Centralstaden
Projektet Centralstaden är ett av Stockholms mer omfattande stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt. Det innebär utökad spårkapacitet men också en överdäckning av spårområdet och många nya byggnader som får stor påverkan på Stockholms stadsbild. Med tanke på projektets omfattning har det fått väldigt lite uppmärksamhet.
Ett av Stockholms mer omfattade stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt pågår utan att få någon större uppmärksamhet. Det handlar om den s.k. Centralstaden vid Stockholms Central. Projektet innebär att spårområdet byggs ut och plattformarna förlängs vilket ska ge en betydligt större kapacitet än idag. Redan 2030 beräknas det annars vara fullt på Stockholms C i rusningstid. (1) Spårområdet vid centralstationen ska också däckas över och bebyggas med kontor och bostäder. Förutom nyheten i januari 2022 om att ett arkitektförslag valts ut är det relativt tyst om projektet. Ett projekt som undgår uppmärksamhet slipper också kritik.
Vi börjar med namnet på projektet. Det följer samma mönster som på många andra stora stadsbyggnadsprojekt de senaste decennierna, att få in "staden" i namnet. Det började med Hammarby sjöstad och fortsatte med Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden när innerstadsbebyggelse marknadsfördes som den absolut bästa boendeformen. Men namnformen överanvänds och många större projekt får staden-namn trots att det bara handlar om nya kvarter i befintliga stadsdelar, tex Bromstensstaden och Solvallastaden.
Att låta namnet följa med till det här projektet tyder på fantasilöshet och hybris. Är det inte tillräckligt mycket "stad" mitt inne i Stockholm City i stadsdelen Norrmalm utan ge projektet namnet Centralstaden?
Centralstationen och spårområdet som det ser ut idag. Bild: Google Maps
Projektet började 2017 i ett samarbete mellan fastighetsbolaget Jernhusen, Trafikverket och Stockholms Stad. Under 2021 ledde Jernhusen i samverkan med Stockholms stad och Trafikverket ett parallellt arkitektuppdrag för utvecklingen av centralstationsområdet. (2) Fyra olika grupper av arkitekter fick uppdrag att utforma förslag. Av de fyra förslagen valdes ett ut som presenterades i januari 2022. Förslaget innebär bebyggelse i sex kvarter, en avsmalnat Klarabergsviadukt där ett nytt torg planeras vid World Trade Center samt en park i planområdets södra del. Förslaget innebär också rivning av det gulklassade (3) C-huset från 1950-talet som ligger parallellt med Centralstationens baksida och entrébyggnaden från 1980-talet vid Klarabergsviadukten.
De sex föreslagna kvarteren i vit färg. Bild: centralsraden.se (Bilden är beskuren)
C-husets norrgavel och entrébyggnaden vid Klarabergsviadukten, Februari 2023
Projektet förväntas ge 10 000 nya arbetsplatser i kvarteren och 50 000 nya jobb i regionen. (1) I sin reklamtext skriver Jernhusen på Centralstaden.se att "genom att bygga nya kvarter med kontor och bostäder ovanpå spåren, kan Stockholm attrahera företag, arbetskraft och boende från hela regionen, landet och världen". Det här är alltså ett projekt som ska ge återverkningar i hela världen. Hybris var ordet.
Att öka kapaciteten på Stockholms Central är en sak men det går att ifrågasätta det rimliga i att bygga ännu fler kontor i Stockholm City. Ett övergripande mål i översiktsplanen är annars att "minska dagens regionala obalans med en stor koncentration av arbetsplatser i innerstaden och norrort".
Det finns också planer i andra projekt på att flytta roslagsbanans slutstation vid Östra Station till Stockholms Central. Det skulle innebära ytterligare trängsel bland spåren när ännu mer trafik ska pressas in vid centralen. Övrig planering går annars ut på att avlasta kollektivtrafiken vid Stockholms Central, med tex en ny tunnelbanesträckning mellan Fridhemsplan och Älvsjö så att människor kan resa mellan norra och södra Stockholm utan att passera centralen.
Fördelen med att bygga här och inte någon annanstans är att det inte offras några grönområden eller parker. Men eftersom Stockholms stadsbyggnad inte handlar om antingen eller, här eller där, så kommer grönområden och parker att offras ändå, oavsett om det här projektet genomförs eller inte.
Den största nackdelen med projektet är att det blir dyrt med en överdäckning med allt det för med sig. Många projekt i Stockholm byggs på olämpliga platser, på dålig mark, nära tågspår eller som i det här fallet på tågspår. Det gör byggprocessen komplicerad och därmed dyr. För att få lönsamhet i ett sånt projekt måste det byggas tätt och högt vilket gör att bebyggelsen i första hand fokuserar på exploatering och inte på att skapa trevliga miljöer som också tar hänsyn till omgivningen. Det utvalda förslaget säger sig visserligen ta hänsyn till omgivningen både genom sin skala och struktur men det finns en ekonomisk verklighet att förhålla sig till när det genomförs i praktiken. Räkna därför med högre byggnader när förslaget bearbetats. Det här kommer få en mycket stor påverkan på Stockholms stadsbild.
Säkerhetsaspekten är en annan viktig fråga. Att bygga över spåren gör en räddningsinsats vid en olycka betydligt mer komplicerad. Självklart är det här något som kommer att beaktas i arbetet med projektet men det höjer kostnaderna enormt vilket åter för oss till frågan om vilken exploatering som krävs för att få lönsamhet i projektet.
Oavsett säkerhetsaspekten är det olyckligt att bygga ihop viktig infrastruktur med kommersiella och privata byggnader på det här sättet. Underhåll och löpande reparationer av både spår och byggnader blir betydligt mer komplicerade, och därmed dyrare, när de sitter ihop. (4)
Den norra delen av spårområdet sett från Klarabergsviadukten, Februari 2023
Den södra delen av spårområdet sett från Centralbron. Entrébyggnaden i fonden och det långsträckta C-huset till höger, Februari 2023
Spårområdet har funnits där sedan tågtrafiken kom på 1860-talet men beskrivs nu som ett sår i stadsbilden. Det är bara ett sätt att klä området i en negativ klang för att motivera exploatering. Det är väldigt vanligt att områden som står inför stora förändringar beskrivs i negativa ordalag. Det är ett sätt att plantera uppfattningar hos människor och få dem mer positivt inställa till det som planeras.
Projektet Centralstaden fortsätter genom att det utvalda arkitektförslaget bearbetas och resultatet är planerat att komma ut på samråd under andra kvartalet 2024. Men projektet har då hållit på så länge att det kommer vara svårt för allmänhet och organisationer att påverka det. Samrådet skulle egentligen ha genomförts under 2023 men har skjutits fram. Detaljplanen förväntas bli antagen någon gång 2025 eller 2026 och en möjlig byggstart kan bli 2027.
Det finns också uppgifter om att överdäckningen inte kommer att hålla sig mellan Klara Mälarstrand och Kungsbron utan fortsätta ända bort mot Karlbergs slott. Det skulle innebära att hela Vasastan byggs för och Stockholms stadsbild förändras i grunden.
Källor:
1) https://www.centralstaden.se
2) https://www.jernhusen.se/stationsnara-stadsutveckling/vara-stadsutvecklingsprojekt/stockholm
3) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
4) Alexis Pontvik, Stenstadens särprägel/Stenstadens förstörelse, Pontvik Publishing
