När ytorna försvinner

Förskolor får ofta små gårdar för att fler bostäder ska kunna byggas. De hänvisas istället till närliggande lekparker och grönområden för att kunna bedriva sin verksamhet. Men nu har utvecklingen gått så långt att även dessa områden ska exploateras.

I ett tidigare inlägg här på bloggen togs problemen med små förskolegårdar upp. De är för små för att det ska finnas ordentligt med plats för barnen att röra på sig. Boverket skriver att 40 kvm/barn är en rimlig utgångspunkt men att en förskolegård, oavsett antalet barn, helst ska vara mer än 3000 kvm. (1) Ofta är det mycket mindre än så. Det gör att verksamheten ofta flyttar ut till lekparker, parker och grönområden i närheten. I bedömningen kan emellertid också närliggande parker, bollplaner mm tas med men nu har stadsbyggnadspolitiken och exploateringen gått så långt att även dessa områden riskerar att bebyggas. Resultatet blir små förskolegårdar och ingen annanstans att vara, lite hårdraget men det är åt det hållet vi är på väg.

Ett exempel på det är området kring Valla torg i Årsta som står inför ytterligare förtätning. Tidigare har flera nya höghus och lägre huslängor byggts. Nu planeras för ännu fler. Torget ska flyttas och bland annat en äng med lekplats och en fotbollsplan ska bebyggas. Just de områdena används flitigt av förskolor i området. Flera av dem har små gårdar och är beroende av att kunna lämna dem med hela eller delar av barngruppen.


Sandfjärdsparken som hotas av exploatering, Januari 2024


Sandfjärdsparken med en av områdets förskolor i fonden, Januari 2024


En bollplan kan se oansenlig och tråkig ut men fungerar utmärkt att sparka boll på. Även den hotas av expolatering.

Det här är resultatet när för mycket ska pressas in på för liten yta. Förskolegårdarna blir för små med argumentet att områdena runt omkring kan användas. Sen bebyggs även dem. I närheten av Valla torg finns fler lekparker men många av dem hör till bostadsrättsföreningar eller hyreshus som inte har något ansvar att hålla dem öppna för allmänhet och förskolor. I rättvisans namn ska sägas att det finns en kommunal park i närheten men där ska fler trängas i framtiden när andra valmöjligheter försvinner. Trycket kommer också bli större när bebyggelsen på närliggande Årstafälltet är klar.

Källor:
1) https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/krav-pa-tomter/friyta-for-lek-och-utevistelse-for-forskolor-och-skolor/

Förtätning i ett redan förtätat område

När bygg- och fastighetsbolag får bestämma var det ska byggas blir det de ekonomiskt mest lönsamma platserna som exploateras. Att bygga på de platserna är ofta olämpligt av andra skäl och får stora konsekvenser för de boende i närheten.

På tre olika platser med två olika detaljplaner planeras för förtätning på ett litet område i Årsta. Det är Fortis AB som på två olika plaster längs Sköntorpsvägen vill bygga ett punkthus och ett lamellhus med totalt ca 65 lägenheter och SKB som i den andra detaljplanen tänker sig att bygga ca 50 bostäder i två olika byggnader på Orrfjärdsgränd.


Karta som visar de båda planernas områden i gult och närliggande pågående detaljplaner i blått. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Båda detaljplanerna är exempel på exploatörsdrivet byggande, dvs att ett fastighetsbolag eller byggbolag begär och får en markanvisning. Då är det, ur bolagets synpunkt, de attraktiva och lönsamma platserna som bebyggs. Däremot kan de ur ett helhetsperspektiv vara olämpliga. Stockholms Stad borde i de fallen stå emot exploatörernas önskan istället för som nu gå deras ärenden.

Samtliga platser är olämpliga att bygga på. För det första är de alla mycket små vilket gör att de planerade husen kommer mycket nära befintliga byggnader. Det är förtätning som går för långt. Lamellhuset som planeras längs Sköntorpsvägen kommer att upplevas som en hög mur, både sett från gatan och från husen som blir inträngda av det. Det blir högre än andra hus som går längs gatan. De byggnader i närheten med motsvarande höjd är vinklade så att långsidorna inte är riktade mot gatan. Kvarteret mitt emot som byggdes för drygt 30 år sedan är byggt precis så. Det höga huset är vänt från gatan och mot gatan är det lägre bebyggelse i form av radhus vilket ger ett öppnade gaturum.


Illustration som visar det planerade lamellhuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur

Det finns också andra anledningar till att det är olämpligt att bygga på de föreslagna platserna. Det konstateras i planhandlingarna att de två platserna längs Sköntorpsvägen har höga respektive påtagliga naturvärden, det som kallas naturvärdeklass 2 och 3. Båda områdena utgör spridningskorridorer för arter som lever i barrskog och/eller ädellövskog. Att ens föreslå bebyggelse där det finns höga naturvärden är fel. Stockholms stadsplanering borde ha kommit längre än så. Det är lätt att prata om att Stockholms ska vara en miljövänlig stad men när exploatering står mot naturvärden vinner i allmänhet exploateringen.

Att hårdgöra ytor på det här sättet och minska växtligheten ökar risken för översvämningar vid kraftiga regn då markens förmåga att ta hand om vattnet minskar. De kraftiga regnen kommer att öka i framtiden och dagvattensystemen kommer ha svårt att ta hand om allt vatten. Redan nu forsar vattnet längs gatorna vid kraftiga regn och det kommer att bli värre, speciellt om naturmark försvinner. Träd och annan växtlighet bidrar också till att binda partiklar i luften. Att ta bort grönska kommer att leda till sämre luft för alla som rör sig i området. De ursprungliga idéerna för Årsta med "hus i park" förloras allt mer i takt med förtätningen och gaturummen blir mer av innerstadskaraktär, speciellt när husen placeras direkt vid gatan utan förgårdsmark. Innerstadskaraktär är något stadsplanerare ofta eftersträvar men boende i området sällan efterfrågar där grönska och natur istället är den önskade miljön.


Sköntorsvägen mot öster där lamellhuset planeras. De tre stora påbyggnaderna (se nedan) syns i fonden, September 2023


Sköntorsvägen mot öster där punkthuset planeras. Huset med träfasad (se nedan) skymtar till höger i bild, September 2023

Områdena utgör också plats för spontanlek bland barn med pulkaåkning, bergsklättring mm. Det blir allt färre sådana platser i området och flera liknande områden har redan byggts bort. Lekparker finns men de är tillrättalagda och styr leken på ett annat sätt än den naturliga miljön. Årstaskogen finns i närheten men topografin där är ofta brant och svårare att röra sig i.


Illustration som visar det planerade punkthuset.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Bergkrantz Arkitektur

Den naturmark mellan Sköntorpsvägen och Orrfjärdsgränd där ett av husen planeras är så liten att det inte framstår som seriöst att placera ett hus där. Förslaget känns mer som prutmån för att boende som protesterar ska känna att de vunnit något om huset plockas bort i ur planförslaget i ett senare skede.


Perspektiv över planområdet. Grändhuset och Entréhuset är de planerade nya husen.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Södergruppen Arkitekter.


Det lilla området mellan Sköntorpsvägen till vänster och Orrfjärdsgränd till höger där Entréhuset planeras, September 2023

Trafiksituationen kring Orrfjärdsgränd beskriv som katastrofal. Det är kaos när ungdomar ska lämnas och hämtas från fotbollsträning på idrottsplatsen i närheten. Att då bygga bort parkeringsplatser i området samtidigt som fler bilar tillkommer med nya bostäder kommer att öka de problemen avsevärt. Även om Stadsbyggnadskontoret anser att det finns lediga platser i befintliga garage är det så dyrt att parkera där att många väljer gatuparkering. Fler boende kommer leda till fler bilar som parkerar längs gatorna. Det är redan nu trångt på gatorna och än värre är det på vinterhalvåret när det är datumparkering med parkeringsförbud på olika gator.

Planhandlingarna uppger att "fler bostäder i området ger ett ökat underlag för kollektivtrafik" men missar det faktum att busstrafiken i området redan är hårt belastad. Att bygga nära kollektivtrafiken innebär inte att kollektivtrafiken tål hur mycket som helst. SL planerar dessutom att minska turtätheten på linjerna i området vilket ytterligare kommer öka belastningen på de bussar som går.

I lamellhuset planeras, som alltid, för en publik lokal i bottenvåningen som "aktiverar gatan och förstärker kopplingen mot norr till Årstaskogens entré". Oklart varför ett hus behöver kopplas till Årstaskogen. Illustrationsbilderna visar någon form av café. Det är tydligt att Stadsbyggnadskontoret har en övertro på publika lokaler. På flera platser i Årsta har lokaler av den här typen byggts om till bostäder. Alldeles i närheten i det nybyggda huset med studentbostäder finns redan en publik lokal med uteservering som stått tom länge och väntar på nya hyresgäster. Intresset verkar onekligen svalt.

Området har de senaste åren redan förtätats kraftigt. Längs Långhalsvägen och Kolsnarsvägen har det byggts bostadshus på naturmark av just den typ som nu hotas av exploatering. På Sköntorpsvägen alldeles bredvid ett av de nu aktuella områdena byggdes det genom tre enorma påbyggnader ovanpå en befintlig byggnad, men som går ut över naturen, med ett 80-tal hyresrätter. Där byggdes också det tidigare nämnda fristående huset med ca 100 studentlägenheter. Några år tidigare byggdes också ett lamellhus med träfasad på naturmark alldeles i närheten och två punkthus där det nu planeras för ytterligare ett.

I Årsta med omnejd byggs också otroligt mycket redan. I Årstaberg byggs ca 1 000 bostäder, på Årstafältet pågår arbetet med 7 000 bostäder och i Slakthusområdet pågår arbetet med att bygga tusentals bostäder. På andra plaster i Stockholm pågår arbetet med mängder av andra bostäder. I kvarteret Persikan på Södermalm där den gamla bussdepån fanns byggs 1 240 bostäder och i den s.k. Bromstensstaden i Bromsten i Spånga byggs ca 2 500 bostäder, för att nämna några. Med tanke på den stora mängd bostäder kan dessa 115 inte göra någon skillnad. Däremot är det med tanke på det stora antal bostäder som byggs i Årsta och i övriga Stockholm viktigt att behålla naturområden, även de små, och öppningar i stadsbilden.

De båda detaljplanerna är ute på samråd fram till den 9 oktober 2023.

Ädellövskogen

När Årstaskogen och Årsta holmars naturreservat inrättades lämnades flera dela av Årstaskogen utanför för att möjliggöra exploatering. Sedan dess har reservatets gränser utökats men fortfarande lämnas viktiga delar utanför. Ett av dem är ädellövskogen nära Årsta gård som nu hotas. Inte ens de politiska partier som säger sig värna miljön invänder mot förslaget.

När Årstaskogen och Årsta holmars naturreservat inrättades 2018 lämnades viktiga delar utanför reservatets gränser, vilket mötte stark kritik. Anledningen var att det fanns omfattande byggplaner för områdena. Centern gick 2018 till val på att inte bygga i Årstaskogen och fick stora framgångar i området. I maj 2022 utökades också reservatets gränser (1) men fortfarande lämnades delar av skogen utanför. En av dessa delar var ädellövskogen vid Ottsjövägen, nära Årsta gård, där det nu finns konkreta byggplaner. Ädellövskogen beskrivs som ett viktigt rekreationsområde och en del av ett historiskt kulturlandskap. (2) Inom området finns också en kulturhistorisk lämning. (3) Planområdet är också en del av ett större område med höga naturvärden. Här planeras nu för tre eller fyra flerbostadshus med totalt ca 90 hyresrätter. Exploateringsnämnden fattade beslut i december 2020 om markanvisning till fastighetsbolaget Wallenstam. Ungefär 100 meter söder om planområdet planeras för seniorbostäder och ett nytt vård- och omsorgsboende vilket kommer innebära ytterligare förtätning i området.


Vy över planområdet och den närmsta omgivningen. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande i en startpromemoria från april 2021 föreslår att politikerna i stadsbyggnadsnämnden ska besluta om att planarbetet ska påbörjas. (3)

Tjänsteutlåtandet svävar på målet ifall planområdet ligger i eller vid Årstaskogen. På ett ställe står att "området ligger i utkanten av Årstaskogen" samtidigt som det på andra stället står att "området ligger i direkt anslutning till Årstaskogen". Det här är anmärkningsvärt luddiga formuleringar. Planområdet är utan tvekan en del av skogen, även om det ligger i kanten av den och nära bebyggelse.


Planområdet i Årstaskogen, November 2022


Planområdet sett från Ottsjövägen, November 2022

Tjänsteutlåtandet säger vidare att "Tillgängligheten till Årstaskogen behöver förbättras med tydliga parkentréer". Här måste man ställa sig frågan hur tillgängligheten till skogen förbättras av att det byggs nya hus i den och varför det behövs en "parkentré" till en skog. Tjänsteutlåtandet ger inget svar på det. Skogen står där den står. Det är bara att kliva in i den, gångvägar finns redan. Hela resonemanget är fullständigt obegripligt och bara en massa snömos för att motivera en exploatering.

Stadsbyggnadskontoret bedömer att projektet inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning behöver göras. Men det konstateras samtidigt i utlåtandet att miljöförvaltningen anser att projektet "kan antas medföra betydande miljöpåverkan med avseende på ekologiska spridningsfunktioner och negativ påverkan på gröna funktioner i strukturen".

I maj 2021 beslutade stadsbyggnadsnämnden enligt förslaget i startpromemorian och gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att inleda planarbetet. (4) Då var det den blå-gröna majoriteten som styrde i Stockholm. Varken Centern, som tidigare försvarat Årstaskogen, eller Miljöpartiet, som säger sig värna miljön, hade något att invända. Istället uttalade de sig tillsammans med den övriga majoriteten att det var lämpligt att gå vidare med planerna och att det för att spara naturmark skulle utredas om det är möjligt att placera den nya bebyggelsen nära befintliga hus. Att spara naturmark genom att låta bli att bygga på platsen nämner de inte, istället innebär det att de som redan bor där blir inträngda av nya hus samtidigt som en del av skogen bebyggs.

Källor:
1) https://bevaraarstaskogen.wordpress.com/vad-hander-med-arstaskogen/
2) https://räddaädellövskogen.se
3) Tjänsteutlåtande start-PM (Dnr 2021-03220)
4) Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 2021-05-26 § 31


Steningeparken - Ytterligare en park ska bebyggas

När Stockholms befolkning växer ökar också behovet av parker och grönområden. Men istället bebyggs alltfler av dem. Till raden av Stockholms parker som ska bebyggas kan nu Steningeparken i Årsta läggas. När 1500 bostäder ska byggas i området offras den för att få plats med en ny skola.

Till raden av Stockholms parker som ska bebyggas kan nu Steningeparken läggas. Den ligger i Årsta på gränsen mot Johanneshov. Där planeras nu för en skola från förskoleklass upp till årskurs 9 och en fullstor Idrottshall. Detaljplanen var på samråd vintern / våren 2021 och är en del av Årstastråket etapp 3 som omfattar ett flertal detaljplaner med ca 1 500 bostäder, flera förskolor, en handelsplats, kontoror och den här skolan och idrottshallen.


Illustration över hela Årstastråket etapp 3. Den planerade skolan och idrottshallen är markerad med röd ring. (Bloggens markering) Bild: Tengbom / Stadsbyggnadskontoret

Steningeparken utgör tillsammans med Grynkvarnsparken på andra sidan Johanneshovsvägen ett större parklandskap som skapades i samband med att vägen byggdes. De är planerade som en helhet och utgör ett rekreationsområde enligt den s.k. Stockholmsstilen där natur- och kulturlandskap integrerades med parkfunktioner som tex plaskdamm, lekplatser och sittplatser. Parkerna är en del av den gröna ring runt bostadsområdena som anlades som rekreationsområde och är tidstypiska för bostadsområden från 1900-talets mitt.


Fågelperspektiv mot norr. Steningeparken med Skagersvägen i väst, Bolidenplan i söder och Johanneshovsvägen i öst. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Steningeparken består av fullvuxna träd på klippta gräsytor blandat med berghällar. Här finns ytor för lek, picknick och bollspel. Även en hundrastplats, sittplatser och en lekplats finns i parken. Flera stråk genom parken används för promenader och cykling. Bland träden finns främst skogslönn, tall, ask och alm. De två sistnämnda är rödlistade. Cirka 60 av de 100 träd som finns inom planområdet kommer att tas ner till följd av bebyggelsen och de relativt omfattande schaktningsarbeten den kräver. Lekplatsen kommer att vara kvar men ligga i direkt anslutning till den planerade skolgården vilket kommer ge den ett mer inträngt och utsatt läge.


Steningeparken mot Skagersvägen, September 2021


Vänster: Steningeparken med Johanneshovsvägen i bakgrunden.
Höger: Steningeparkens lekplats, i bakgrunden syns området som ska bli skolgård.

Detaljplaneförslaget framhåller att skolgården ska vara grön och tillgänglig för allmänheten utanför skoltid men det förändrar inte det faktum att den största delen av parken bebyggs och att skolgården inte kommer att vara tillgänglig dagtid. Hela ytan är idag ett öppet parkområde tillgängligt för alla. Det som blir kvar av parken, inklusive lekparken, kommer i praktiken att fungera som en del av skolgården.


Illustration med föreslagen bebyggelse inom planområdet (området med starkare färger). Planerade byggnader markerade med svart. En byggnadsdel utmed Skagersvägen är markerad med vit färg. Bild: Tengbom / Stadsbyggnadskontoret

Illustration över planerad bebyggelse. Skolbyggnaden till vänster och idrottshallen till höger. Bild: Arkitema / Stadsbyggnadskontoret

Även andra områden utanför planområdet kommer att påverkas av den nya skolan. Detaljplaneförslaget anger att trafikmiljön utanför skolan ska vara så säker som möjligt. Därför ska de barn som kommer med bil lämnas 200-300 meter bort. Korsningen Skagersvägen / Sköntorpsvägen anges som lämplig plats. Problemet är att den platsen ligger närmare än 200 meter från en annan skola på Sköntorpsvägen. Förslaget med avlämningsplatsen verkar mest vara en lekmannamässig nödlösning.

Tidigare sågs parker som rekreationsyta och en plats för välbefinnande. Numera ses de som ytor möjliga att exploatera för ny bebyggelse. Med en så hög exploatering som Årstastråket etapp 3 utgör blir det ännu viktigare att behålla områdets parker. Det hade varit bättre att dra ner på exploateringen och minska antalet bostäder något så att en skola och idrottshall fick plats på redan hårdgjorda ytor. Nu offras istället en park och med alla nya boende, förskolor och skola i området kommer trycket och slitaget på kvarvarande Grynkvarnsparken att bli enormt. Bra städer bygger parker. I Stockholm bygger man i parker.

Årsta vård- och omsorgsboende

Årsta vård- och omsorgsboende är slitet och uppfyller inte dagens krav, men istället för att renovera och bygga om vill det kommunala fastighetsbolaget riva och bygga nytt. Förslaget ökar exploateringen i området med byggnader som kommer att dominera sin omgivning.

I västra Årsta ligger Årsta vård- och omsorgsboende. Ett vård- och omsorgsboende har bostäder för framförallt äldre människor med service och omvårdnad dygnet runt. Årsta vård- och omsorgsboende har 77 bostäder. Byggnaden uppfördes under 1960-talets andra hälft och ritades av arkitekt Hans Brunnberg. Den har fyra våningar och fasaden består av puts och röd plåt. Byggnaden är välbevarad till sitt utseende och gulklassad av Stockholms Stadsmuseum.

Byggnaden är sliten och uppfyller enligt fastighetsägaren, det kommunala fastighetsbolaget Micasa, inte dagens arbetsmiljökrav på hygienutrymmen. De anser det för dyrt och komplicerat att renovera och bygga om.


Årsta vård- och omsorgsboende, Mars 2021


Vy över den nuvarande bebyggelsen. Bild: Hitta.se

Enligt det detaljplaneförslag som nyligen var ute på samråd ska därför den nuvarande byggnaden rivas och ersättas av en ny vård- och omsorgsbyggnad med ca 70 bostäder (Hus A) med fem våningar. Byggnaden ska enligt förslaget utformas som ett slutet kvarter. Där ska också finnas ett aktivitetscenter för äldre i bottenvåningen mot Årstavägen. Runt det nya vårdboendet ska en ny gata anläggas. Samtidigt ökas exploateringen i området med ytterligare förtätning då två lamellhus (Hus B och C) i fyra våningar, plus en vindsvåning, med ca 80 seniorbostäder också planeras på platsen. Det nya vårdboendet blir större än dagens byggnad och kommer att gå ut på en del av den parkeringsplats som ligger bakom vårdboendet. På resterande del av parkeringsplatsen placeras ett av lamellhusen med seniorbostäder (Hus C). Parkeringen används till största del av de anställda på vård- och omsorgsboendet och anses inte behövas eftersom den inte är fullt utnyttjad.


Planområdet med de olika delarna markerade.
Bild: MAF arkitekter / Wii landskap / Stadsbyggnadskontoret

Den nuvarande vårdbyggnaden har formen av två L-formade byggnadskroppar. Öppningen de skapar bildar två gårdar med grönska och plats för utevistelse för de boende. Gårdarna är vända mot omgivande gator vilket skapar en distans mot byggnaderna och en öppenhet i gaturummet. Huvudentrén är placerad i hörnet på en av dessa gårdar vilket ger den ett skyddat och avskilt läge. De slutna delarna av byggnaden vänder sig mot ett skogsparti och mot parkeringsplatsen med stora träd och grönska och relativt långt avstånd till närmsta hus.


Vårdboendets huvudentré ligger indragen från gatan.


Den västra delen av vårdboendet i en vy från Årstavägen, Mars 2021


Vårdboendets baksida och del av den parkeringsplats som ska bebyggas, Mars 2021

Den nya bebyggelsen gör precis tvärt om. Även om aktivitetscentret placeras i en lägre del skapar byggnaden ett slutet kvarter utåt och har en gård i mitten. Det skapar ett mycket mer slutet gaturum än idag och bryter av mot omgivande bebyggelse som består av lamellhus från mestadels 1940-talet. Den kommer också att dominera sin omgivning då den nya bebyggelsen dessutom kommer att vara högre än omgivande byggnader. I planbeskrivningen anges att skalan på den nya bebyggelse "i stort anpassar sig till omgivande kvarter". I praktiken betyder det att den inte gör det. Eftersom även parkeringsplatsen ska bebyggas hamnar också de nya byggnaderna mycket närmare de befintliga husen än dagens byggnad.


Planförslagets volymhantering i förhållande till omgivande bebyggelse.
Bild: MAF arkitekter / Stadsbyggnadskontoret


Illustration över den föreslaga bebyggelsen i samma vy som översta bilden.
Bild: MAF arkitekter / Stadsbyggnadskontoret

Istället för att riva den befintliga byggnaden så borde den naturligtvis renoveras och anpassas efter dagens behov. Med tanke på den mängd avfall rivningar och nybyggnation medför så är det ur miljösynpunkt ett mycket bättre alternativ. För att ändå få till fler seniorbostäder skulle ett lamellhus kunna byggas parallellt med baksidan på den befintliga byggnaden på den del av parkeringen som ligger närmast vårdboendet. På så sätt skulle resurser sparas genom att rivning undviks, mer av den befintliga vegetationen och träden skulle kunna vara kvar och påverkan på omgivningen minskar samtidigt som antalet seniorbostäder utökas utan storskalig bebyggelse som inte alls passar in i området.

Den del av parkeringsplatsen som då skulle bli kvar kan som idag användas av de anställda och en del skulle kunna utnyttjas som boendeparkering för att minska parkeringstrycket på omgivande gator där det står bilar parkerade i stort sett överallt.

Vättersberget

På Vättersberget i Årsta planeras för en ny förskola. Exploateringskontoret ser positivt på ett ökat antal förskoleplatser men en granskning visar att antalet förskoleplatser inte ökar utan att det i själva verket mest tycks vara ett försök att rädda ett annat dåligt planförslag där två planerade förskolor skulle få för lite utrymme.

På en liten bergknalle i Årsta som kallas Vättersberget planeras för en förskola i två våningar med plats för 100-120 barn. Det är bolaget Lotshem Samhällsutveckling AB som lämnat in en ansökan om markanvisning. Bolaget tänker sig att bygga förskolan för att sedan hyra ut den till någon som vill driva verksamheten. Exploateringskontoret är positiva till planerna då det innebär ett ökat antal förskoleplatser i området men konstaterar också att Stockholms Stads bolag för skolfastigheter SISAB "tidigare avfärdat platsen som lämplig för ny förskola på grund av svårigheter med tillgänglighet".


Markanvisningsområdet (blå området) Bild: Exploateringskontoret

De boende runt berget protesterar, och det av förståeliga skäl. Berget används som rekreationsområde och ungefär halva ytan kommer tas i anspråk av den nya förskolan och dess gård. Bergknallen har dessutom redan delvis blivit bebyggd. 2016-2017 byggdes ett hus med 94 studentlägenheter i kanten av berget och en industribyggnad från 1950-talet byggdes på med tre höga huskroppar med 111 lägenheter där de nya delarna sträcker sig in över berget. Några av dem hamnade mycket nära befintliga bostadshus. Nu ska de få ytterligare bebyggelse inpå knuten. I industribyggnaden finns nu en skola för ca 720 elever med en minimal skolgård vid och på kanten av berget.


Vättersberget, April 2020


En av tre påbyggnader som går in över berget, April 2020 

Det kan visserligen tyckas bra med nya förskolor i ett område där det råder brist på förskoleplatser men det här kommer inte att öka antalet planerade platser. I det pågående planarbetet för Årstastråket Etapp 3 alldeles i närheten har det utöver 650 bostäder planerats in två förskolor. Den planeringen har fått kritik för att utrymmet förskolorna får är alldeles för litet. Nu ser exploateringskontoret chansen att förskolan på Vättersberget ska kunna ersätta en eller båda av de planerade förskolorna i Etapp 3. Där finns istället planer på att bygga ytterligare 20 bostäder på platsen förskolorna skulle ha haft. Därmed faller Exploateringskontorets argument om ökat antal förskoleplatser.

Det här är ett tydligt exempel på hur illa ställt det är med stadsplaneringen i Stockholm där hög exploatering prioriteras framför kvalitet och bra lösningar. Istället för att backa och göra om planerna i Årstastråket Etapp 3 så att förskolorna där får ordentligt med utrymme blir exploateringen av Vättersberget ett sätt att rädda det dåliga planförslaget.

Den 23 april var ärendet uppe i exploateringsnämnden. Tjänstemännen på exploateringskontoret hade föreslagit att nämnden skulle ge sitt godkännande. Det här byggprojektet kräver ingen ny detaljplan vilket gör att omkringboende har mycket mindre möjlighet att påverka utgången då processen blir mycket kortare. Preliminärt ska bygget inledas redan nästa år och stå klart 2022.


Kolsnarsvägen/Långhalsvägen - När förtätningen går för långt

När förtätningen av ett befintligt område går för långt innebär det inte bara att små grönytor med lokala naturvärden offras. Den riskerar också att skada omkringliggande byggnaders installation av bergvärme och helt eller delvis försämra möjligheten för en förskola att bedriva sin verksamhet.

Längs Kolsnarsvägen och Långhalsvägen i Årsta ska två nya bostadshus med drygt 50 bostadsrättslägenheter byggas. Det här är ett förtätningsprojekt som går steget för långt. Det är inte bara det att de öppna ytor som sparades när området byggdes fylls igen. Det är också parkmark och naturvärden som försvinner.

I planhandlingarna står att "området är av stor vikt för spridningssambanden till och från Årstaskogen för arter av barrskog och blandskog , då det är utpekat som ett kärnområde i de ekologiska nätverken kring Årstaskogen."

De båda naturytorna där husen ska byggas används också för rekreation och lek. Området vid Kolsnarsvägen utgörs av en klipphäll som kallas Flaggberget. Där finns en anlagd grillplats och området används också av den förskola som ligger bredvid. När ett nytt hus byggs längs vägen minskar utrymmet och det blir dessutom mer instängt och kan upplevas som mer privat.


Flaggberget med grillplatsen, Augusti 2019. Kolsnarsvägen syns i bakgrunden.

De kritiska synpunkterna under planprocessen från boende i området var omfattande och berättigade.

Många påpekar att de får nya hus på båda sidor av sina bostäder och drabbas därmed dubbelt av minskat ljusinsläpp från två håll.

Den viktigaste kritiken kommer från en bostadsrättsförening som investerat stora summor i att installera bergvärme. Den riskerar enligt firman som utförde installationen att skadas när nya hus byggs på marken. Ett av husen kommer att stå mycket nära föreningens borrhål. Berget är poröst och det är stor risk att flera av de många bergvärmehålen rasar in. Ett antal hål rasade in redan vid borrningen.

I planhandlingarna är den föreslagna grönkompenseringen flytt av en grusväg och att sätta upp ny belysning, en parksoffa och en papperskorg, en ny trappa och grillplats samt nyplantering av tall.

Kritiken från de boende var att grönkompenseringen inte är tillräcklig. I granskningsutlåtandet som sammanställer inkomna synpunkter avfärdas kritiken med att grönkompenseringen inte ingår i detaljplanen. Samma svar lämnas på kritiken mot husens utformning. Båda delarna beskrivs i planhandlingarna men kritiken mot dem avfärdas snabbt. Jag kan personligen finna det lite arrogant att i detaljplaneförslaget beskriva både grönkompensering och husens utformning men att sedan göra det lätt för sig och enkelt avfärda kritiken med att det inte ingår i detaljplanen.


Situationsplan från planhandlingarna med de planerade huset markerat med rött. Förskolan är markerad med blått. (Bloggens markeringar)

Många påpekar också vilka kraftiga störningar som kommer att uppstå under byggtiden med sprängningar och byggtrafik på de smala gatorna. Särskilt hårt drabbad blir den förskola som ligger längs Kolsnarsvägen och alldeles intill Flaggberget. Det är tveksamt om den ens kommer att kunna bedriva sin verksamhet där under den tid bygget pågår. Problem under byggtiden ingår inte heller i detaljplanen utan lämnas över till byggherren att lösa. Vis av erfarenhet vet jag att problem med framförallt buller och begränsad framkomlighet sannolikt inte kommer att lösas.

Kritik riktas också mot att antalet nya parkeringsplatser i projektet är underskattat och att parkeringstrycket på gatorna runtomkring kommer att öka. Det råder redan idag brist på parkeringsplatser i området och ytterligare bilar som ska parkera kommer att öka den bristen. Till det kan läggas den ökande trängseln på den redan hårt belastade busstrafiken i området. Det är inte heller något som regleras i detaljplanen och inte heller något som byggherren behöver bekymra sig om.


Årstaskogen - Ett stympat naturreservat

Ett vallöfte om att göra Årstaskogen till ett naturreservat visade sig vara för bra för att vara sant. Flera områden lämnades utanför reservatet och dess gränser tar större hänsyn till framtida exploatering än att skydda natur- och rekreationsvärden.

Årstaskogen är ett ca 50 ha stort skogsområde i norra Årsta. Den ligger på norrsluttningen på en förkastningsbrant ner mot Årstaviken. Höjdskillnaden mellan de övre och de lägre delarna av skogen är stora och det är många branta partier i området. Skogen har stora naturvärden med bland annat stora flera hundra år gamla tallar och gamla ädellövs- och strandmiljöer. Här finns också flera sällsynta arter som mindre hackspett, spillkråka och duvhök. Flera av de djurarter som finns i skogen kräver relativt stora arealer för att kunna leva där. Området är även viktigt som spridningskorridor. Årstaskogen är också ett viktigt rekreationsområde för människor. Runt skogen ligger flera tättbefolkade stadsdelar som Södermalm, Årsta, Hammarby Sjöstad och Liljeholmen.


Naturreservatets gränser markerat med gult med de områden som lämnats utanför markerat med lila. Bild: Bevara Årstaskogen

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att Årstaskogen och Årsta holmar skulle bli ett naturreservat och när Miljöpartiet var med i styret tycktes beslutet vara givet. Men det visade sig vara ett löfte med litet värde. Politikerna hade nämligen aldrig lovat att hela Årstaskogen skulle bli en del av reservatet. När gränserna för det planerade reservatet presenterades visade det sig att flera stora områden av skogen lämnats utanför för att istället exploateras med 800 - 1000 bostäder. Så lätt är det att komma undan ett löfte och ändå uppfylla det. Bland övriga partier finns allt från Moderaterna som tidigare föreslagit att bygga upp till 5000 bostäder i skogen och inte ville ha något naturreservat till Centerpartiet som inte vill bygga alls i skogen men gladeligen bygger i andra parker och grönområdet trots att de lovar motsatsen i varenda valrörelse. De områden som lämnats utanför naturreservatet var bl.a. en populär utsiktspunkt som Ljungberget men också områden som Solskogen med sin fornlämning och lekplatsen Trollparken.


Trollparken, Augusti 2018

När naturreservatet sedan inrättades den 29 januari 2018 hade gränserna justerats igen. Trollparken ingår numera i reservatet. Skam hade varit annars. Den anlades nämligen som grönkompensation när fem bostadshus med ca 150 bostäder byggdes alldeles i närheten för ca tio år sedan. Att bebygga den hade väl inte ens de mest exploateringspositiva politikerna mage att göra. Men övriga stora områden som är en naturlig del av Årstaskogen ligger fortfarande utanför reservatets gränser och där planeras nu för bostäder.


Invigningen av naturreservatet den 17 juni 2018


Som en protest mot att områden lämnats utanför reservatet sattes det i samband med invigningen upp kors med områdenas namn.

De områden som lämnats utanför reservatet ligger i skogens södra kant. Områdena är en stor del av den flacka och lättillgängliga del av skogen där flest människor rör sig. Men det är också de mest lättbebyggda delarna av skogen, till skillnad från den svårbebyggda förkastningsbranten. Områdena ligger inte vid vattnet och omfattas därför heller inte av strandskyddet. Att bebygga de här områdena skulle inte bara minska de ytor som behövs för skogens flora och fauna utan också kraftigt minska människors tillgänglighet till Årstaskogen eftersom det är de lättillgängliga områdena som försvinner. Naturreservatets gränser utgår inte från vad som behöver skyddas utan tvärt om är gränsen anpassad för framtida exploatering.

Tavelsjövägen - Förtätning med nackdelar

När Stockholm byggdes ut på 1940- och 1950-talen byggdes områden med grönska mellan husen och med egna centrum. Det gav ljusa bostäder och lokal service. Nu förtätas områdena med hänvisning till att de tillför nya stadskvaliteter, men i många fall blir det bara förtätning som tar bort de kvaliteter som finns utan att tillföra något ytterligare.

Årsta byggdes ut under 1940- och 1950-talen. Bostadshusen anpassades till topografin och miljön och fick ett rikt inslag av bevarad naturmark runtomkring. Årsta skulle inte bli en sovstad utan vara självförsörjande med olika typer av service och som en del av det byggdes ett stadsdelscentrum som stod klart 1953 vid Årsta torg.

Årsta är en av de stadsdelar där det nu byggs väldigt mycket. Årstastråket är ett projekt med totalt 3000 bostäder, Årstaskogen blir naturreservat men inte utan att naggas ytterligare i kanten med ny bostadsbebyggelse, på Årstafältet planeras för 6000 bostäder och vid Årstaberg byggs ca 1000 bostäder i höga hus. Till detta kommer förtätningen bland de befintliga husen där grönskan mellan dem många gånger försvinner.

Ett exempel på det senare är den planerade förtätningen på Tavelsjövägen i västra Årsta, ett stenkast från de 1000 bostäderna som byggs i Årstaberg. Här planeras för fem punkthus i sex våningar med totalt ca 70 bostadsrättslägenheter och garage med infart mellan några av husen. Husen ska placeras på det naturområde som löper längs Tavelsjövägen.

Byggnaderna ska "utformas med aktiva bottenvåningar mot gata, där möjligheter till lokaler för affärsverksamhet ska studeras". Tavelsjövägen är en återvändsgata och förutsättningarna för butiker är små. Det känns mest som att formuleringarna är med för att det låter bra och tilltalar politiker som drömmer om att människor obekymrat ska flanera längs gatan. Om det är så viktigt med aktiva bottenvåningar varför fick då butikslokalerna på Ottsjövägen i närheten omvandlas till privatbostäder? Varför sker inte en upprustning av det trevliga men förfallna och slumrande lilla torget vid Skälderviksplan i närheten?


En tidig volymskiss över förslagen bebyggelse med fem punkthus i souterräng.
Bild: White/Besqab/Stadsbyggnadskontoret


Sektion för föreslagen bebyggelse mellan husen längs Tavelsjövägen och punktuhsen på kullen. Bild: White/Besqab/Stadsbyggnadskontoret

Det är vanligt att platser som ska bebyggas beskrivs i negativa ordalag för att få förändringen att framstå som positiv. Ofta används ord som "otrygg" eller "otillgänglig". När planerna presenterades i november 2017 pratade dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) genast illa om det aktuella området och kallade det för en "otillgänglig slänt". Allt för att motivera att ett stycke naturområde bebyggs. Men där Roger Mogert (S) ser en "otillgänglig slänt" ser vi andra en skogsbacke med träd, buskar och klippor. Den kanske inte används för hundpromenader och picknick men väl av groddjur, barrskogslevande arter och den rödlistade trädsvampen Tallticka. Många gånger finns arter och livsmiljöer i städernas grönområden som inte finns någon annanstans. Därför är de av stor vikt för den biologiska mångfalden.

För rekreation finns Årstaskogen och Storängsparken alldeles i närheten. Storängsparken naggas nu i kanten med bygget av en ny förskola och byggplaner finns som sagt också för Årstaskogen. Med den kraftiga utbyggnaden som sker i Årsta i allmänhet och i Årstaberg i synnerhet kommer trycket på parken och skogen att öka markant. Just Tavelsjövägen har också redan förtätats med två flerbostadshus som stod klara för drygt 10 år sedan.


Tavelsjövägen mot sydväst, Februari 2018


Tavelsjövägen mot nordost med de två nyare bostadshusen i fonden, Februari 2018

Förtätningen får här andra konsekvenser än att bara en "otillgänglig slänt" försvinner. Det ger bebyggelse som närmar sig innerstadens täthet men utan innerstadens kvaliteter. Istället blir det bara hus som står nära varandra och där hus i park ersätts av hus vid hus med ökad insyn och mer trafik. Just lite trafik och insynsskyddade lägen brukar värderas högt i bostadsannonser.

Det finns dock mer konkreta problem med att bebygga området. I projektets startpromemoria konstateras att "föreslagen bebyggelse innebär att området kommer bli mer hårdgjort och mer vatten kommer rinna på ytan. Området har också en kraftigt kuperad terräng där risken för översvämningar i lågpunkter i området ökar." Samma startpromemoria konstaterar att frågan måste utredas. Grönområden har också en stor betydelse för stadsklimatet och för att rena luften från föroreningar och partiklar.

Ytterligare en fråga att ha i åtanke är att pendeltågen, tvärbanan och bussarna i området redan är högt belastade och minsta störning får stora konsekvenser. De 1000 nya bostäderna bredvid Årstabergs pendeltågsstation lär inte göra saken bättre. Att bygga i kollektivtrafiknära lägen som det här är ett förståeligt argument men politikerna måste också fundera på hur mycket kollektivtrafiken tål innan människor ger upp och börjar åka bil istället.

Det är vanligt att platser som ska bebyggas beskrivs i negativa ordalag för att få förändringen att framstå som positiv.


Skärskådar man alla förskönande beskrivningar om "trygg och levande stadsmiljö" inser man att de inte betyder något utan bara är ett sätt att sälja in ytterligare exploatering. Stadsbyggnadsnämnden verkar också ha fastnat i sin egen retorik. I dess beslutsprotokoll för ärendet står att "Nämnden ser också positivt på att Tavelsjövägen kan få en bättre och tryggare utformning." Vad som är en bättre utformning är en subjektiv bedömning och i allra högsta grad en åsikt. Men att hänvisa till trygghet är i det här fallet direkt felaktigt. De boende i upplever nämligen redan området som tryggt. Det framkommer i startpromemorian som hänvisar till Stockholms stads Trygghetsmätning från 2014 i Årsta. Undantaget är kvinnor som i större utsträckning än män tycker att det är obehagligt att vara vid kolllektivtrafikens hållplatser och att gå hem när det är mörkt ute men det har inget med Tavelsjövägens utformning att göra utan är generellt för hela Årsta.

Planeringen av projektet drog igång i början av 2016 när bostadskonjunkturen stod på topp och fartblinda politiker tävlade om att bygga flest bostäder utan att tänka på konsekvenserna. Nu när det finns ett överutbud av nyproducerade bostäder finns möjligheten att hinna tänka efter och stoppa de projekt som gör mer skada än nytta.

Årstafältet och brutna löften

Årstafältet är ca 1 km långt och 500 meter brett. 2001 beslutade kommunfullmäktige med politisk enighet från både höger och vänster att Årstafältet skulle omvandlas till en landskapspark. Parken skulle bli en attraktiv park med plats för både sport och lek samtidigt som det skulle finnas lugnare delar med utrymme för djurliv och rekreation. Landskapsparken var tänkt att länka ihop de olika stadsdelarna runtomkring och det naturliga landskapet med dess kulturhistoriska inslag skulle bli en viktig del av parkens utformning. Göta landsväg som är den medeltida infarten till Stockholm och Östberga gravfält är några exempel på de fornlämningar som finns kvar i området och skyddas av fornminneslagen.

Mellan 2001 och 2006 pågick arbetet med landskapsparken, ett arbete som kostade miljontals kronor.

Men politiska löften har som bekant kort hållbarhetstid och trots det tidigare beslutet och antagen detaljplan om landskapspark ska det nu istället byggas bostäder på minst halva Årstafältet, kanske kommer så mycket som 65 % av fältet att bebyggas. Den nya stadsdelen ska när den är klar ca 2030 ha 4000 bostäder för 10 000 invånare och enligt Stockholms Stad vara en stadsdel i "världsklass". Allt som byggs ska numera vara i "världsklass". Det är ytterligare ett modeord precis som "mötesplats" och "sätta på kartan".

Årstafältet är ett av de 30 stora utvecklingsprojekt som just nu pågår i Stockholm. Några andra exempel på de här utvecklingsprojekten är Hagastaden, utbyggnaden av Kista, Citybanan och ombyggnaden av Slussen.

Nu i oktober fattade exploateringsnämnden beslut om exploatering av det område som ska innehålla den första etappen med bostäder. Det innebär att ett byggbolag kan tilldelas markanvisning för att i framtiden få bygga på platsen. De boende som sett fram emot den utlovade landskapsparken protesterar naturligtvis. En av deras protestaktioner är en kommande pumpaparad den 31 oktober anordnad av Nätverket Årstafältet.


RSS 2.0