Bevara Stockholm

Att det inte är politiskt korrekt att protestera mot utbyggnader av sjukhus lärdes vi oss i samband med planerna för St:Görans Sjukhus. Det fick också komikern och författaren Jonas Gardell lära sig när han twittrade kritik mot utbyggnaden av Ersta Sjukhus. Han fick ta emot en våg av kritik. Men sannolikt var Jonas Gardell mer påläst om vad planerna innebar än de som reflexmässigt kritiserade honom.


Ersta Sjukhus sett från Folkungagatan, Maj 2015

Planerna innebär i korthet att den nuvarande psykiatriska kliniken mot Folkungagatan och Ersta trappor rivs och ersättas med en ny sjukhusbyggnad i åtta våningar. Hit ska sjukhusets huvudentré flyttas från Fjällgatan. Den psykiatriska kliniken är gulklassad av Stadsmuseet. Den nya byggnaden kommer att täcka i stort sett hela den nuvarande sjukhusparken. Vid Erstagatan ska också en del av den befintliga bebyggelsen rivas och hotell eller studentbostäder byggas istället. Ett underjordiskt garage ingår också i förslaget och nya affärslokaler mot Folkungagatan.

Sedan Jonas Gardell twittrade sin kritik och efter att synpunkter kommit in under samrådet har planerna ändrats. Den enda förändring som kommer av kritiken är att den föreslagna höjden på den nya sjukhusbyggnaden har minskats från nio till åtta våningar. Däremot har planområdet utökats och omfattar nu även sjukhusets huvudbyggnad och entrébyggnad mot Fjällgatan.


Planområdet under samrådet (vänster) och under granskningen (höger). Bilderna kommer från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling respektive granskningshandling.


Föreslagen ny byggnad vid Folkungagatan. Bild från Stadsbyggnadskontorets granskningshandling.


Vy från Folkungagatan längs Erstagatan, Maj 2015 och samma vy med föreslagen ny sjukhusbyggnad till vänster och studentbostäder / hotell till höger.


Vy från Folkungagatan, Maj 2015. Ny sjukhusbyggnad och Lilla Ersta sett från Folkungagatan. Den högra bilden är hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling. Notera att en av våningarna har plockats bort i det nu gällande planförslaget. Vyn finns inte med i granskningshandlingarna.


Psykiatriska kliniken vid Lilla Erstagatan och Ersta trappor, Maj 2015 och samma plats med föreslagen ny sjukhusbyggnad.

Att detaljplaneförslaget ger utrymme för alternativ mellan studentboende och hotell är mycket märkligt. Det verkar helt klart som att detaljplaneförslaget inte är färdigarbetat. Det är också många frågar om utseende som hänvisas till kommande bygglov. Som planerna pressenterats nu passar de nya byggnaderna inte alls in i den befintliga miljön. Det blir ytterligare en stor låda, likt Waterfront, Station city eller det föreslagna Nobelcentret.

Eftersom den nya byggnaden är en sjukhusbyggnad ska insynen begränsas. Det planeras ske med folierat glas, persienner eller gardiner. Det är naturligt att minska insyn i en sjukhusbyggnad men det innebär också att den trots sina stora glasfönster kommer ge ett slutet intryck.

Mot Folkungagatan ska det öppnas upp för publika lokaler i bottenvåningen på Sjuksköterskehemmet. Byggnaden är från 1930 och är grönklassad av Stadsmuseet. Byggnaden är mycket välbevarad med en tydligt markerad skifferklädd sockelvåning. Butikslokalerna motiveras med att de "skapar ett tryggare och mer levande stadsrum". Det är alltså Folkungagatan på Södermalm vi pratar om. En gata där nästan vartenda hus har lokaler i bottenvåningen. På andra sidan gatan finns flera affärer och restauranger. Om inte det räcker för att skapa ett tryggt och levande stadsrum vad är det då som krävs? Också den nuvarande huvudentrén mot Fjällgatan ska få nya större glaspartier i bottenvåningen som ska ge en öppnare karaktär och skapa möjlighet för till exempel café eller restaurang. Entrébyggnaden är från 1962 och ritades av Anders Tengbom. Den är gulklassad av Stadsmuseet och att ändra fasaden skulle ur ett kulturhistoriskt perspektiv inte göra lika stor skada här som i Sjuksköterskehemmet. Men alldeles i närheten finns redan flera restauranger och caféer. Hur många behövs på samma plats?

Det är tydligt att politiker och tjänstemän har en överdriven tro på publika lokalers trygghetsskapande effekt. Medborgarplatsen är full av publika lokaler men det är också en av Stockholms mest våldsdrabbade platser, just av den anledningen.


Ersta Sjukhus huvudentre vid Fjällgatan, Maj 2015

Den nuvarande sjukhusparken försvinner nästan helt. Kvar bli bara två små innergårdar. Parken ersätts av att terrasser på huvudbyggnaden glasas in och blir till s.k. "trädgårdsrum". Trägårdsrum brukar vara olika åtskilda delar i en trädgård men här får ordet en ny innebörd. Det som i praktiken avses är en inglasad terrass med växter. Enligt min uppfattning är det en tam ersättning för en förlorad sjukhuspark. Stadsbyggnadskontoret tänker sig också att Stigbergsparken bredvid Folkungagatan ska fungera som "ny sjukhuspark". I planhandlingarna skrivs "ny sjukhuspark" just så, med citattecken. Vad menas med det? Att en allmän park utanför planområdet ska ersätta den försvunna sjukhusparken, fast ändå inte?


Karta från granskningshandlingen över befintlig och planerad bebyggelse.

Ersta sjukhus ligger är högt beläget och Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att riksintressanta värden som fronten mot vattnet och stadssiluetten påverkas negativt framförallt från Beckholmen och angränsande vatten. Från övriga håll "bedöms förändringen bli marginell". Det är i de här vattnen Djurgårdsbåtarna färdas, bla med mängder av turister. Att Stockholms utseende är viktigt ur turistsynpunkt ska inte underskattas. Det märks inte minst utanför sjukhusets huvudentré på Fjällgatan där turistbussarna står på rad.


Fotomontage hämtad från granskningshandlingarna, vy mot det planerade sjukhuset och student- och hotellbyggnaden från Beckholmen.

Att ett sjukhus byggs om och ändras efter nya förutsättningar är både naturligt och nödvändigt för att kunna bedriva en bra sjukvård över tid. Men det är helt uppenbart att de föreslagna ändringarna och den föreslagna byggnadsvolymen är alldeles för omfattande för platsen. Sidoverksamhet som studentboende eller hotell behöver inte heller ligga i direkt anslutning till sjukhusverksamheten utan kan med fördel placeras på en lämpligare plats, tex Hagastaden eller Norra Djurgårdsstaden. Där skulle Stockholms Stad kunna bidra med en lämplig tomt och på så sätt stötta Ersta Diakonis verksamhet.

I Stadsbyggnadskontorets planhandlingar påpekas ofta att platsen för Ersta sjukhus är kulturhistoriskt värdefull och känslig. Också "Ersta diakonis verksamhet har stora kulturhistoriska värden och verksamheten representerar en kontinuerlig vårdhistoria från 1860-talet fram tills idag." Att verksamheten pågått länge och byggnaderna anpassats tidigare används här för att motivera den föreslagna planen. I Slakthusområdet har den pågående livsmedelshanteringen också en lång historia och ett kulturhistoriskt värde men där väljer Stadsbyggnadskontoret att bortse från det. Det är tydligt att Stadsbyggnadskontoret väljer att använda de kulturhistoriska värden som stödjer deras agenda men bortser från samma argument när de motsäger en exploatering.