Förtätning i ett redan förtätat område
När bygg- och fastighetsbolag får bestämma var det ska byggas blir det de ekonomiskt mest lönsamma platserna som exploateras. Att bygga på de platserna är ofta olämpligt av andra skäl och får stora konsekvenser för de boende i närheten.
På tre olika platser med två olika detaljplaner planeras för förtätning på ett litet område i Årsta. Det är Fortis AB som på två olika plaster längs Sköntorpsvägen vill bygga ett punkthus och ett lamellhus med totalt ca 65 lägenheter och SKB som i den andra detaljplanen tänker sig att bygga ca 50 bostäder i två olika byggnader på Orrfjärdsgränd.
Karta som visar de båda planernas områden i gult och närliggande pågående detaljplaner i blått. Bild: Stadsbyggnadskontoret
Båda detaljplanerna är exempel på exploatörsdrivet byggande, dvs att ett fastighetsbolag eller byggbolag begär och får en markanvisning. Då är det, ur bolagets synpunkt, de attraktiva och lönsamma platserna som bebyggs. Däremot kan de ur ett helhetsperspektiv vara olämpliga. Stockholms Stad borde i de fallen stå emot exploatörernas önskan istället för som nu gå deras ärenden.
Samtliga platser är olämpliga att bygga på. För det första är de alla mycket små vilket gör att de planerade husen kommer mycket nära befintliga byggnader. Det är förtätning som går för långt. Lamellhuset som planeras längs Sköntorpsvägen kommer att upplevas som en hög mur, både sett från gatan och från husen som blir inträngda av det. Det blir högre än andra hus som går längs gatan. De byggnader i närheten med motsvarande höjd är vinklade så att långsidorna inte är riktade mot gatan. Kvarteret mitt emot som byggdes för drygt 30 år sedan är byggt precis så. Det höga huset är vänt från gatan och mot gatan är det lägre bebyggelse i form av radhus vilket ger ett öppnade gaturum.
Illustration som visar det planerade lamellhuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur
Det finns också andra anledningar till att det är olämpligt att bygga på de föreslagna platserna. Det konstateras i planhandlingarna att de två platserna längs Sköntorpsvägen har höga respektive påtagliga naturvärden, det som kallas naturvärdeklass 2 och 3. Båda områdena utgör spridningskorridorer för arter som lever i barrskog och/eller ädellövskog. Att ens föreslå bebyggelse där det finns höga naturvärden är fel. Stockholms stadsplanering borde ha kommit längre än så. Det är lätt att prata om att Stockholms ska vara en miljövänlig stad men när exploatering står mot naturvärden vinner i allmänhet exploateringen.
Att hårdgöra ytor på det här sättet och minska växtligheten ökar risken för översvämningar vid kraftiga regn då markens förmåga att ta hand om vattnet minskar. De kraftiga regnen kommer att öka i framtiden och dagvattensystemen kommer ha svårt att ta hand om allt vatten. Redan nu forsar vattnet längs gatorna vid kraftiga regn och det kommer att bli värre, speciellt om naturmark försvinner. Träd och annan växtlighet bidrar också till att binda partiklar i luften. Att ta bort grönska kommer att leda till sämre luft för alla som rör sig i området. De ursprungliga idéerna för Årsta med "hus i park" förloras allt mer i takt med förtätningen och gaturummen blir mer av innerstadskaraktär, speciellt när husen placeras direkt vid gatan utan förgårdsmark. Innerstadskaraktär är något stadsplanerare ofta eftersträvar men boende i området sällan efterfrågar där grönska och natur istället är den önskade miljön.
Sköntorsvägen mot öster där lamellhuset planeras. De tre stora påbyggnaderna (se nedan) syns i fonden, September 2023
Sköntorsvägen mot öster där punkthuset planeras. Huset med träfasad (se nedan) skymtar till höger i bild, September 2023
Områdena utgör också plats för spontanlek bland barn med pulkaåkning, bergsklättring mm. Det blir allt färre sådana platser i området och flera liknande områden har redan byggts bort. Lekparker finns men de är tillrättalagda och styr leken på ett annat sätt än den naturliga miljön. Årstaskogen finns i närheten men topografin där är ofta brant och svårare att röra sig i.
Illustration som visar det planerade punkthuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur
Den naturmark mellan Sköntorpsvägen och Orrfjärdsgränd där ett av husen planeras är så liten att det inte framstår som seriöst att placera ett hus där. Förslaget känns mer som prutmån för att boende som protesterar ska känna att de vunnit något om huset plockas bort i ur planförslaget i ett senare skede.
Perspektiv över planområdet. Grändhuset och Entréhuset är de planerade nya husen.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Södergruppen Arkitekter.
Det lilla området mellan Sköntorpsvägen till vänster och Orrfjärdsgränd till höger där Entréhuset planeras, September 2023
Trafiksituationen kring Orrfjärdsgränd beskriv som katastrofal. Det är kaos när ungdomar ska lämnas och hämtas från fotbollsträning på idrottsplatsen i närheten. Att då bygga bort parkeringsplatser i området samtidigt som fler bilar tillkommer med nya bostäder kommer att öka de problemen avsevärt. Även om Stadsbyggnadskontoret anser att det finns lediga platser i befintliga garage är det så dyrt att parkera där att många väljer gatuparkering. Fler boende kommer leda till fler bilar som parkerar längs gatorna. Det är redan nu trångt på gatorna och än värre är det på vinterhalvåret när det är datumparkering med parkeringsförbud på olika gator.
Planhandlingarna uppger att "fler bostäder i området ger ett ökat underlag för kollektivtrafik" men missar det faktum att busstrafiken i området redan är hårt belastad. Att bygga nära kollektivtrafiken innebär inte att kollektivtrafiken tål hur mycket som helst. SL planerar dessutom att minska turtätheten på linjerna i området vilket ytterligare kommer öka belastningen på de bussar som går.
I lamellhuset planeras, som alltid, för en publik lokal i bottenvåningen som "aktiverar gatan och förstärker kopplingen mot norr till Årstaskogens entré". Oklart varför ett hus behöver kopplas till Årstaskogen. Illustrationsbilderna visar någon form av café. Det är tydligt att Stadsbyggnadskontoret har en övertro på publika lokaler. På flera platser i Årsta har lokaler av den här typen byggts om till bostäder. Alldeles i närheten i det nybyggda huset med studentbostäder finns redan en publik lokal med uteservering som stått tom länge och väntar på nya hyresgäster. Intresset verkar onekligen svalt.
Området har de senaste åren redan förtätats kraftigt. Längs Långhalsvägen och Kolsnarsvägen har det byggts bostadshus på naturmark av just den typ som nu hotas av exploatering. På Sköntorpsvägen alldeles bredvid ett av de nu aktuella områdena byggdes det genom tre enorma påbyggnader ovanpå en befintlig byggnad, men som går ut över naturen, med ett 80-tal hyresrätter. Där byggdes också det tidigare nämnda fristående huset med ca 100 studentlägenheter. Några år tidigare byggdes också ett lamellhus med träfasad på naturmark alldeles i närheten och två punkthus där det nu planeras för ytterligare ett.
I Årsta med omnejd byggs också otroligt mycket redan. I Årstaberg byggs ca 1 000 bostäder, på Årstafältet pågår arbetet med 7 000 bostäder och i Slakthusområdet pågår arbetet med att bygga tusentals bostäder. På andra plaster i Stockholm pågår arbetet med mängder av andra bostäder. I kvarteret Persikan på Södermalm där den gamla bussdepån fanns byggs 1 240 bostäder och i den s.k. Bromstensstaden i Bromsten i Spånga byggs ca 2 500 bostäder, för att nämna några. Med tanke på den stora mängd bostäder kan dessa 115 inte göra någon skillnad. Däremot är det med tanke på det stora antal bostäder som byggs i Årsta och i övriga Stockholm viktigt att behålla naturområden, även de små, och öppningar i stadsbilden.
De båda detaljplanerna är ute på samråd fram till den 9 oktober 2023.
På tre olika platser med två olika detaljplaner planeras för förtätning på ett litet område i Årsta. Det är Fortis AB som på två olika plaster längs Sköntorpsvägen vill bygga ett punkthus och ett lamellhus med totalt ca 65 lägenheter och SKB som i den andra detaljplanen tänker sig att bygga ca 50 bostäder i två olika byggnader på Orrfjärdsgränd.
Karta som visar de båda planernas områden i gult och närliggande pågående detaljplaner i blått. Bild: Stadsbyggnadskontoret
Båda detaljplanerna är exempel på exploatörsdrivet byggande, dvs att ett fastighetsbolag eller byggbolag begär och får en markanvisning. Då är det, ur bolagets synpunkt, de attraktiva och lönsamma platserna som bebyggs. Däremot kan de ur ett helhetsperspektiv vara olämpliga. Stockholms Stad borde i de fallen stå emot exploatörernas önskan istället för som nu gå deras ärenden.
Samtliga platser är olämpliga att bygga på. För det första är de alla mycket små vilket gör att de planerade husen kommer mycket nära befintliga byggnader. Det är förtätning som går för långt. Lamellhuset som planeras längs Sköntorpsvägen kommer att upplevas som en hög mur, både sett från gatan och från husen som blir inträngda av det. Det blir högre än andra hus som går längs gatan. De byggnader i närheten med motsvarande höjd är vinklade så att långsidorna inte är riktade mot gatan. Kvarteret mitt emot som byggdes för drygt 30 år sedan är byggt precis så. Det höga huset är vänt från gatan och mot gatan är det lägre bebyggelse i form av radhus vilket ger ett öppnade gaturum.
Illustration som visar det planerade lamellhuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur
Det finns också andra anledningar till att det är olämpligt att bygga på de föreslagna platserna. Det konstateras i planhandlingarna att de två platserna längs Sköntorpsvägen har höga respektive påtagliga naturvärden, det som kallas naturvärdeklass 2 och 3. Båda områdena utgör spridningskorridorer för arter som lever i barrskog och/eller ädellövskog. Att ens föreslå bebyggelse där det finns höga naturvärden är fel. Stockholms stadsplanering borde ha kommit längre än så. Det är lätt att prata om att Stockholms ska vara en miljövänlig stad men när exploatering står mot naturvärden vinner i allmänhet exploateringen.
Att hårdgöra ytor på det här sättet och minska växtligheten ökar risken för översvämningar vid kraftiga regn då markens förmåga att ta hand om vattnet minskar. De kraftiga regnen kommer att öka i framtiden och dagvattensystemen kommer ha svårt att ta hand om allt vatten. Redan nu forsar vattnet längs gatorna vid kraftiga regn och det kommer att bli värre, speciellt om naturmark försvinner. Träd och annan växtlighet bidrar också till att binda partiklar i luften. Att ta bort grönska kommer att leda till sämre luft för alla som rör sig i området. De ursprungliga idéerna för Årsta med "hus i park" förloras allt mer i takt med förtätningen och gaturummen blir mer av innerstadskaraktär, speciellt när husen placeras direkt vid gatan utan förgårdsmark. Innerstadskaraktär är något stadsplanerare ofta eftersträvar men boende i området sällan efterfrågar där grönska och natur istället är den önskade miljön.
Sköntorsvägen mot öster där lamellhuset planeras. De tre stora påbyggnaderna (se nedan) syns i fonden, September 2023
Sköntorsvägen mot öster där punkthuset planeras. Huset med träfasad (se nedan) skymtar till höger i bild, September 2023
Områdena utgör också plats för spontanlek bland barn med pulkaåkning, bergsklättring mm. Det blir allt färre sådana platser i området och flera liknande områden har redan byggts bort. Lekparker finns men de är tillrättalagda och styr leken på ett annat sätt än den naturliga miljön. Årstaskogen finns i närheten men topografin där är ofta brant och svårare att röra sig i.
Illustration som visar det planerade punkthuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur
Den naturmark mellan Sköntorpsvägen och Orrfjärdsgränd där ett av husen planeras är så liten att det inte framstår som seriöst att placera ett hus där. Förslaget känns mer som prutmån för att boende som protesterar ska känna att de vunnit något om huset plockas bort i ur planförslaget i ett senare skede.
Perspektiv över planområdet. Grändhuset och Entréhuset är de planerade nya husen.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Södergruppen Arkitekter.
Det lilla området mellan Sköntorpsvägen till vänster och Orrfjärdsgränd till höger där Entréhuset planeras, September 2023
Trafiksituationen kring Orrfjärdsgränd beskriv som katastrofal. Det är kaos när ungdomar ska lämnas och hämtas från fotbollsträning på idrottsplatsen i närheten. Att då bygga bort parkeringsplatser i området samtidigt som fler bilar tillkommer med nya bostäder kommer att öka de problemen avsevärt. Även om Stadsbyggnadskontoret anser att det finns lediga platser i befintliga garage är det så dyrt att parkera där att många väljer gatuparkering. Fler boende kommer leda till fler bilar som parkerar längs gatorna. Det är redan nu trångt på gatorna och än värre är det på vinterhalvåret när det är datumparkering med parkeringsförbud på olika gator.
Planhandlingarna uppger att "fler bostäder i området ger ett ökat underlag för kollektivtrafik" men missar det faktum att busstrafiken i området redan är hårt belastad. Att bygga nära kollektivtrafiken innebär inte att kollektivtrafiken tål hur mycket som helst. SL planerar dessutom att minska turtätheten på linjerna i området vilket ytterligare kommer öka belastningen på de bussar som går.
I lamellhuset planeras, som alltid, för en publik lokal i bottenvåningen som "aktiverar gatan och förstärker kopplingen mot norr till Årstaskogens entré". Oklart varför ett hus behöver kopplas till Årstaskogen. Illustrationsbilderna visar någon form av café. Det är tydligt att Stadsbyggnadskontoret har en övertro på publika lokaler. På flera platser i Årsta har lokaler av den här typen byggts om till bostäder. Alldeles i närheten i det nybyggda huset med studentbostäder finns redan en publik lokal med uteservering som stått tom länge och väntar på nya hyresgäster. Intresset verkar onekligen svalt.
Området har de senaste åren redan förtätats kraftigt. Längs Långhalsvägen och Kolsnarsvägen har det byggts bostadshus på naturmark av just den typ som nu hotas av exploatering. På Sköntorpsvägen alldeles bredvid ett av de nu aktuella områdena byggdes det genom tre enorma påbyggnader ovanpå en befintlig byggnad, men som går ut över naturen, med ett 80-tal hyresrätter. Där byggdes också det tidigare nämnda fristående huset med ca 100 studentlägenheter. Några år tidigare byggdes också ett lamellhus med träfasad på naturmark alldeles i närheten och två punkthus där det nu planeras för ytterligare ett.
I Årsta med omnejd byggs också otroligt mycket redan. I Årstaberg byggs ca 1 000 bostäder, på Årstafältet pågår arbetet med 7 000 bostäder och i Slakthusområdet pågår arbetet med att bygga tusentals bostäder. På andra plaster i Stockholm pågår arbetet med mängder av andra bostäder. I kvarteret Persikan på Södermalm där den gamla bussdepån fanns byggs 1 240 bostäder och i den s.k. Bromstensstaden i Bromsten i Spånga byggs ca 2 500 bostäder, för att nämna några. Med tanke på den stora mängd bostäder kan dessa 115 inte göra någon skillnad. Däremot är det med tanke på det stora antal bostäder som byggs i Årsta och i övriga Stockholm viktigt att behålla naturområden, även de små, och öppningar i stadsbilden.
De båda detaljplanerna är ute på samråd fram till den 9 oktober 2023.
