Misslyckat torg ska sälja in exploatering

Vid första anblick kan ett planförslag se bra ut när det handlar om att skapa en öppen plats och att låta en kyrka framträda mer i gatubilden. Men vid närmare granskning visar det sig att planerna handlar om ökad exploatering och att resultatet riskerar att bli det motsatta jämfört med hur det presenteras.

Folkungagatans västra del mellan Götgatan och Folkungatrappan anses felaktigt vara en öde och bortglömd plats trots att den ligger mitt i ett av Stockholms mest intensiva och folkrika områden. Medborgarplatsen ligger ett stenkast bort och i korsningen mot Götgatan rör sig mängder av människor. Även på den här delen av Folkungagatan rör sig många människor, fler än på många andra platser i Stockholms innerstad, bl.a ner till biografen Filmstaden Söder med sina tio salonger. Platsen är inte en av Stockholms charmigaste platser och är bullerutsatt då en av Söderledens utfarter finns här. Gatubilden domineras här av Medborgarhusets baksida där turnébussar brukar stå parkerade vid konserter. På andra sidan gatan domineras blickfånget av Sant Eriks katolska domkyrka, också känd som Katolska domkyrkan.


Snedbild från norr över kvarteret Nattugglan där Katolska Domkyrkan ligger hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling.

Katolska Domkyrkan byggdes i början av 1890-talet efter ritningar av arkitekt Axel Gillberg och hör till Domkyrkoförsamlingen, Sveriges största katolska församling.  I början av 1980-talet byggdes kyrkan till med bl.a. ett nytt kyrkorum och en klockstapel. Då byggdes också det annex i två våningar som finns bredvid kyrkan. Det är det s.k. Ceciliahuset, ett bostadshus som hör till församlingen. Utseendemässigt är det anpassat till kyrkan genom sin röda tegelfasad och i skala underordnar det sig tydligt kyrkan och låter den fortsatt vara den framträdande byggnaden. Precis väster om kyrkan och vägg i vägg med Ceciliahuset ligger en kontorsbyggnad i betong och grått tegel med fem våningar byggd 1986. Kyrkobyggnaden med dess tillbyggnader inklusive Ceciliahuset är blåklassat av Stockholms Stadsmuseum medan kontorsbyggnaden ännu inte fått någon klassificering.


Katolska domkyrkan på en arkivbild från mars 2016 med Ceciliahuseet och kontorshuset till höger. (I maj 2016 pågår renovering av kyrkan och Ceciliahuset är dolt bakom byggbodar.)


Kontorshuset som enligt planen ska rivas. Ceciliahuset är dolt bakom de blå byggbodarna.

Ett planförslag som nu är ute på samråd går ut på att riva både kontorsbyggnaden och det lilla bostadshuset "Ceciliahuset". På platsen bredvid kyrkan ska det skapas ett litet torg, eller "platsbildning" som det kallas i planförslaget. Det gamla kontorshuset ska ersättas av ett nytt och flera våningar högre kontorshus. Förlusten av de rivna bostäderna ska ersättas med en påbyggnad med upp till tre nya våningar på en av kyrkans övriga tillbyggnader. Torget är tänkt att skapa mer rymd runt kyrkan och låta den framträda i gatubilden men ska också tillgodose "behovet av en mötesplats i anslutning till kyrkan och den nya kontorsbyggnaden". Vid det lilla torget planeras också, som alltid, för publika lokaler och en uteservering.


Illustration över planförslaget i en vy från Medborgarplatsen hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling. Notera att trappan ner till Södermalmsallén saknas på bilden.

Jag ifrågasätter inte Domkyrkoförsamlingens behov av en öppen yta, det är trångt framför kyrkan, men det finns nackdelar med planerna.

Miljömässigt finns det inget som försvarar en rivning. Den mängd utsläpp och avfall det medför kan inte vägas upp hur miljövänlig den nya byggnaden än blir. En byggnad som inte är äldre än 30 år kan inte heller vara i så dåligt skick att det motiverar en rivning. Inomhusmiljön uppges vara dålig men om det går att ha fungerande kontor i byggnader från och 1700-talet som i Gamla Stan och i byggnader från 1920-talet som Stockholms Stadshus så borde det inte vara omöjligt att få till en fungerande inomhusmiljö i en kontorsbyggnad från 1986.

Den nya kontorsbyggnaden kommer att bli mycket större än den befintliga, både på bredden och höjden. Den nuvarande byggnaden går inte ända fram till Folkungagatan men det kommer den nya att göra. Den nya byggnaden blir också flera våningar högre än den gamla vilket gör att den, även om det blir en öppen plats emellan, kommer att tränga in kyrkan såväl som bostadshusen bakom. Det nyligen renoverade kontorshuset på Västgötagatan höjdes och försågs med glasvåningar för utsikt på taket. Samma planer finns nu för det här projektet men med ytterligare höjd. Det kommer effektivt att skymma Västgötagatans nybygge.


Illustration över fasaderna mot Folkungagatan enligt planförslaget. Bild från från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling.

Planförslaget kan vid en första anblick se positivt ut. Att skapa ett litet torg, ser trevligt ut på de glättiga bilderna. Men sådana bilder visar sällan hur verkligheten kommer att se ut.  Den lilla öppna platsen kommer att ligga i norrläge och många tider på året skuggas av omgivande bebyggelse, speciellt när byggnaden bakom byggs på och det nya kontorshuset blir högre än idag. Det är lätt att se att torget enbart är till för att sälja in projektet med vackra reklambilder som inte visar den framtida verkligheten. I grunden handlar förslaget inte om att skapa ett torg, en öppen plats eller att få en bra inomhusmiljö. Det handlar om att exploatera en attraktiv del av Stockholm och öka kontorsytan för att få ökad ekonomisk vinst.


Snedbild på förslaget hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling. (Bilden är beskuren.)

Istället för att riva borde de befintliga byggnaderna få vara kvar. Ur miljösynpunkt är det mycket bättre att renovera hus som redan finns än att riva och bygga nytt. För att tillgodose kyrkans behov av en samlingsplast skulle den del av kontorsbyggnaden som är närmast Folkungagatan kunna rivas. Det skulle skapa en större öppen plats som inte är så undangömd som i planförslaget. Anledningen till att kontorsbyggnaden anses vara så ful är den grå färgen. Tegel brukar annars anses vara ett vackert material. Efter en renovering och med en ny färg på fasaden skulle upplevelsen av huset bli helt annorlunda.

Kommentarer
Postat av: B T Jonsson

Exploatera till varje pris! Under 1960-talet revs Klarakvarteren och förstörde då en mängd byggnader. Nu vill man riva fler hus som är en del av stadsbilden för att bygga upp nya större kontorshus. Vem tjänar mest pengar på detta? Att följa pengaspåret leder till intressen som inte nödvändigtvis är i samklang med allmänintresset.

2016-06-02 @ 12:54:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0