Skyfall

När klimatförändringarna diskuteras är det ofta varmare temperaturer, heta somrar och snöfattiga vintrar som nämns. Men större delen av året kommer en ökad nederbörds­mängd vara ett större problem än höga temperaturer. Då gäller det att städerna inte bara är rustade för att hantera värmeböljor utan också kan hantera en ökad regnmängd och kraftiga skyfall. Växtlighet i form av träd, buskar och gräs har en förmåga att hantera bägge och dämpar klimatförändringarnas effekter. Men samtidigt som växtlighetens betydelse ökar naggas parker och grönområden i kanten.

Sommarens värmebölja satte fokus på de klimatförändringar som pågår. De extrema temperaturerna med torka och skogsbränder som följd fick stor uppmärksamhet. Städer är i sig värmeöar som drabbas hårt av värmeböljor. Men till extremväder hör inte bara ovanligt varma somrar. Medan somrarna blir varmare och torrare kommer istället nederbörden att öka i större delen av landet under övriga årstider, framförallt i norra delen av Sverige. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd väntas öka. Den ökade nederbörden och fler kraftiga regnfall ökar risken för översvämningar. Den ökade översvämningsrisken drabbar framför allt bebyggelse, vägar, järnvägar, och vatten- och avloppssystem.


Diagram från SMHI som visar årsmedelnederbörd för Sverige för 87 mätstationer från år 1860. Den svarta kurvan visar ungefär ett tio-årigt löpande medelvärde.

"Utifrån de utjämnade värdena ser man att nederbörden var lägre än 600 mm fram till omkring 1920. Under perioden 1920 fram till ungefär 1980 låg nederbörden kring 600 mm. Därefter har nederbörden ökat. Det är numera sällsynt med värden under 600 mm."
(SMHI, 18 april 2018)


Naturen har en förmåga att dämpa effekterna av kraftiga skyfall. Träd, buskar och andra växter tar upp vatten ur marken. Ett träd kan dricka 500-700 liter vatten per dag. Buskar och lägre vegetation har samma förmåga men tar naturligtvis upp mindre mängder vatten. Eftersom växter tar hand om så mycket vatten är även små grönytor och slänter med träd och annan växtlighet viktiga. Att bebygga dem eller på annat sätt hårdgöra dem minskar den dämpande effekten när det gäller nederbörd. Den utveckling som nu sker när små grönytor i städerna försvinner helt och större naggas i kanten ökar risken för framtida översvämningar. När grönskan är borta har också dess förmåga att ta hand om regnvatten försvunnit. Vid häftiga skyfall är dagvattensystemet inte anpassat för att ta hand om stora mängder vatten på kort tid. Det riskerar att bli blött i många källare framöver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0