Östberga

Östberga står inför en omfattande nybyggnation med tusentals nya bostäder på det som idag är grönområden. Till det ska också publika lokaler i bottenvåningarna skapas för att främja folkliv och rörelse. Men satsningen riktar sig åt fel håll då det är arbetsplatser som behövs för att skapa en levande stadsdel dagtid.

Östberga är den lite okända förorten i södra Stockholm. 1950 fastställdes den första stadsplanen för Östberga och i det som idag kallas Gamla Östberga byggdes lägenheter i smalhus 1957 – 59. På Östbergshöjden byggde man tio år senare ett stort antal sk lamellhus. Det som idag betraktas som typiska miljonprogramsbyggnader.


Gamla Östberga med skivhuset Elefanthuset i fonden, September 2019


Bebyggelse i Östbergahöjden, Sptember 2019

Den äldre bebyggelse i både Gamla Östberga och Östbergahöjden är mycket typisk för sin tid. De flesta husen är gul- eller grönklassade i Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering.


Detalj ur Stockholms Stadsmuseums klassificeringskarta.

I augusti 2019 godkände stadsbyggnadsnämnden ett övergripande program för Östberga. Det går ut på att ca 2 600 nya bostäder ska byggas tillsammans med förskolor, parker och stråk med affärslokaler. Syftet sägs vara att fler människor skapar mer liv, rörelse ,trygghet. och ett större underlag för service. En viktig del i programmet är lokaler i bottenvåningarna, det anges som prio 1. Östberga ska också byggas ihop med omkringliggande stadsdelar då det idag anses isolerat.


Planerad bebyggelse runt Östberga markerad som vita block och centrumstråket markerat i rött.
Bild: SWMS arkitektur /Stockholms stadsbyggnadskontor

En anledning till att Östberga betraktas som isolerat är att det inte ligger i anslutning till någon tunnelbanelinje. Men så isolerat ar egentligen inte Östberga då det gränsar mot de av villa- och radhusbebyggelse dominerade stadsdelarna Örby Slott och Liseberg. Isoleringen är mer av social karaktär än fysisk. Dock finns det planer på att bygga ut tunnelbanan och att Östberga blir en station på linjen mellan Älvsjö och Fridhemsplan. Den beräknas vara klar 2035.

Idag rör sig väldigt få människor i Östberga dagtid. Några enstaka personer här och där och förskolegrupper på promenad dyker upp ibland. Stadsplanerare och politiker vill ändra på det och programmet för Östberga lägger stor vikt vid att skapa flöden av människor, längs nya affärsstråk och gröna stråk. Lokaler i bottenvåningarna ska lösa detta och få människor att flanera längs gatorna. Det sägs skapa trygghet. Tunnelbanan ska locka människor från andra stadsdelar som också ska använda sig av servicen i de nya lokalerna. Men vi måste komma ihåg att det är tunnelbanan som kommer att vara deras huvudsakliga målpunkt, inte butikerna.


Strukturplan med de nya bostadskvarteren och nya gång- och grönstråk.
Bild: SWMS arkitektur / Stockholms stadsbyggnadskontor

Det verkar onekligen som att stadsplanerare och politiker har en övertro på vilken positiv effekt publika lokaler i gatuplanet har. I Rinkeby prövades att göra samma sak. Ett centrumstråk med affärslokaler skapades längs Rinkebystråket. Jag var försiktigt positiv till planerna även om jag tyckte att det vore bättre att rusta upp det befintliga centrumet. Men jag var skeptiskt till politikernas visioner om det nya stråkets trygghetsskapande effekt och att det skulle bli en mötesplast som lockade människor från andra stadsdelar. Med facit i hand blev det ett misslyckande, trots att Rinkeby sedan länge har tunnelbana. Att locka verksamheter till de nya affärslokalerna i Rinkeby var svårt och de som finns har dålig lönsamhet. Tryggheten lyser med sin frånvaro och efter ett gängrelaterat dubbelmord 2016 i en av de nya restaurangerna står det klart att det krävs mycket mer än lokaler i bottenvåningarna för att skapa ett tryggt samhälle.

Även Östberga har med det beryktade Östberganätverket fått sin beskärda del av gängkriminalitet i form av droghandel och dödsskjutningar. De problemen försvinner inte av sig själva med lokaler i husens bottenvåningar.

Även om Östberga betraktat utifrån mest ter sig som ett typiskt förortsområde med tråkiga hus ska inte dess fördelar glömmas bort. Trots en redan genomförd förtätning finns fortfarande grönska och luft mellan husen. Runt området finns också flera grönområden och skogspartier. Med den nu föreslagna bebyggelsen försvinner en hel del av dessa grönområden. En del av dem är mindre problematiska att bebygga, tex gräsytan mellan Östbergabackarna och Åbyvägen i norra Östberga. Det sämsta och konstigaste av förslagen är att göra Lisebergsparken mellan Östberga och Liseberg mer attraktiv som park genom att bebygga den. Det blir inte mycket till parkyta kvar när hus i vinklar ska byggas där. Syftet är att locka människor från båda stadsdelarna men det kan göras mycket bättre om grönområdet inte bebyggs.


Ett av grönområdena längs Östbergabackarna som ska bebyggas.

Affärslokaler och restauranger har det gemensamt att de i första hand vänder sig till människor som är lediga, dvs inte är på sina jobb. Men eftersom de flesta människor, så även i Östberga, åker till sina arbeten på dagarna så kommer kundunderlaget vara magert.

Även om framförallt den del av Östbergabackarna som går rakt genom Östberga förbi Östbergatorget (centrumstråket i bilden ovan) skulle må bra av lite fler affärslokaler så kommer det inte att räcka för att locka människor från andra stadsdelar annat än när de ska till eller från tunnelbanan.



Bebyggelse kring Östbergatorget, September 2019

Det som istället borde göras för att få människor från andra delar av Stockholm att åka till Östberga är att skapa fler arbetsplatser där. Det behövs fler arbetsplatser i söderort och ett par kontorsbyggnader skulle skapa ett betydligt mer levande Östberga dagtid än ytterligare bostäder. Med den utbyggda tunnelbanan skulle det gå fort att ta sig dit och därifrån.


RSS 2.0