga vilket gör att Spånga Badmintonklubb hotas av nedläggning. Vad gör idrottsborgarrådet åt det? Ingenting, vad det verkar. Det är lätt att uttala sig i media vid positiva nyheter som ökad tillgång till skolornas idrottshallar men när hallar samtidigt rivs och klubbar hotas av nedläggning syns inga politiker i media.


Badminton- och squashhallarna några veckor före rivning, Juni 2016

Men det finns fler problem med rivningen än bristen på idrottshallar. Det finns ingen detaljplan som vunnit laga kraft för den nya bostadsbebyggelse som planeras på platsen. Detaljplanen är ännu inte antagen. Den har faktiskt inte ens varit på utställning/granskning, dvs det andra steget där allmänheten kan lämna synpunkter på detaljplaneförslaget.

Samrådet genomfördes under våren och då lämnades synpunkter om att hallarna borde få vara kvar. Synpunkter som Stadsbyggnadskontoret och politikerna uppenbarligen inte bryr sig om. Om detaljplanen vunnit laga kraft hade det varit en annan sak. Då skulle detaljplanen innan dess ha antagits av kommunfullmäktige och eventuella överklaganden prövats juridiskt.

Men här frångås medborgarnas möjlighet att påverka stadsbyggnadsfrågorna genom att rivningen sker innan arbetet med detaljplanen är klart. Möjligheten att lämna synpunkter och få saken prövad när det gäller idrottshallarna är nu obefintlig. Den högst ansvarige politikern är stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S).


Badmintonhallarna under rivning, Juni 2016

När kung Carl XVI Gustaf uttalade kritik mot det planerade Nobelcentret på Blasieholmen blev Roger Mogert arg och tyckte att det var odemokratiskt av kungen att uttala sig och på så sätt lägga sig i den politiska processen. Men när händelserna går Roger Mogerts väg är demokratin tydligen inte lika viktig längre. När de medborgerliga möjligheterna att påverka stadsbyggnadsfrågor i Stockholm ignoreras är Roger Mogert tyst.

Roger Mogert får gärna uttala sig om demokrati även i fortsättningen men innan han gör det igen tycker jag att han ska städa framför sin egen dörr.

Bromstensstaden

Översvämningsrisk, giftig mark och redigerade synpunkter

Bromstens industriområde ska bebyggas med bostäder och industrierna försvinner. Den berömda graffitimålningen Fascinate får vara kvar, men exploateringen av området handlar om mer än en graffitimålning. Marken är dålig och giftig och det höga antalet bostäder som planeras strider inte bara mot översiktsplanen utan kommer också att leda till problem för omkringliggande bostäder.

När idén att omvandla Bromstens industriområde till bostadsområde såg dagens ljus hotades den berömda graffitimålningen Fascinate från 1989. Målningen, som uppfördes med fastighetsägarens tillstånd, är 13 meter bred och 8 meter hög och är Sveriges äldsta ännu bevarade större graffitimålning.

Fascinate var länge omstridd men i december 2015 bestämde stadsbyggnadsnämnden i Stockholm att målningen ska skyddas när platsen bebyggs. Det är ett bra beslut. Fascinate blir den första graffitimålningen i Sverige att kulturmärkas. Den är en del av stadens historia precis som mycket annat och ökar möjligheten att skydda liknande konstverk.


Industribyggnaden med Fascinate under pågående rivning men väggen med målningen stagas upp, December 2015


Graffitimålningen Fascinate, December 2015

Målningen skyddas men exploateringen av Bromstens industriområde är inte utan problem. Framför allt tar man i för mycket. Översiktsplanen anger att ca 1000 bostäder ska byggas men i den aktuella planeringen med flera olika detaljplaner uppgår antalet bostäder till 2000. Även om varje enskild detaljplan inte strider mot översiktsplanen så gör den totala planeringen det. Stadsbyggnadskontoret måste se till helheten istället för att betrakta varje detaljplan för sig.

Den höga exploateringen kommer att leda till problem om den genomförs. Jag har tidigare nämnt den kraftigt ökade trafiken på närliggande Duvbovägen. När området befolkas med tusentals nya människor kommer trafiken att öka ännu mer. Inte bara på Duvbovägen utan också på de gator som finns i anslutning till området. Det ska nämligen inte byggas några nya vägar utan det är de befintliga villagatorna runt omkring som ska svälja den ökande trafiken. Under järnvägen som går parallellt med området ska en tunnel för gång- och cykeltrafikanter byggas. Där borde också en väg för biltrafik ordnas. Det här föreslogs av de närboende både under samrådet och granskningen av detaljplanen men Stadsbyggnadskontoret valde att ignorera det. De redigerade till och med bort just det förslaget i utsättningsutlåtandet som sammanfattade inkomna synpunkter.

Bostadsområdet marknadsförs som en urban förstad och kallas förstås för Bromstensstaden. Namnet är riktigt fånigt. Industriområdet är en del av Bromsten och ingen ny stadsdel. Att klämma in ordet stad i varje nytt kvarter som ska byggas fick ett löjets skimmer över sig för länge sen.

Området är också direkt olämplig för en så hög exploatering och det blir svårt att bygga bostäder på platsen. Grundvattennivån är hög och närheten till Spångaån ökar risken för översvämning och vattenhöjning. Marken är gammal sjöbotten och består av djup lera som dessutom är förorenad av tidigare industrier.

Den djupa leran gör att kostsam markstabilisering med pålar och andra åtgärder är en nödvändighet och det höga grundvattnet gör det komplicerat att bygga de planerade underbyggda garagen, med ytterligare kostnader som följd. Att sanera förgiftad mark är också dyrt men måste göras.

Regnvatten ska fördröjas så att inte ledningarna i området blir överbelastade och för att få till lutningar så att vattnet rinner av på rätt sätt ska marknivån höjas ungefär en meter. Det kommer att få konsekvenser för de som bor runtomkring vars trädgårdar och hus kommer att hamna i en grop. Det är uppenbart att planeringen av de nya bostadskvarteren inte tar hänsyn till omkringliggande bebyggelse. Den här delen av Bromsten är inte obefolkad även om det framställs så.

Alla svårigheter gör att det finns ekonomisk osäkerhet i projektet som därför dragit ut på tiden. Det kommer att bli dyrt att bo i Bromstensstadens lägenheter och frågan är om folk tycker att det är värt det när man kan köpa en villa i närheten för samma pengar. Flera industrier finns också kvar i området och det får byggherrarna att fundera på om människor överhuvudtaget vill flytta dit.


Industrier i Bromstens industriområde, December 2015

Vissa platser är egentligen olämpliga för bostadsbebyggelse och det här är en av dem. Om inte översvämningsrisk, ostadig lera och förgiftad mark räcker, kan man fråga sig var gränsen går.

Men det är klart, kallar man översvämningsrisken för sjöutsikt, leran för naturnära läge och den förgiftade marken för New York-känsla så kanske Bromstensstaden går att sälja i alla fall. När skadorna uppkommer är det de nya bostadsrättsföreningarnas problem att lösa, inte politikernas och byggherrarnas.


Den här texten skrevs tillsammans med min bror.


Trafikplanering som skapar problem

Samtidigt som bilfria gator diskuteras och provas i Stockholms innerstad har en större trafikomläggning skapat ökade trafikproblem i Spånga. Det beror på att bilister väljer den snabbaste vägen och inte den som trafikplanerare tänkt sig.

Spånga Kyrkväg var en genomfartsled för trafik mellan E18 och Spånga och delar av Vällingby. (Röd linje). E18 har nu byggts om och Trafikplats Hjulsta (i kartans övre vänstra hörn) har skapats. För de bilister som kommer från Järfälla och norrut och som ska till Kista, Sundbyberg och centrala Stockholm har det blivit bättre. Men för Västerort, Tensta, Rinkeby och resten av Spånga har det blivit sämre. Vägen har blivit svårare och längre.

När man nu kommer upp mot E18 på Spånga Kyrkväg kan man köra både till höger (söderut) och vänster (norrut). E18 är skyltad till vänster. Oavsett om man ska fortsätta på E18 mot norr eller mot söder är det alltså meningen att man först ska köra mot norr, parallellt med E18, för att sedan köra ut på E18 och välja riktning vid Trafikplats Hjulsta. För den som ska vidare norrut är det här inget större problem. Men mycket av trafiken ska till Kista eller centrala Stockholm där det finns många arbetsplatser. För dem blir det en ordentlig omväg (Lila linje fram och tillbaka) innan de är tillbaka vid utfarten. Kör man istället mot söder vid utfarten på Spånga Kyrkväg kommer man också ut på en väg parallellt med E18. Det är en bökig väg med rondeller och gupp innan man kommer till rondellen på länsväg 279. (Svart linje) Istället för de här två alternativen väljer många av bilisterna att istället ta Duvbovägen ut till länsväg 279 för fortsatt färd till centrala Stockholm eller Kista. (Blå linje)


Klicka på kartan för större format

Det här medför att trafiken på Duvbovägen ökat kraftigt, så kraftigt att den blivit ett problem. Trafikkontoret har sent omsider fått upp ögonen för problemet och börjat genomföra trafikmätningar. Politikernas förslag på lösning är att höja hastigheten från 30 till 40 km/h.

I viss mån längs Spånga Kyrkväg men framförallt längs Duvbovägen bor det många människor, både i villor och flerbostadshus. Till saken hör att det vid Duvbovägen också ligger daghem och skolor med följd att många barn rör sig vid vägen. En högre tillåten hastighet skulle öka risken för olyckor. Hastighetshöjningen ska inte genomföras vid den skola som ligger närmast vägen men barnen som ska till och från skolan rör sig längs hela Duvbovägen eftersom många bor en bit bort. Vid Duvbovägen finns också en idrottsplats. Den används av många barn som tar sig dit på egen hand vid olika tider på dygnet.

Inom en snar framtid ska Bromstens industriområde bebyggas med minst 1 100 nya bostäder vilket kommer att öka trafikbelastningen på närliggande gator och på Duvbovägen ytterligare. Det har påpekats av närboende men Stadsbyggnadskontoret avfärdar kritiken och anser att det är Trafikverkets problem, trots att alla gator i området, utom E18 och länsväg 279, är kommunala.

Att lösa det här problemet är närmast omöjligt utan att på nytt bygga om utfarten från Spånga Kyrkväg till E18. Men en tips till politiker och trafikplanerare inför framtida trafikomläggningar är att tänka på att bilister tar den kortaste och snabbaste vägen, inte den som passar planeringen bäst.


Tensta Torn

I Tensta ska en ny studentskrapa byggas för att stärka stadsdelens identitet och ge plats åt 240 studenter. Projektet har både för- och nackdelar. Trots att de rationella argumenten för att bygga högt är få har den nya skrapan omnämnts i positiva ordalag av debattörer och journalister, som själva inte bor i Tensta. Nya höghus brukar annars väcka motstånd oavsett innehåll. Varför boende i Tensta förutsätts tycka bättre om ett höghus 15 meter från fönstret än boende i innerstan är oklart.

I Tensta centrum börjar snart bygget av nya studentlägenheter. Det första symboliska spadtaget togs den 9 september i år av avgående stadsbyggnadsborarrådet Regina Kevius men ingen riktig byggverksamhet pågår än. Platsen är än så länge bara inhägnad av staket. Tidigare stod här stadsdelsförvaltningens hus som revs 2008. Jag har själv aldrig bott i Tensta men jag gick i gymnasiet där och passerade då nästan dagligen huset på platsen. Det nya huset, ritat av arkitekterna Rahel Belatchew och Kayrokh Moattar, blir en 18 våningar hög studentskrapa med ca 240 bostäder. Byggare är Åke Sundvall Projekt AB.


Arkitektbild av den framtida byggnaden. Bild: Belatchew Arkitekter

Att studentbostäder ska vara billiga och att de inte behöver ligga i de attraktivaste områdena är helt rätt. Priset och närheten till kommunikationer är det viktiga. De framtida studenterna i nybygget kommer förmodligen från Tensta eller liknande områden i närheten. Gott så. Att studenter från Bromma, Stockholms innerstad eller Östersund skulle bosätta sig där är mindre sannolikt. Kanske väljer också flera av studenterna att bo kvar i området efter studietiden. Så sker t.ex. i Bergshamra där den genomsnittliga utbildningsnivån därför är högre än i motsvarande områden. En liknande utveckling i Tensta skulle vara bra för området.


Byggplatsen vid Tenstagången tätt inpå de boendes lägenheter, Oktober 2014

Jag har inget emot att det byggs ett nytt hus på platsen och att det blir studentbostäder är bra men jag har synpunkter på höjden. Nyttan av att bygga höga hus är tveksam och priset blir högre. Trots att de rationella argumenten för att bygga på höjden är få så har den nya studentskrapan omnämnts i positiva ordalag av debattörer och journalister. Gemensamt för dem är dock att ingen av dem bor i Tensta. Nya höghus brukar annars väcka motstånd oavsett innehåll. Värt att veta är att det inte är någon stor tomt det handlar om, ytan är ungefär 20 x 35 meter. Tomten har stått obebyggd sedan det förra huset revs och har beskrivits som en ödetomt. Men det är inget öde område 18-våningshuset ska byggas i. Tomten ligger alldeles i närheten av Tensta Centrum, tunnelbanan och Tensta Gymnasium. Det närmsta bostadshuset ligger på andra sidan Tenstagången, 15 meter bort.

Skrapan sägs också stärka Tenstas identitet, alltså på samma sätt som höga hus ska stärka identiteten i Kista, Kungsholmen , Liljeholmen, Telefonplan etc. Antalet höga identitetsstärkare i Stockholm börjar bli många. Är det några byggnader som hittills stärkt Tenstas identitet på ett positivt sätt är det Tensta Träff och Tensta Gymnasium som båda är blåklassade av Stockholms Stadsmuseum


Tenstagången och Tensta Centrum, Oktober 2014


Tensta Gymnasium, Oktober 2014. Byggnaden är blåklassad av Stockholms Stadsmuseum.

Att det händer saker och sker satsningar även i Tensta är bra, det är också en del av Stockholm. Men varför boende i Tensta skulle tycka bättre om ett 18-våningshus 15 meter från fönstret, med allt vad det innebär av minskat ljusinsläpp, insyn osv, än boende i innerstan är oklart. Vad tycker Tenstaborna själva?


Kv Ferdinand 9 i Sundby

I Sundby precis vid järnvägsspåren ska en ny butiksbyggnad för COOP Extra på ca 4 200 kvm byggas med tillhörande markparkering och parkeringsdäck i två plan. Runt och på butiken föreslås ett nytt bostadskomplex. Det ska innehålla 160 bostäder varav 10 radhus. Idag finns där flera ihopbyggda byggnader i ett plan med blandande verksamheter som kontor, lager och industri.


Illustration över det planerade huset från Stockholms Stads planhandlingar. Notera perspektivet i bilden som gör att huset ser lägre ut än vad det blir i verkligheten.

Trots att den här typen av industrimiljöer, med tillhörande verksamheter, blir alltmer sällsynta i Stockholm har jag inga större problem med att man bygger ett nytt hus på platsen. Den befintliga byggnaden har byggts om och till i olika omgångar och saknar vad jag vet kulturhistoriskt värde. Jag har i alla fall inte hittat några uppgifter om det. Den som vet mer får gärna skriva en kommentar. Men platsen är olämplig för bostadsbebyggelse eftersom den är kraftigt bullerutsatt. På ena sidan går Bromstensvägen med ca 19 000 fordon per dygn och på den andra går pendeltågen. Det är så bullerutsatt att planhandlingarna konstaterar att en lägenhet i det nordvästra hörnet måste utgå.


Industrifastigheten sedd från Bromstensvägen, Juni 2013

Nu kan man visserligen tycka att de som kommer att flytta in i huset bör ta reda på vad de flyttar till och tänker på bullret innan de bestämmer sig. Det kan inte komma som en överraskning att det går en starkt trafikerad väg och pendeltågsspår precis vid huset. Men buller är en många gånger underskattad hälsorisk som blir ett allt större problem.

Planen tar fasta på Promenadstadens intentioner att utveckla "en levande stadsmiljö". Huset utformas för att dominera platsen och ge ett "stadsmässigt och värdigt intryck". "Bebyggelsens utformning är således självständig och ger inga direkta associationer till kringliggande byggnader." Det här projektet anger skalan på den fortsatta exploateringen av området, ett område som till stora delar består av låg bebyggelse och villor. Är det så självklart att stora hus ger stadsmässighet? På vilket sätt kommer det här bostadshuset med COOP-butik och tillhörande bilparkering ge mer stadsmässighet än det bostadshus med COOP-butik och tillhörande bilparkering som redan finns ca 500 meter bort? Behövs det en COOP-butik till? Lidl ligger dessutom precis bredvid den planerade byggnaden.
Bostadshus med COOP-butik i Spånga centrum, Juni 2013

Stadsmässigheten är också något byggbolaget använder i sin säljreklam. Huset beskrivs med ord som "vardagslyx", "storstadskänsla", "häftig arkitektur", "spektakulära stadsradhus" och faktiskt också "grönområden".

I annonserna visas få många bilder på själva huset. Istället försöker de sälja lägenheterna med bilder på en ung kvinna som shoppar, ett dukat frukostbord, en kudde etc. Här handlar det om att sälja in en känsla av lycka och trendighet. Det blir bara fånigt om du frågar mig.


Med bilder som de här gör byggbolaget reklam för projektet. Av totalt 21 bilder visar 5 illustrationer av det planerade huset.
 
Den nya byggnaden kommer att dominera för mycket och anpassas inte på minsta sätt till skalan i den omgivande bebyggelsen där de flesta husen är ca 3-4 våningar. Det här är inte en plats för en märkesbyggnad. Om det nu alls ska vara bostäder där borde byggnaden tonas ner och sänkas till omgivande nivå. Till det positiva hör att byggnadens fasad planeras att få puts i i olika nyanser som ljusnar uppåt samtidigt som "ett abstraherat motiv med inspiration från naturens böljande gräs- och vasstrån ger liv till husets bottenvåningar". Jag förstår inte riktigt det sista men okej, man får vara tacksam för det lilla.


Förbifarten - Hjulstakorset

Som jag nämnde i förra inlägget planeras större delen av Förbifart Stockholm att gå i tunnel, närmare bestämt 17 av 21 km. De delar som inte går i tunnel ligger vid Hjulsta och mellan Akalla och Häggvik. Här kommer den ökade trafikmängden gå i öppen dager. Nyligen presenterades förslaget på hur trafikplats Hjulsta ska se ut. Det ska bli en trafikplats i tre plan där Förbifarten och E 18 möts.

När nyhetsprogram och tidningar presenterade förslaget visade de också bilder på hur platsen ser ut idag. Man ser en trafikkorsning med gräs och träd runtomkring och en liten skogsdunge. Det ser ut som en öde plats, förutom trafiken. Men alla fotografer står med ryggen mot de bostadshus som ligger ca 100 meter från korsningen. När trafiken ökar kommer de boende i Hjulsta, och på andra platser, att drabbas av både mer buller och mer utsläpp. Enligt bilderna som presenterats kommer centrum av trafikplatsen att flyttas något längre bort från Hjulsta men samtidigt blir den väldigt mycket större.


Bild på Hjulstakorset som det ser ut idag hämtad från Lars Epsteins blogg, utan att jag frågade först. (Förlåt Lars men jag hade inte möjlighet att åka dit själv och fotografera platsen.)


Flygbild över samma område med bostadshusen synliga. (Bild hämtad från Eniro.se)

Bromstens industriområde

Debatten om byggprojekt i Stockholm är i huvudsak inriktad på innerstan och förorterna glöms bort. Men i förorterna bor också människor som har åsikter om nya byggprojekt och som är rädda om sitt närområde precis som i Stockholms centrala delar.

I Bromstens industriområde ska det byggas bostäder i stadsliknande kvarter. I de ursprungliga utredningarna fanns planer för hur hela området kunde bebyggas men eftersom en stor del av området är privatägt och det inte längre är politiskt korrekt att expropriera mark och egendom så kan bara den mark som ägs av kommunen bebyggas. Många i industriområdet vill fortsätta med sin verksamhet och det måste man ju ha förståelse för, det handlar ju om deras arbeten och försörjning. Allt fler små industrier tvingas bort när all mark ska användas till bostäder och jag undrar vart dessa ska ta vägen. I många fall läggs de ner och arbetstillfällen försvinner.

Bromstens industriområde är slitet och inte särskilt charmigt. Slitet eftersom det inte är någon idé att rusta upp hus som snart ska rivas. Det var likadant i Klarakvarteren innan den stora rivningsvågen.

Bromstens industriområde, Hösten 2008

De som redan bor i kvarteren kring industriområdet har vänt sig emot att det ska pressas in så många nya bostäder där. Den främsta anledningen till det är den kraftigt ökade trafikmängd det kommer att föra med sig. Villagatorna runt omkring kommer att fungera både som genomfartsleder och som parkeringsplatser. Det kommer visserligen att byggas parkeringsplatser men vis av tidigare erfarenheter tror jag inte att det kommer att användas fullt ut.

I närheten byggdes nämligen i mitten av 1990-talet ett stort bostadskomplex med hyreslägenheter och radhus. Intill detta byggdes en parkeringsplats där det idag kostar 125 kr per månad att parkera. (Rena reapriset om du frågar en innerstadsbo.) Men eftersom det inte kostar något alls att parkera på gatorna så väljer många att parkera där istället. Det har lett till en ohållbar trafiksituation där trafik har svårt att mötas på gatan eftersom halva utrymmet tas upp av parkerade bilar. Hur det har påverkat snöröjningen behöver väl knappast nämnas. Att tro att nya parkeringsplatser som kostar pengar att kommer att användas är att vara naiv om det inte samtidigt införs parkeringsförbud på gatorna, speciellt i kvarteren runt omkring det nya området.

Själv har jag invändningar mot att graffitikonstverket "Fascinate" riskerar att förstöras och försvinna. Det är ett av 1980-talets viktigaste svenska graffitikonstverk och har uppmärksammats internationellt. Jag hatar klotter men har inget emot graffiti och en laglig målning som den här är att betrakta som ett konstverk. Politikerna har sagt att en graffitimålning skapar otrygghet men när de säger så tar de också som sin uppgift att tala om för folk vad som är bra och dålig konst och vad som är tillåten och otillåten konst och då är vi inne på en farlig väg.

Fascinate, Hösten 2008

RSS 2.0