TV-eken
Jag hörsammade ett upprop på Internet om att delta i protesterna på plats för att skydda eken och åkte dit på söndagseftermiddagen. Det var mycket folk vid eken och engagemanget gick inte att ta miste på. Människor skulle stanna hela natten för att hålla vakt. Efter ett par timmar åkte jag hem men jag var beredd att återvända.
Tidigt i morse åkte jag dit. När jag närmade mig Oxenstiernsgatan strax före klockan sex såg jag blåljusen blinka. Jag fruktade det värsta och skyndade på stegen. När jag svängde runt hörnet steg pulsen och jag var beredd på att få se både motorsågar och upprörda människor. Men innan jag hunnit över gatan hade polisbilen med blåljusen åkt iväg och jag möttes av en lugn och avslappnad stämning.
- Vad är det som händer? frågade jag. Jag såg blåljus.
- Det var polisen som kom med glada tillrop. De har varit här flera gånger. fick jag till svar.
Jag småpratade lite med några av människorna runt trädet. Fyra ungdomar satt i det och ytterligare några låg på marken och sov i sina sovsäckar. Mängder med människor befann sig runt platsen. Det var människor i alla åldrar, både av den äldre stammen och yngre generationer.
- Har du sovit här i natt? frågade jag en person som såg både trött och frusen ut.
- Nej, jag har varit vaken här i natt. svarade han stoppade händerna djupt i fickorna.
Det dröjde inte länge innan media började dyka upp. Både tv och radio kom dit och sände från eken. Jag blev själv intervjuad av en journalist från Sveriges Radio men jag vet inte om det kom med i någon sändning.
När det började ljusna steg oron. Det var på morgonen fällningen skulle ske. Beskedet att ingen fällning kunde ske så länge det var folk på platsen lugnade oss lite. När tiden gått och det blivit ljusare var jag tvungen att ge mig av för att åka till jobbet. Jag hoppades att tillräckligt många andra skulle ha möjlighet att stanna kvar för att fortsätta skydda eken.
Senare på dagen fick jag veta att fällningen var uppskjuten och att en ny undersökning ska göras. Det ger en liten förhoppning om att den berömda eken kan få vara kvar.
Tidig morgon vid TV-eken den 24 oktober 2011.
Årstafältet och brutna löften
Årstafältet är ca 1 km långt och 500 meter brett. 2001 beslutade kommunfullmäktige med politisk enighet från både höger och vänster att Årstafältet skulle omvandlas till en landskapspark. Parken skulle bli en attraktiv park med plats för både sport och lek samtidigt som det skulle finnas lugnare delar med utrymme för djurliv och rekreation. Landskapsparken var tänkt att länka ihop de olika stadsdelarna runtomkring och det naturliga landskapet med dess kulturhistoriska inslag skulle bli en viktig del av parkens utformning. Göta landsväg som är den medeltida infarten till Stockholm och Östberga gravfält är några exempel på de fornlämningar som finns kvar i området och skyddas av fornminneslagen.
Mellan 2001 och 2006 pågick arbetet med landskapsparken, ett arbete som kostade miljontals kronor.
Men politiska löften har som bekant kort hållbarhetstid och trots det tidigare beslutet och antagen detaljplan om landskapspark ska det nu istället byggas bostäder på minst halva Årstafältet, kanske kommer så mycket som 65 % av fältet att bebyggas. Den nya stadsdelen ska när den är klar ca 2030 ha 4000 bostäder för 10 000 invånare och enligt Stockholms Stad vara en stadsdel i "världsklass". Allt som byggs ska numera vara i "världsklass". Det är ytterligare ett modeord precis som "mötesplats" och "sätta på kartan".
Årstafältet är ett av de 30 stora utvecklingsprojekt som just nu pågår i Stockholm. Några andra exempel på de här utvecklingsprojekten är Hagastaden, utbyggnaden av Kista, Citybanan och ombyggnaden av Slussen.
Nu i oktober fattade exploateringsnämnden beslut om exploatering av det område som ska innehålla den första etappen med bostäder. Det innebär att ett byggbolag kan tilldelas markanvisning för att i framtiden få bygga på platsen. De boende som sett fram emot den utlovade landskapsparken protesterar naturligtvis. En av deras protestaktioner är en kommande pumpaparad den 31 oktober anordnad av Nätverket Årstafältet.
Tegeludden 16
I kvarteret Tegeludden på Östhammarsgatan 70-72 vid Gärdet, alldeles på gränsen till det som ska bli Norra Djurgårdsstaden, ligger en kontorsfastighet, benämnd Tegeludden 16. Den är byggd under tidigt 1960-tal och är gulklassad av Stockholms Stadsmuseum.
Byggnaden ägs av fastighetsbolaget GE Real Estate som vill bygga om och bygga ut den med bostäder och lokaler för kontor eller handel i bottenvåningen. Två hela våningar och en tredje indragen våning planeras nu att byggas ovanpå den befintliga byggnaden. Under våren var planerna på samråd och nu i oktober ställs planen ut.
Ett förslag på hur huset ska se ut efter tillbyggnaden. (Bilden är hämtad från stadsbyggnadskontorets tjänstemannautlåtande.)
Fram- respektive baksida på huset som det ser ut idag. (Oktober 2011)
Jag har egentligen inga synpunkter på att det byggs bostäder i fastigheten men närheten till hamnen är ett problem. Miljöförvaltningen har avstyrkt planen i avvaktan på Stockholms Hamnars bullerutredning. Miljöförvaltningen påpekar i sitt utlåtande att bullernivån överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för maximal ljudnivå nattetid. I industriområdet sker godshantering med truck och godståg går på spåren mellan Värtahamnen och Frihamnen.
Drygt 50 meter från huset ligger också Tegeluddsvägen och där transporteras farligt gods. 50 meter är kortare än det av länsstyrelsen rekommenderade avståndet. Eftersom det ligger andra byggnader mellan det här huset och Tegeluddsvägen anser inte stadsbyggnadskontoret att det behövs en riskutredning i frågan.
Det är ett tecken i tiden att det börjar tummas på regler om vilka platser det är lämpligt att bygga bostäder på. Det blir alltmer vanligt att bostäder byggs på platser som påverkas starkt av buller från tex kraftigt trafikerade vägar eller industrier.
Fastighetsbolaget GE Real Estate äger och förvaltar fastigheter för kontor och handel. GE Real Estate är samma bolag som äger Göta Ark på Södermalm. Jag börjar se en ny trend i deras verksamhet. När bostadspriserna är höga lönar det sig att bygga om kontor till bostäder. Den som bor bredvid ett kontorshus ägt av GE Real Estate gör bäst i att vara vaksam. Sannolikheten finns att de kommer att vilja bygga om det till bostäder och då kommer byggnaden garanterat att bli större.
Gästskribent: Thulehuset på Sveavägen
Samma gästskribent som tidigare gjorde en stadsvandring och visade på de små sevärdheterna i Stockholm återkommer här med ett nytt inlägg. Den här gången handlar det om en av alla ombyggnader av kontorshus som nu sker.
Thulehuset på Sveavägen
Thulehuset på Sveavägen 42 ska moderniseras och rustas upp. Tidigare satt Skandia här men efter deras flytt ska fastigheten få nytt liv. Hyresgästerna i gatuplanet har flyttat och ombyggnaden påbörjats.
Fastigheten byggdes 1938-42 för försäkringsbolaget Thulebolagen som köptes upp av Skandia 1963. Därför kallas huset i folkmun Skandiahuset. Den typiska funkisfasaden ska återskapas till i stort sett ursprungligt skick är det sagt. Det är positivt att man tar tillvara de ursprungliga arkitekternas ambition och behåller det tidstypiska uttrycket. Det gäller dock endast fasaden. Det rundade taket som idag bryter av fastighetens rektangulära form ska bli alldeles kantigt. Husets del mot Tunnelgatan ska höjas och få en steril glasfasad om man ska tro reklambilderna. Den smala Tunnelgatan kommer alltså att bli ännu mörkare än tidigare.
Varför kan inte dagens arkitekter och byggbolag inse att höjd på hus kräver bredd på gatorna som omger dem?
Thulehuset med sin tidstypiska fasad och fastigheten mot Tunnelgatan som ska höjas.
Thulehusets gröna rundade tak.
I ombyggnadsplanerna ingår även att göra om den tidigare flickskolan i hörnet Adolf Fredrik Kyrkogata och Sveavägen till hotell. Vi får hoppas att den fastigheten får behålla sin färg, sina rundade former och sin utsmyckning eftersom den skapar ett fint avbrott till Thulehusets linjära storskalighet.
Den gamla flickskolan som ska bli hotell.
Kvarteret innehåller också ett kontorshus i korsningen Adolf Fredrik Kyrkogata och Luntmakargatan. Det ska rivas och på platsen blir det bostäder. Det är bra med bostäder men är huset i så dåligt skick att det måste rivas istället för att byggas om? Om hus från 80-talet nu rivs kan man ju fundera på vilka hus som kommer att rivas om tio eller tjugo år. Har husen i Hammarby sjöstad gjort sitt då?
Kontorshuset spm ska rivas.
Nästa fråga är ju vilka de nya hyresgästerna i butikslokalerna blir. Svensk Hemslöjd och Kreatima har förmodligen inte råd att flytta tillbaka. Det vore trist om det blir stora etablerade kedjor som redan finns på gångavstånd från platsen men ombyggnad och höjda hyror brukar inte uppmuntra mångfald.
Återkommer mångfalden bland hyresgästerna?
