Utbyggnaden av St:Görans akut
En historia om skuldbeläggande och bristande konsekvensanalys
Detaljplanen för nya bostadshus vid St:Görans sjukhus omöjliggjorde en utökad akut. Detta eftersom platsen då skulle få ökad trafik närmare bostadshusen och bli för bullerutsatt för bostäder. Trots det ska akuten utökas och när boende i de nya husen protesterar anklagas de nu för att vara egoister, gnällgrannar och ett dödligt hot. Det hela har blivit en historia om skuldbeläggande och näthat när det egentligen handlar om makthavares bristande konsekvensanalys.
Akutmottagningen på Capio S:t Görans sjukhus är byggd för att årligen klara 35 000 patienter men tog förra året emot 78 000 patienter. Akutmottagningen skulle därför byggas ut av landstingets fastighetsbolag Locum för att klara 100 000 patienter varje år. Det är den stora befolkningsökningen som skapar behovet men det beror också på att Nya Karolinska kommer att få betydligt färre akutplatser jämfört med nuvarande Karolinska i Solna. Varför ett nytt sjukhus får färre platser än det sjukhus det ska ersätta är för mig en gåta. Speciellt när behovet uppenbarligen är stort.
St:Görans sjukhus, september 2014
Två bostadsrättsföreningar som ligger granne med St:Görans sjukhus överklagade beslutet om utbyggnad. De har inte klagat på den befintliga akutmottagningen som fanns där redan när deras hus stod klara 2006. De har klagat på utbyggnaden som kommer att leda till kraftigt ökad trafik och buller på en trång gata alldeles bredvid bostadshusen. Det fanns dessutom flera andra förslag för en utbyggd akut som inte drabbade de boende på samma sätt men Locum valde att inte gå vidare med dem. Mark- och Miljödomstolen gav de boende rätt eftersom "åtgärdena är olämpligt placerade och medför betydande olägenheter för omgivningen, samt är i strid med syftet med gällande detaljplan".
Bågljusvägen där den utökade akuten planerats alldeles i närheten av bostadshusen, september 2014
Det är inte politiskt korrekt att klaga på en utbyggd akutmottagning, och framförallt inte att få rätt i domstol. De boende har fått utstå mycket kritik för sitt agerande. Dagens Nyheters Niklas Wahllöf antydde att det var en eventuell värdeminskning på lägenheterna som fick dem att klaga. Men kritiken tog sig också uttryck i rent näthat. Expressens ledarredaktion kallade de boende för "gnällgrannar" och "ett dödligt hot". En bloggare använde orden "den ultimata egoismen" och i kommentarsfältet hängdes styrelsen i den ena bostadsrättsföreningen ut med namn, adresser och telefonnummer.
Men det är inte de boende som i grunden är orsaken till att utbyggnaden stoppats. För ungefär tio år sedan sålde landstinget marken bostadshusen står på idag och 2003 beslutade politikerna i Stockholms Stad att godkänna detaljplanen för att bygga bostadshusen, den detaljplan domstolen hänvisar till i sitt domslut. I detaljplanen slås det fast att den begränsar en framtida utbyggnad av sjukvården. Bostadshusens hela existens bygger på det eftersom en utökad sjukhusverksamhet skulle göra platsen olämplig som bostadsområde. Det här var politikerna som tog beslutet medvetna om. De borde i alla fall ha varit det. De borde också ha tänkt igenom vilka framtida konsekvenser beslutet kunde leda till.
Trots detta godkände politikerna i Stadsbyggnadsnämnden i december 2012 bygglovet för utbyggnaden av akuten. Ett bygglov som alltså upphävts i Mark- och Miljödomstolen. Politikerna har velat ha både bostadshus och en ny akut, både ha kakan och äta den. Nu skuldbeläggs de boende för att de överklagat bygglovet för akuten. Men skulden ligger i själva verket hos de politiker som godkände att bostadshusen byggdes på en olämplig plats och hos landstinget som sålde marken.
Locum har överklagat domstolens beslut och Mark- och Miljööverdomstolen har beviljat ett preliminärt prövningstillstånd.
