Dagens bild
Slakthusområdet, Mars 2025
Lämnar vi Stockholms Stad, dvs kommunen Stockholm, så byggs det enormt mycket också i kranskommunerna. Nacka, Järfälla och Huddinge är några exempel. I Järfälla är det bla Barkarbystaden där det till slut ska bli 14 000 bostäder och Veddestaden med 1 200 bostäder. I Huddinge byggs på flera olika platser, bla i Flemingsberg pågår byggnation och där är tanken är att det ska bli 12 000 nya bostäder. Till det kommer alla förtätningsprojekt på olika platser.
Förrådsanläggningar - En trendspaning
Vid Rågsvedsvägen alldeles invid Rågsveds naturreservat byggs en stor byggnad som ska innehålla små förråd. Det är en s.k. self-storage-anläggning där människor kan hyra förvaringsplats i olika storlekar. Ja, det engelska uttrycket self-storage används av någon anledning även på projektets egna svenskspråkiga skyltar. Tidigare låg en bollplan på platsen. (1)
Pågående nybyggnation av en förrådsanläggning i Rågsved, Februari 2025
Pågående nybyggnation av en förrådsanläggning i Rågsved, Februari 2025
Det här är inte den enda förrådsanläggningen som byggts på senare tid. I Bromma i korsningen Ulvsundavägen / Norrbyvägen byggdes för några år sedan en liknande förrådsbyggnad där det tidigare låg en restaurang. Sannolikt har det byggts på fler ställen också. Det här leder vidare till en trendspaning. Har människor mer saker nu än tidigare som måste lagras i förråd? Nej, troligen inte. Förråd har väl alltid varit fulla med saker och kartonger. Det som är nytt är att nya hus ofta byggs utan förråd, eller utan gemensamma ytor över huvud taget. Tvättstugor är ett minne blott och istället är varje lägenhet utrustad med tvättmaskin. Gemensamhetslokaler för fester och möten finns inte heller i nya hus. Samma sak med vinds- och källarförråd. De förråd som finns är ofta små och inne i lägenheterna. Ingen regel utan undantag men det är en trend åt det hållet. Anledningen är att gemensamma utrymmen inte räknas in i storleken på lägenheterna när de säljs. Därför tas de bort och lägenheterna blir större eller fler och kan ge mer pengar vid försäljning.
Eftersom människor har samma behov av lagringsutrymme som tidigare öppnas det upp för en ny marknad, förrådsuthyrning. När bostäderna inte uppfyller alla behov ser kommersiella företag till att tjäna pengar på det behovet. Trendspaningen ger vid handen att det här bara är början. I takt med att fler och fler bostäder byggs utan ordentliga förråd kommer det här att fortsätta. Bli därför inte förvånad om det dyker upp fler "self-storage-anläggningar". Behovet av förråd finns. De har bara flyttat från bostadshusen till egna byggnader.
Källor:
1) https://vaxer.stockholm/forrad-ragsvedsvagen
Sigge Sporthuset
Enligt det planförslag som är ute på samråd ska ytterligare ett hus ska rivas i Spånga och istället ska ett större hus byggas. Byggnaden och marken är i privat ägo men projektet sker på initiativ av Stockholms Stad. (1) När projektet initierades hösten 2021 handlade det om ett 20-tal lägenheter i en ny byggnad med fyra till 5 våningar. (2) Men nu har projektet växt och omfattar även granntomten och handlar om vårdbostäder för 70 personer eller bostadshus med 67 bostadsrätter, i båda fallen med publika lokaler i bottenvåningen. (3) Planhandlingarna lämnar alltså öppet för att antingen bygga vårdboende eller bostadsrätter. Det verkar som att det är önskan att bygga nytt som styr, inte behoven. Det finns ingen bostadsbrist i området. I den s.k. Bromstensstaden som byggs på andra sidan järnvägen finns flera osålda bostadsrätter och det går att få en hyresrätt utan någon kötid alls. (4) Området är dessutom inte färdigbyggt än.
Illustration på det planerade huset sett från Sörgårdsvägen mot väster
Bild: Stockholms stadsbyggnadskontor / Reflex Arkitekter
Det hus som idag finns på platsen började byggas 1946 efter att cykelhandlaren Sigge Kållberg köpt tomten. Arkitekt var Karl G. H. Karlsson, en på den tiden eftertraktad industriarkitekt uppvuxen i Spånga. (5) Byggnaden invigdes 1947 med Sigge Sport som största butik. Därför kallas byggnaden Sigge Sporthuset. Sigge Sport var en välkänd butik och blev ett begrepp i området. I byggnaden fanns också en blomsterhandel och konditori i olika butikslokaler samt bilverkstad och bensinmack. En trappa upp fanns tandläkarmottagning, en verksamhet som fortfarande finns kvar. På ovanvåningen fanns också en bostadsdel där Sigge Kållberg bodde med sin fru, även efter att Sigge Sport flyttat till Vällingby. Under senare decennier har det också funnits trafikskola i huset och med tiden ersatte Gerds Pizzeria den tidigare Gerds Konditori. (5) Många Spångabor har genom åren regelbundet haft ärenden till de verksamheter som funnits och finns i byggnaden.
Sigge Sporthuset sett från korsningen Värsta Allé / Sörgårdsvägen, Arkivbild från Augusti 2015
Flera andra byggnader i Spånga Centrum hotas också av rivning. Spånga församlingshus i rött tegel, från 1959 av arkitekterna Backström och Reinius som ligger alldeles bredvid Sigge Sporthuset hotas och byggnaden från 1920-talet lite närmare Spånga Station där Spånga järn och handel tidigare låg är även den rivningshotad. Byggnaderna nämns i planhandlingarna när den omgivande bebyggelsen presenteras men inget nämns om att de hotas av rivning. (3) Filadelfiahuset, två sammanbyggda bostadshus och tidigare biograf från 1930- och 1940-talen revs redan 2018. Sammantaget blir det många rivningar av gamla klassiska byggnader från folkhemsåren i ett litet område. Centrumområden som behåller sin äldre, lägre bebyggelse upplevs ofta som trevligare. I Spånga finns det fortfarande en någorlunda god möjlighet till det men en förutsättning är att en större hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen.
Sammantaget blir det många rivningar av gamla klassiska byggnader från folkhemsåren i ett litet område.
Sigge Sporthuset saknar kulturhistorisk klassificering, vilket i stort sett hela närområdet också gör. Men bara för att det ännu inte fått någon klassificering av Stockholm Stadsmuseum betyder det inte att byggnaden saknar kulturhistoriskt värde. Tvärt om sägs i den kulturhistoriska analysen att byggnaden är ett exempel på 1940-talets byggande innan Spånga 1949 inkorporerades i Stockholm. Efter inkorporeringen byggdes större hus som till sin volym var mer lika byggnader i Stockholm andra förorter. (5)
Huset har många tidstypiska detaljer från 1940-talet bevarade, tex skärmtaket med sin träpanel på undersidan, de snedställda skyltfönstren som skapar en liten avsats utanför varje butik och flera bevarade gamla skyltar. Det är också ett alltmer unikt exempel på arkitekten Karl G. H. Karlssons arbete. Flera andra av hans byggnader har rivits eller byggts om kraftigt. (5)
Det är den här typen av butiker och historia som medverkar till att skapa en känsla av gemenskap och att höra hemma i ett område eller stadsdel, där många människor har gemensamma minnen och en gemensam historia. Om byggnaden rivs kommer både en del av stadsdelens historia, det kollektiva minnet och en del av samhörigheten i området att försvinna.
Samrådet pågår fram till den 18 februari 2025.
Källor:
1) https://www.mitti.se/nyheter/50talshus-i-spanga-kan-rivas-och-ersattas-med-nytt-6.27.15010.d444d23fb2
2) Tjänsteutlåtande Startpromemoria för planläggning av Värsta gård 23 i stadsdelen Solhem (Dnr 2021-14764)
3) Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för Värsta Gård 23 och 39 i stadsdelen Solhem (Dnr 2021-14764)
4) https://sandbox-mitti.anygraaf.net/nyheter/for-manga-nya-hyresratter--kotiden-nere-pa-noll-6.3.250597.8a856e2788
5) Kulturmiljöanalys och antikvarisk konsekvensutredning, Värsta gård 23, Solhem, Stockholm stad
Hur höga kan hyrorna bli?
I ett tidigare inlägg här på bloggen togs de höga hyrorna i nyproducerade hyresrätter upp. Då gällde de bostäder på Södermalm och nivån på hyrorna togs också upp i artiklar i lokalpressen. Hyror på 32 000 kr i månaden gav rubriker. Det är inte första gången höga hyror nämns i rapporteringen. Redan 2017 publicerade artiklar med samma tema. Då var det rikstäckande tidningar som SvD och Aftonbladet som skrev artiklar om skenande hyror. "För en nybyggd tvårummare kan hyran ligga på 11 000 kronor i månaden. Det är inte konstigt om det får en att hicka till." skrev Aftonbladet 2017. (1) Nyproduktionshyrorna hade då stigit med drygt 40 % på tio år. (2)
Även den gången var det Södermalm som stack ut med landets högsta hyror på nyproduktion med hyror på 22 000 kr för en femrumslägenhet. (2) Just det exemplet handlade om det då nybyggda kvarteret Tygeln, som tidigare hette kvarteret Grimman. Andra exempel var ombyggda Hotel Oden vid Odenplan som HSB hyrde ut till bosparare och där en trea på 77 kvm kostade ca 14 700 kr. De mindre lägenheterna fick en högre kvadratmeterhyra och en lägenhet på 35 kvm kostade ca 8 700 kr. (2) I exemplet med hyresrätterna från HSB gav det en diskussion på deras Facebook-sida. En besviken bosparare hade till exempel tackat nej till andra erbjudanden från HSB för att få en lägenhet i Hotel Oden, bara för att konstatera att hyran var så hög att hon inte hade råd att bo där.
Illustrationsbild från arkivet. Nyproduktion av bostäder, Mars 2024. Förmodligen både hyresrätter och bostadsrätter på bilden.
Idag när en fyrarumslägenhet på 94 kvm kostar 32 000 kr i månaden skulle en femma för 22000 kr / månad inte ens ge en notis i lokaltidningen. Det som för sju år sedan ansågs vara extremhyror betraktas idag som normalt. På det här sättet pressas hyrorna i nyproduktion hela tiden uppåt, även utan marknadshyror. Istället är det med det som kallas presumtionshyra som hyrorna sätts i nyproduktion. Orsakerna till de allt högre hyrorna kan diskuteras i det oändliga. Ingen bör dock bli förvånad om det tio år framåt i tiden kommer hyror som ligger kring 45 000 kr / månad för centrala lägenheter på strax under 100 kvadratmeter.
Källor:
1) https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/q517w/hyrorna-for-nyproduktion-skenar
2) https://www.svd.se/a/yP36J/nyproduktion-sodermalm-dyrast-22000-for-en-femma
Arkitekturpolicyn får inte bli ett frikort att riva
I korsningen Birger Jarlsgatan / Kungstensgatan har ett nytt bostadshus byggts. Bloggen har tagit upp den här platsen tidigare då Stockholms äldsta bensinstation låg här, en byggnad med högt kulturhistoriskt värde men som revs 2021 (1) för att ge plast åt det nya bostadshuset.
Bensinmacken i Statoils regi, November 2016
Den stängda bensinmacken, Oktober 2020
Bensinmacken är riven, November 2021
Huset är det första i Stockholm som byggts enligt Stockholms nya byggnadsordning och arkitekturpolicy (2) som säger att byggnader ska anpassa till sin omgivning, även om det finns luddiga formuleringar som öppnar upp för att inte göra det. "Ett arkitektoniskt uttryck kan ta stöd i kunskap om äldre förlagor men bejaka förutsättningar i nutida teknik och måttsättning för att ge ny bebyggelse ett självständigt uttryck med väl avvägda proportioner.” (3)
Det nya bostadshuset tar form, November 2022
Det nya huset är väl anpassat till sin omgivning. Det gäller både storlek och form. Fönstersättningen är stram med avbrott för några större utskjutande fönster. Sockelvåningen ger ett elegant intryck med sin räfflade stenfasad som är avfasad mot husets dörrar som ligger något indragna. Genom att stuprören får samma färg som fönster och andra detaljer smälter de in i fasaden på ett diskret sätt men i och med att de fortsätter med samma färg ner till gatan blir de tydligt markerade mot den grå sockelvåningen samtidigt som de ge fasaden en koppling hela vägen ner till marken. De yttre delarna av fasaden, längst till höger av byggnaden på Birger Jarlsgatan respektive längst till vänster på Kungstensgatan hade kunnat få en annan färg för att ge ett visuellt intryck av flera byggnader och på så sätt skapa en mer varierad gatubild.
Det färdiga bostadshuset, November 2024
Sockelvåningen i närbild med indragen entrédörr och tydligt markerat stuprör, November 2024
Men kort sagt, det är inget fel på huset som har byggts. Problemet är istället att man rev det som var där innan. Stockholms äldsta bensinstation, en unik byggnad från 1926 med högt kulturhistoriskt värde. Grönklassad av Stockholms Stadsmuseum och ett exempel på arkitekturstilen Swedish Grace. Bara för att det finns en ny arkitekturpolicy som säger att nya byggnader ska anpassas till omgivningen kan det inte ge frikort att riva äldre värdefulla byggnader. Lite större hänsyn måste man kunna kräva.
Källor:
1) https://www.mitti.se/nyheter/nu-ska-klassiska-macken-rivas-6.27.7630.80c24a78a8
2) https://www.dn.se/sthlm/stockholms-nya-policy-husen-ska-smalta-in-i-stadsbilden/
3) https://arkitekten.se/nyheter/ny-arkitekturpolicy-antagen-i-stockholm/
Den nya cykelbron från Slussen strider mot detaljplanen - Arbetet startar ändå
I projektet med Nya Slussen ingår en gång- och cykelbro. När den skulle börja byggas protesterade SL som såg säkerhetsrisker med placeringen. Det har gjort att bron flyttas. Trots kritik och att den nya placeringen strider mot detaljplanen för Nya Slussen har arbetet satt igång.
I projektet med Nya Slussen ingår en gång- och cykelbro invid Söderströmsbron med tunnelbanespåret mellan Södermalm och Gamla Stan. När Stockholms Stad skulle börja bygga bron 2023 protesterade SL som tyckte att bron hamnade för nära tunnelbanan. Det gick så långt att SL hotade att stoppa tunnelbanetrafiken på sträckan om bygget drog igång då pålningen riskerade att skada bron med sättningar. (1) Arbetet pausades.
I oktober i år drog pålningen igång igen. (2) Den nya bron är flyttad längre från Söderströmsbron och tunnelbanan och går i en båge ut över vattnet. Det har mött kraftig kritik eftersom en så kraftig ändring av utseendet strider mot detaljplanen som gäller för Nya Slussen. Projektet som arbetar med Nya Slussen hävdar att det inte spelar någon att bron flyttats från det området som anges i detaljplanen utan är att anse som en "mindre avvikelse". Politiker i opposition är av annan åsikt. (3) Eftersom pålningsarbetena redan börjat kommer kritiken knappast att leda till någon ändring.
Visionsbild över nya Slussen så som den fortfarande presenteras med den ursprungliga placeringen och gång- och cykelbron. Bild: Stockholms Stad och DBOX/Foster + Partners
Många av de som var för Nya Slussen när debatten gick som hetast argumenterade att det skulle bli mer vattenyta när den gamla Slussen revs. Efter att den s.k. Guldbron kommit på plats domineras platsen av en bred bro och den nya placeringen av cykelbron blir ytterligare ett intrång i vattenytorna. De fria vattenytorna som skulle finnas blir allt mindre fria.
Översikt av brons nya utformning. Bild: Stockholms Stad och White Arkitekter
En annan fråga som väckts är om gång- och cykelbron verkligen behövs. För den som ska mellan Södermalmstorg och Gamla Stans tunnelbana blir skillnaden i sträcka ett par hundra meter att istället ta sig via Vattentorget eller guldbron. Den senare är dessutom så pass bred att kapaciteten för cyklar och gående inte borde vara något problem.
Precis som med allting annat när det gäller Nya Slussen blir det bara dyrare och dyrare. Från början skulle gång- och cykelbron kosta 250 miljoner kr. Nu är priset uppe i 450 miljoner kr. (3) Är det värt det?
Tack till Svante Forsström för information.
Källor:
1) https://www.mitti.se/nyheter/sl-hotar-vi-stoppar-all-trafik-over-slussen-6.3.172428.bd837109ea
2) https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/slussen/nytt-fran-projektet/gang--och-cykelbron/
3) Mitt i Södermalm, nr 41 2024
Mycket höga hyror
Två omstridda bostadsprojekt på Södermalm börjar bli klara. I båda fallen offrades gröna ytor, en stor innergård och en liten park. Projekten är hyresrätter och i båda blir hyrorna mycket höga.
Det omstridda runda huset i kvarteret Plankan på Södermalm är klart och människor har börjat flytta in. Byggprojektet blev både försenat och betydligt dyrare än vad som först sades. Bloggen tog upp det i inlägget Bygget i Kv. Plankan redan 76% över budget i maj 2021. Den senaste uppgiften är att prislappen hamnade på 1,1 miljard kr. (1)
Det nya runda huset på det som en gång var en stor innergård. Bild: Google Maps
De som redan tidigare bodde i kvarteret har förlorat sin gård, en gård som var att betrakta som en allmän park. Den var anlagd som en grön oas i den storskaliga miljön enligt principen om storgårdskvarter. Det nya huset täcker nästan hela den tidigare gården. Boende i kvarteret kämpade hårt för att behålla sin gård men förlorade. Det kan avfärda myten om att de som protesterar mot nybyggnation enbart är oroliga för att deras bostäder ska sjunka i värde. Kvarteret Plankan består nämligen av hyresrätter. Det nya huset är också hyresrätter men det blir inte billigt att bo där. Hyran för en lägenhet på 30 kvm ligger på 10 400 kr/mån och för de större på 88 kvm hamnar hyran på 20 500 - 21 300 kr/mån.
Nybyggnation i f.d. Malongenparken, Arkivbild Juni 2024
I det hus med 23 hyresrätter som byggs i det som en gång var Malongenparken, också det på Södermalm, blir hyrorna ännu högre. När lägenheterna annonserades ut hos Bostadsförmedlingen skrevs att den preliminära hyran för en 1:a på 27 kvm är mellan 12 500 kr/mån och 12 900 kr/mån beroende på våningsplan. För de största lägenheterna med 4 rum och 94 kvm landar den preliminära månadshyran på mellan 28 000 kr och 32 000 kr, även här beroende på våningsplan. (2) De som förespråkar att det ska byggas hyresrätter så att även de utan tillgång till ett stort kapital kan skaffa bostad lär bli besvikna av de här hyrorna. Det går även på Södermalm att få väldigt mycket bostadsrätt för 32 000 kr i månaden, inräknat månadsavgift samt amortering och ränta på lån. Här har alltså en park offrats för ett fåtal lägenheter som vänder sig till människor som ändå har råd att skaffa en bostad i området.
Orienteringsillustration över lägenheterna i huset, en lägenhet med 4 rum är markerad med streck. Området i mitten av huset är trapphuset. Bild: Bostadsförmedlingen / Wallin
En märklig sak med annonserna är att de står att huset kommer ha en egen gård. Den naturliga följdfrågan blir var den ska vara någonstans. Det finns ingen plats för en gård. Huset ligger tätt mot Renstiernas Gata och på andra sidan skulle det som blev kvar av parken, Malongentorget som det ska kallas numera, enligt planhandlingarna användas som parktorg, uteservering för den restaurang som ska öppna i huset och cykelparkering m.m. Redan det är att få in för mycket på en liten yta så det är högts oklart var husets egen gård ska få plats. Någon innergård kan det inte bli tal om, det är huset för smalt för.
Källor:
1) Mitt i Södemalm , nr 37 2024
2) https://bostad.stockholm.se
Stora Sköndal - Ett personligt möte
I inlägget om Stora Sköndal som publicerades i våras nämndes att många hus i området är tömda och ska rivas men att några fortfarande är bebodda. Bloggen har varit på besök hos Agneta som bor i Stora Sköndal, närmare bestämt i Skogsbyn. Skogsbyn ligger i den norra delen av området och består av ett 90-tal vita enplansvillor byggda på 1960-talet. Hela Stora Sköndal är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt och de flesta byggnader i Skogsbyn är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum vilket innebär att de har ett högt kulturhistoriskt värde. Trots det ska samtliga villor i Skogsbyn rivas. (I det tidigare inlägget finns mer information om stiftelsen, dess verksamhet och vilka rivnings- och byggplaner stiftelsen har för området.)
Agneta tar emot i villan där hon bor tillsammans med sin spralliga hund. Hon flyttade in 2013 men började jobba på Stiftelsen Stora Sköndal redan på 1970-talet. Hon känner alltså både till området som boende och stiftelsen och dess historia som anställd och kan berätta om båda. Agneta arbetade i andra änden av det stora området. Även om det var gångavstånd kändes det bra att ha lite distans mellan arbetet och hemmet.
"Agneta" med sin hund vid hemmet i Skogsbyn, Augusti 2024
Skogsbyn byggdes som ett seniorboende med inspiration från USA där Thorsten Levenstam varit på studieresa. Han var direktor, dvs högsta chefen, inom stiftelsen. Det är också efter honom som den väg som slingrar sig genom Skogsbyn fått sitt namn. Skogsbyn skulle fungera som ett seniorboende med gemenskap och mycket aktiviteter. När de boende blev för gamla flyttade de istället in på stiftelsens vårdboende för att i nästa skede läggas in på långvården. Det skapade en kontinuitet i vårdkedjan att hela tiden vara inom samma system med stiftelsen som vårdgivare. Olika reformer inom landstinget bröt dock upp den strukturen.
Agneta berättar att Stora Sköndal ett tag hade svårt att få hyresgäster till villorna. En tid flyttade även yngre personer in. Agneta har upptäckt att huset hon bor i därför bara haft en hyresgäst innan henne, trots att huset är närmare 60 år gammalt.
Bara några år efter att hon flyttat in kom beskedet att husen skulle rivas i framtiden. Flera boende i området blev så arga att de flyttade på en gång. Agneta kände också ilska men har sedan resignerat och gett upp. Maktlösheten skiner igenom. Det här är ett tydligt exempel på när enskilda människors hela tillvaro ställs mot stora organisationer. Då har man ingen chans. "Vad kan man göra? Man tjänar inget på att gå runt och vara arg." säger Agneta. "Det är inte speciellt kul men jag tar en dag i taget." fortsätter hon.
Seniorerna i Skogsbyn blir färre och färre och många hus är tomma. Men det finns fortfarande fler boende än Agneta kvar i området. Det är inte bara pensionärer utan också barnfamiljer och alla möjliga personer. De bor med korttidskontrakt och ingen förutom pensionärerna bor permanent. De pensionärer som bor i området har fortfarande mycket gemenskap och deltar i olika aktiviteter. Det är resor och luncher, tex på julafton så att de som är ensamma får sällskap. Agneta deltar i en del av aktiviteterna men har också sina egna intressen. "Jag tycker om att sitta och måla." berättar Agneta.
Husen ligger tätt men är byggda så att det inte blir insyn. De är också låga och på Agnetas lilla trädgårdstäppa flödar solen in. Här odlar hon tomater, blomsterkrasse och till och med vindruvor. "Vindruvorna planterade jag när jag flyttade in." berättar hon och visar hur en vinranka växer längs hela väggen. "Men rosorna har rådjuren tagit. Det är därför de är så taniga."
"Agnetas" vindruvor vid hemmet i Skogsbyn.
Besöket hos Agneta avslutas med en promenad genom Skogsbyn. Det är fortfarande ett grönt och lummigt område trots att skadegörelsen och förfallet bland de tömda husen är påtaglig. Människor från samhällets skuggsida syns röra sig bland husen under vår promenad. Agneta känner sig inte otrygg men går inte gärna ute när det är mörkt. Det är också mycket ungdomar som springer i de tömda husen. Själv har hon bara kikat in, aldrig varit inne. Det är mycket glas och splitter och eftersom hon går med hunden vill hon inte gå in där.
Ett av de tömda och vandaliserade husen i Skogsbyn, Augusti 2024
Det dröjer några år innan hon måste lämna sitt hus. Det hör till en senare etapp. När Agneta flyttade in trivdes hon så bra att hon tänkte att hon aldrig mer skulle flytta. Men det kommer hon att tvingas till.
"Jag känner mig priviligierad att jag fått bo och jobba här i så många år." avslutar Agneta och tillägger att hon hoppas att det dröjer så länge innan hennes hem rivs att hon hinner bli för gammal för att bo där och ändå är tvungen att flytta.
Fotnot: "Agneta" heter egentligen något annat.
Bilder ur arkivet
Kvaliteten på bilderna varierar. De tidiga mobilkamerorna var inte alls lika bra som idag och även vanliga digitalkameror har utvecklats genom åren. Vid oplanerad fotografering används den kamera som finns till hands. Så var det i juli 2008. Teatern Folkan vid Östermalmstorg var riven men det nya Åhlénshuset ännu inte byggt. En mobiltelefon med en för den tiden bra kamera var det som fanns till hands.
Platsen där teatern Folkan tidigare låg vid Östermalmstorg, Juli 2008
En bild från juni 2011 som inte användes i något blogginlägg visar en byggnad på Kungsholmen som numera är riven. Andra bilder användes men inte den här. Bilden har istället legat i arkivet och nu blivit ett tidsdokument.
En numera riven byggnad på Kungsholmen, Juni 2011
Även utan rivning förändras stadsbilden. På Klarabergsgatan byggs det nu på en ny våning på det här huset. I mars 2011 hade det sitt gamla utseende. Då fanns en mängd olika butiker i huset, bla Teknikmagasinet som sedan dess gått i konkurs inte bara en utan två gånger och nu enbart drivs som e-handel.
Kontors- och butiksbyggnad vid Klarabergsgatan, Mars 2011
Även utan dramatiska konkurser förändras butiksutbudet. En bild från Januari 2011 visar en videobutik på Södermalm. Numera är det väl ingen som hyr film över disk när strömningstjänsterna tagit över den marknaden och videobutikerna försvunnit.
En videobutik på Södermalm, Januari 2011
På Södermalm finns Ringens Centrum. Bilden från September 2013 visar en del av den food court som tidigare fanns där. Den byggdes senare om och kallas nu Teatern. Resten av gallerian har nu också byggts om.
Food court i Ringens Centrum, September 2013
En uppmaning till alla läsare är att fotografera sin omgivning. Det kan vara något så banalt som den lokala mataffären eller en busshållplats. Bilderna behöver inte vara perfekta. Om 50 år, eller kanske bara 10, är de intressanta ändå.
Dagens bild
Nybyggnation i f.d. Malongenparken, Juni 2024
Dagens bild här på bloggen är tänkt att visa något som speglar vår tid, och vad är väl mer typiskt för vår tid än att bygga i parker. Redan för sex år sedan togs Malongenparken nära Nytorget upp här på bloggen. Då hade detaljplaneförslaget om att bygga i parken precis varit på samråd. Nu är bygget i full gång och har kommit långt. Av den lilla Malongenparken återstår inte mycket. Det är ett femvåningshus med 23 lägenheter som byggs. Är det värt att offra en park för 23 lägenheter? I bottenvåningen ska det bli en restaurang. I området kring Nytorget finns mängder med restauranger. Behövs det en till? Mer av samma som redan finns är också tidens melodi.
Malongenparken må ha varit liten, på politiskt nyspråk skulle den ha kunnat kallas en pocketpark, men det var fortfarande en park. Raden av parker som bebyggs börjar bli lång. Hela området från Nytorget till Vita bergen, inklusive platsen där Malongenparken en gång fanns, ingår dessutom i ett område med kulturhistoriskt värde. Att då ta hänsyn till omgivningen och området borde vara en självklarhet, men tydligen är 23 nya lägenheter och en restaurang viktigare.
Stora Sköndal - Det hade inte behövt bli så här
Stora Sköndal är ett av de största utvecklingsområdena i Stockholm. Det är ett 84 ha stort område (1) som i sin storlek är större än Årstafältet med sina 50 ha (2) eller ungefär tre gånger så stort som Slakthusområdets 30 ha. På både Årstafältet och i Slakthusområdet pågår byggande av bostäder.
Området köptes 1905 av Svenska Diakonisällskapet, som är grunden för Stiftelsen Stora Sköndal. (3) Sedan dess har det bedrivits vårdverksamhet i olika former på området och även i fortsättningen ska vårdverksamheten vara kvar. (4) På området finns institutionsbyggnader från flera olika årtionden och många bostadshus i olika former. Här finns också Kristinahuset från 1686 och Stora Sköndals kyrka, båda blåklassade av Stockholms Stadsmuseum. (5) Området är kuperat och präglas av ängar, grönska och en parkliknande miljö.
Stora Sköndal och dess omgivningar Bild: Google Maps
Kristinahuset, som enligt visionsbilden ska vara kvar även i fortsättningen.
Några av byggnaderna i Stora Sköndal, Maj 2024
För att få in pengar (6) och samtidigt minska sina fastighets- och förvaltningskostnader (7) ska stiftelsen genom dotterbolaget Stora Sköndals Framtidsutveckling AB och i samarbete med Stockholms Stad och fler olika byggbolag genom en kraftig exploatering av området bygga 4 500 bostäder och seniorbostäder, 1 500 arbetsplatser, flera skolor och idrottshallar i sex olika etapper. (1) I samband med detta ska stora delar av den äldre bebyggelsen rivas. Detta trots att hela området av stadsmuseet och i stadens översiktsplan pekats ut som särskilt kulturhistoriskt värdefullt. (8)
Visionsbild över området med den planerade bebyggelsen. Jämför med bilden från Google ovan. Bild: framtidensstoraskondal.se
Stora Sköndal på Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta. hela området är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt. Skogsbyn ligger i områdets norra del.
Den som vill få en föraning om hur det kommer att se ut kan titta på Etapp 1 vid korsningen Sköndalsvägen/Thorsen Levenstams väg som delvis är färdigbyggd. Det är flervåningshus av den typ som är vanliga nu. Just här passar det med den typen av bebyggelse eftersom det redan finns höga hus runtomkring men precis som med mycket annan ny bebyggelse hamnar den lite väl nära de äldre husen. Det blir helt enkelt lite för trångt och området hade vunnit på att korta av några av huskropparna.
Etapp 1 längs Thorsen Levenstams väg är delvis färdigbyggd, Maj 2024
Kommande Etapp 2A och Etapp 3A är däremot en katastrof för området, framförallt med tanke på det som försvinner. I det som kallas Skogsbyn finns ett 90-tal villor från slutet av 1960-talet. De är placerade i elva husgrupper i ett lummigt och i viss mån kuperat landskap. (9) Husen är alla enplansvillor byggda i vitt tegel med två eller fyra rum plus ordentliga kök och våtutrymmen. De uppfördes som pensionärsbostäder men skulle mycket väl kunna fungera som bostäder åt vilka människor som helst. De flesta byggnader i området är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum.
Trots att detaljplanerna inte är klara är husen redan dömda till rivning. Några hus är fortfarande bebodda men de flesta är tomma. På många av husen har ytterdörrarna plockats bort för att inte hemlösa ska övernatta i dem. Det leder till ett snabbt förfall med skadegörelse som följd. Det är sorgligt att se. Det är inte länge sedan det bodde människor här och i flera fall finns spåren av dem kvar. Till exempel ligger post på golven och det finns i enstaka fall möbler, dvd-filmer och någon leksak kvar. Det finns också annat som är kvarlämnat. Vitvaror som kylar, frysar och spisar finns kvar nästan överallt. Inget har tagits om hand, inte ens fraktats till återvinning. I många fall ser de relativt nya ut men står bara och blir förstörda. Det rimmar illa med projektets vision miljömässig hållbarhet. (1) Odlingslådor och blommande träd finns i området och på det som varit husens uteplatser. Skogsbacken skulle kunna vara full av liv, befolkad av tex barnfamiljer, pensionärer eller andra som uppskattar lugnet. Om stiftelsen inte vill ha det kvar skulle husen kunna säljas, alternativt göra om alltihop till en bostadsrättsförening. En bostadsrättsförening med villor istället för lägenheter. Nu är det istället bara tomt och öde.
Skogsbyn, Maj 2024
Fler hus kommer att gå samma öde till mötes. En bit från Skogsbacken ligger några villor, parhus och radhus från 1940- och 1950-talen. Där har dörrarna också plockats bort. Även här är det en tragisk syn. Det är fina hus med källare och vardagsrum med burspråk. Villorna har trädgård. Parkettgolven finns kvar, klassisk fiskbensparkett i vissa fall, som bara ligger och blir förstörda. Även här finns vitvaror kvar i resterna av köken. Husen har fått påhälsning och är genomsökta. Lådor är utrivna och skåp öppnade. Skadegörelsen är påtaglig med klotter och sönderslagna handfat. Även dessa byggnader är grönklassade vilket gör det hela än mer tragiskt. Människor hade kunnat fortsätta att bo här. Det hade inte behövt bli så här.
Några av bostadshusen från 1940- och 1950-talen där dörrar plockats bort.
Det finns platser i området som är lämpliga att bygga på, varje äng behöver inte lämnas orörd. Ett sådant exempel är platsen i områdets östra del nedanför ett relativt nybyggt radhusområde. Det skulle vara ett utmärkt tillfälle att utöka med fler radhus eller småhus, eventuellt kompletterad med flerbostadshus i två till tre våningar i områdets lägre del en bit bort från befintliga radhus. Här planeras istället för 1 300 bostäder i höga flerbostadshus, något som kommer göra att hela radhusområdet blir inträngt. Detaljplanearbetet är inte påbörjat utan är en del av Etapp 4. (1)
Ett relativt nybyggt radhusområde vid en äng som lämpar sig för småskalig bebygelse.
Med den kraftiga exploatering som påbörjats kommer områdets lugna karaktär med sin grönska och lummiga parklika miljö försvinna och ersättas av tät bebyggelse. Det blir inte bara till nackdel för de som redan bor i området och som sökt sig dit av just den anledningen utan också en förlust för Stockholm i stort när ett stort område med höga kulturvärden mer eller mindre utplånas.
Källor:
1) https://www.framtidensstoraskondal.se
2) https://whitearkitekter.com/se/projekt/arstafaltet
3) https://www.framtidensstoraskondal.se/omradet/stora-skondals-historia
4) https://www.storaskondal.se/om-oss/verksamhet
5) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
6) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/odehus-i-skondal-ska-rivas-men-annu-bor-familjer-kvar-i-kvarteret--392m13
7) https://www.framtidensstoraskondal.se/om-oss/
8) https://byggnadsvard.se/stora-skondal/
9) https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaExterior.raa?byggnadBeskrivningId=21000001016481&byggnadId=21000001016480
Att bygga hus i trä - glöm inte riskerna
Att bygga höga hus i trä blir allt populärare. Ofta är det miljöskäl som driver utvecklingen. När fler strävar efter att vara miljövänliga blir det på modet att bygga även höghus i trä. Det finns många fördelar med utvecklingen men i den positiva anda när alla rusar åt samma håll tenderar riskerna att glömmas bort eller avfärdas alltför lättvindigt. Brand är den stora faran.
Att bygga höga hus mer eller mindre helt i trä har blivit populärt de senaste åren. Fördelarna är flera och framförallt är det klimatet som anges. Trä anses vara det bästa byggmaterialet sett ur klimatsynpunkt, till skillnad från betong och stål som orsakar stora utsläpp av koldioxid. (1) Att bygga hus i trä har blivit på modet och miljöfördelarna används också som ett argument för att motivera, ibland onödig, nybyggnation. Det gäller tex nybyggnationen av ett kontorshus av trä i Kista.
Illustrationsbild från arkivet. Flerbostadshus som påbyggnad i trä under uppförande.
Bara för att det är populärt att bygga i trä och för att det finns många fördelar får inte riskerna glömmas bort. En av de stora riskerna med trähus är brand. I en intervju i Sveriges Television i mars 2024 säger projektchefen på Telge Fastigheter att risken för att det ska börja brinna i ett trähus inte är större bara för att det är byggt i trä. (2) Det stämmer säkert men om det väl börjar brinna kan konsekvenserna bli mycket stora. Brandskyddsföreningnen tar i en artikel upp riskerna med brand i trähus. Just brandrisken gjorde att det fram till 1994 inte var tillåtet att bygga trähus med fler än två våningar. (3) Sedan dess har teknik och material utvecklats och det går att bygga höga trähus så att de uppfyller brandreglerna. Riskerna med brand kan trots det inte negligeras.
I ett hus med stomme av trä finns det mer som kan brinna än om det är byggt med tex betong eller stål. Vid brand innebär det en rasrisk vilket gör att räddningstjänsten inte alltid kan gå in för att släcka. När trä brinner bildas ett förkolnat lager som skyddar ytan och saktar ner branden. Men när den förkolnade ytan trillar av kommer oskadat trä fram som antänds och branden fortsätter. (3)
"...tyvärr finns det företrädare inom träbyggnadsbranschen som hävdar att trä inte brinner."
Brandskyddsföreningen (3)
Byggreglerna är främst till för att skydda liv och hälsa vilket naturligtvis är bra men de tar inte lika stor hänsyn till egendom. (3) Ett trähus som brinner riskerar att bli totalförstört, dvs det blir bara aska kvar. Även om de boende klarar sig oskadda förlorar de sitt hem och alla sina ägodelar. Inget går att rädda. Det är inte hållbart vare sig ur social, ekonomisk eller miljömässig synvinkel. Att behöva bygga upp ett helt nytt hus från början för att ersätta ett som brunnit ner lämnar miljöavtryck även om det nya också byggs i trä. Då är det inte så mycket miljönytta kvar.
Det har redan brunnit flera gånger i flerbostadshus byggda i trä. Både 2005 och 2017 brann påbyggda våningar med bostäder i trä i Husby. (4) Det var nya våningar som byggts på de befintliga husen. Resten av husen var bygga i betong under miljonprogrammet. Påbyggnaderna i trä blev vid båda tillfällena totalförstörda. Påbyggnaderna var byggda enlig de regler som gällde när de byggdes. Sedan dess har reglerna skärpts (5) men trä innebär fortfarande en brandrisk. Efter branden 2017 började fastighetsägaren Svenska Bostäder en säkerhetsinventering för att bygga om liknande konstruktioner och göra dem mer brandsäkra. (5)
Trä är ett utmärkt material att bygga hus med. Men det är viktigt att inte bara se fördelarna. Risker finns och det är bättre att hantera dem från början än att avfärda dem. Risken för att hela städer ska brinna ner så som skedde tidigare i historien är låg. Men för den enskilde innebär det en stor katastrof om huset inte går att släcka. Riskerna ökar när fler höga hus byggs helt i trä och då måste medvetenheten också göra det.
Källor:
1) https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trenden-varldens-trabyggnader-blir-allt-hogre
2) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/husbyggen-i-tra-vaxande-trend-for-klimatet-har-tar-kulturhuset-futurum-form
3) https://www.brandskyddsforeningen.se/brandsakerhet/byggsektorn/trahus/
4) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/oro-efter-husbybranden
5) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/efter-husbybranden-nu-byggs-hus-om
Münchenbryggeriet
Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand på Södermalm är en välbevarad industrimiljö från 1800-talet. Byggnaderna och området har flera gånger tidigare hotats av rivning och olika byggplaner. Nu är det dags igen.
Münchenbryggeriet byggdes på 1890-talet och var ett av flera bryggerier i Stockholm med tysklingande namn. Redan 1850 byggdes Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad på området (1) och de byggnaderna ingår idag i det som kallas Münchenbryggeriet. Öltillverkningen pågick fram till 1971 då Pripps flyttade sin tillverkning till Bromma. (2) Hela området är idag en mycket välbevarad industrimiljö.
Münchenbryggeriet, Mars 2024
Gården där flera nya byggnader planeras, Mars 2024
Några år efter att bryggeriet hade flyttat hotades Münchenbryggeriet av rivning. Stockholms Stad vill bygga bostäder på platsen. Efter en folkstorm och ett maktskifte i Stadshuset vid valet 1976 räddades Münchenbryggeriet i sista stund av den borgerliga oppositionen som vunnit valet. (2)
I mitten av 1980- och 1990-talen har det kommit nya byggplaner för området. De möttes av protester och har alla fått avslag. (3)
Nu vill Fastighets AB Ludvigsberg 3 (AFA fastigheter) som äger Münchebryggeriet bygga ca 120 lägenheter fördelade på flera huskroppar. Ett hus på gården med 7 våningar och flera huskroppar mot berget med 7 våningar mot gården och 2-3 våningar mot Ludvigsbergsgatan ovanför. I bottenvåningarna planeras, som alltid, för publika lokaler och under de nya byggnaderna planeras för ett underjordiskt garage. Syftet är att aktivera platsen under en större del av dygnet. Förutom bostäder nämner Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande en mängd olika aktiviteter som ska få plats. Det är "serveringar, marknader, utomhusscen, dans och skridskobana vintertid" som nämns. (1)
Översikt över området med de föreslagna nya byggnaderna inlagda.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Esencial Arkitekter
Münchenbryggeriet med de planerade husen inritade. Jämför med bilden nedan med planområdet. Bild: byggplanermunchen.se
Münchebryggeriet inklusive gården och bergssidan som ska bebyggas är blåklassad i Stockholms Stadsmuseum kulturhistoriska klassificering och bedöms ha synnerligen höga kulturvärden. (4) (1) Planområdet följer tämligen exakt det blåklassade området. Även om det inte innebär rivning av byggnader planeras bygget i en mycket kulturhistoriskt känslig miljö. För den som inte bryr sig om hur staden ser ut eller dess historia utan bara räknar antalet bostäder eller ekonomisk vinst spelar det naturligtvis ingen roll. Men för oss andra är det viktigt att inte bara kunna bo utan också kunna leva och trivas.
Planområdet vid Münchenbryggeriet markerat med vit linje. Bild: Stadsbyggnadskontoret
Detalj ur Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta där hela området vid Münchenbryggeriet är blåklassat.
Det finns flera nackdelar med bostäder på den här platsen. För det första kommer många av dem att bli mörka. Husen kommer ligga i en grop med berget på ena sidan och Münchebryggeriet på den andra. Men än värre är att verksamheten på Münchebryggeriet kommer att störa bostäderna. Här finns förutom flera företag också föreningar och två skolor. Det finns också flitigt använda lokaler för mässor, konferenser och fester. På gården finns det replokaler för band som spelar och som låter en hel del. Flera partier i Stadsbyggnadsnämnden har uttryckt oro för den befintliga verksamheten och påpekat att det är viktigt att den kan fortsätta men ändå röstat för att förslaget ska ut på samråd. (5) Byggs det bostäder här kommer det att uppstå konflikter, det kan vi vara säkra på.
Förslaget innebär ett kraftigt ingrepp i den kulturhistoriska miljön. Alla håller med om det, även de politiker som röstat för förslaget. (5) Om det här förslaget blir verklighet kommer det inte finnas några spärrar alls för vad som är tillåtet att göra även i mycket känsliga historiska miljöer. Även om planerna inte genomförs behöver platsen inte betraktas som ett museum där tiden står stilla. Det är den heller inte idag. I Münchebryggeriet pågår idag helt andra verksamheter än de ursprungliga. Byggnaderna är moderniserade och kan med sina nya användningsområden finnas kvar samtidigt som den historiska miljön också gör det. Området är aktivt med sina olika verksamheter och de förslag på nya aktiviteter som nämns i tjänsteutlåtandet är bra men de går att genomföra utan att förstöra en unik miljö.
Planförslaget är planerat att komma ut på samråd i maj 2024 och samma tidplan anger maj 2025 för granskning.
Källor:
1) Tjänsteutlåtande Ställningstagande inför samråd (Dnr 2021-00703)
2) https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchenbryggeriet
3) https://www.byggplanermunchen.se
4) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
5) Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 2023-11-30 § 26
Hotet mot 1700-talsbyggnad får känslorna att svalla
Den senaste tiden har ett gammalt litet hus på Kammakargatan 31 fått uppmärksamhet i sociala medier. Anledningen är att det funnits en bygglovsansökan om rivning. Det är inte ovanligt att hus rivs i Stockholm och det brukar inte uppmärksammas innan det är försent. Det som skiljer det här huset från andra är att det är från 1700-talet, närmare bestämt från 1784, och där är gränsen passerad för vad Stockholmarna kan tåla.
Samfundet S:t Erik berättar på sin Facebook-sida att det är ett enfamiljshus som ritades av arkitekten Lorentz Kolmodin på uppdrag av änkefru Brita Ödman. På 1920-talet gjordes ombyggnader av byggmästaren Olle Engkvist, som dock inte påverkade volymen mot gatan. Huset är grönklassat av Stockholms Stadsmuseum. Skulle bedömningen göras idag skulle det sannolikt bli blåklassat, så unik är byggnaden.
Huset från 1700-talet på Kammakargatan, Februari 2024
Huset såldes under 2023 och det är husets nya ägare som lämnat in flera bygglovsansökningar. En gällde rivning av hela byggnaden och en annan gällde påbyggnad med två våningar. Det är uppenbart att den nya ägaren inte var så intresserad av 1700-talsbyggnaden i sig utan mer av utrymmet ovanför och här sett en chans till exploatering.
Illustrationsskiss med två påbyggda våningar. Bild: Stockholms stad/Perrin och Marek arkitekter
Ansökan om att få bygga på två våningar drogs senare tillbaka. Istället skickades en ny bygglovsansökan in som gäller omfattande ombyggnation, bla ändrad planlösning och installation av hiss och takfönster.
Vid sitt möte den 22 februari sa stadsbyggnadsnämnden, efter inrådan från Stadsbyggnadskontoret, nej till ansökan om rivning vilket hedrar dem. Beslutet kan överklagas av byggherren. Den andra bygglovsansökan om ombyggnation kommer att behandlas av nämnden senare. Även om det ser ut att gå åt rätt håll kan frågan om det lilla huset på Kammakargatan 31 inte släppas ännu.
Källor:
Samfundet S:t Erik
https://www.mitti.se/nyheter/ansokan-tva-nya-vaningar-pa-hus-fran-1700talet-6.3.205906.86c7226d14
När ytorna försvinner
I ett tidigare inlägg här på bloggen togs problemen med små förskolegårdar upp. De är för små för att det ska finnas ordentligt med plats för barnen att röra på sig. Boverket skriver att 40 kvm/barn är en rimlig utgångspunkt men att en förskolegård, oavsett antalet barn, helst ska vara mer än 3000 kvm. (1) Ofta är det mycket mindre än så. Det gör att verksamheten ofta flyttar ut till lekparker, parker och grönområden i närheten. I bedömningen kan emellertid också närliggande parker, bollplaner mm tas med men nu har stadsbyggnadspolitiken och exploateringen gått så långt att även dessa områden riskerar att bebyggas. Resultatet blir små förskolegårdar och ingen annanstans att vara, lite hårdraget men det är åt det hållet vi är på väg.
Ett exempel på det är området kring Valla torg i Årsta som står inför ytterligare förtätning. Tidigare har flera nya höghus och lägre huslängor byggts. Nu planeras för ännu fler. Torget ska flyttas och bland annat en äng med lekplats och en fotbollsplan ska bebyggas. Just de områdena används flitigt av förskolor i området. Flera av dem har små gårdar och är beroende av att kunna lämna dem med hela eller delar av barngruppen.
Sandfjärdsparken som hotas av exploatering, Januari 2024
Sandfjärdsparken med en av områdets förskolor i fonden, Januari 2024
En bollplan kan se oansenlig och tråkig ut men fungerar utmärkt att sparka boll på. Även den hotas av expolatering.
Det här är resultatet när för mycket ska pressas in på för liten yta. Förskolegårdarna blir för små med argumentet att områdena runt omkring kan användas. Sen bebyggs även dem. I närheten av Valla torg finns fler lekparker men många av dem hör till bostadsrättsföreningar eller hyreshus som inte har något ansvar att hålla dem öppna för allmänhet och förskolor. I rättvisans namn ska sägas att det finns en kommunal park i närheten men där ska fler trängas i framtiden när andra valmöjligheter försvinner. Trycket kommer också bli större när bebyggelsen på närliggande Årstafälltet är klar.
Källor:
1) https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/krav-pa-tomter/friyta-for-lek-och-utevistelse-for-forskolor-och-skolor/
