Bevara Stockholm

Staden vill skapa bredare cykel- och gångbana på Skeppsbron men för att det ska bli möjligt måste tullhusen bort. Den enklaste lösningen hade varit att låta cykelbanan gå på andra sidan tullhusen, men enkla lösningar är inget för Stockholms styre så vad handlar det om egentligen?

Tullhusen på Skeppsbron byggdes i slutet på 1930-talet. Det norra tullhuset, Tullhus 1 skulle användas för persontrafiken till Åbo och för kött- och fågelimport österifrån. Det mellersta, Tullhus 2, var avsett för persontrafik från Helsingfors och för godstrafik från Finland och Baltikum. Det södra tullhuset, Tullhus 3 som ligger närmast Slussen, skulle användas för persontrafik från Baltikum.


Skeppsbron och Skeppsbrokajen med tullhusen, September 2015


Tullhus 1, September 2015

Men tullhusen hann inte mer än påbörjas förrän andra världskriget bröt ut och man var tvungen att planera för andra användningsområden. I många år användes t.ex. Tullhus 2 som lagerlokal för fartygsdelar, inredningsdetaljer och nautiska instrument men sedan 1990-talet finns här flera restauranger.


Tullhus 2 med restauranger och uteserveringar, September 2015

Trafikkontoret och Stockholms Hamnar arbetar tillsammans för att bredda cykel- och gångbanorna på Skeppsbron och sedan i somras har Stockholms Hamnar arbetat på en detaljplan för hur det ska gå till.

Det går inte att flytta husen eftersom de då skulle hamna på en tryckavloppsledning i kajen med väldigt högt tryck. Det innebär att husen måste rivas. Byggnaderna är grönklassade av Stockholms stadsmuseum och exteriört får de inte förvanskas, men rivning är tydligen tillåtet.

Den enklaste lösningen hade varit att låta cykelbanan gå på andra sidan tullhusen. Kajen är bred nog och säkerheten mot vattnet kan löses med ett staket.


Tullhus 3 som håller på att byggas om till färjeterminal, September 2015

Tullhus 3 byggs nu om för att kunna verka som terminal för Djurgårdsfärjan när den nuvarande terminalen rivs. Arbetet startade faktiskt innan bygglovsansökan hade publicerats i en kungörelse enligt gällande regler och därmed också innan ett beslut i frågan ens kan vara fattat. Enligt plankartan ska en ny terminal byggas strax söder om Tullhus 3. Eftersom ombyggnaden av Slussen kommer att ta åtskilliga år ligger den utlovade framkomligheten för cyklister långt fram i tiden. Så långt fram att ingen behöver vara ansvarig för att löftet ska hållas.

Så vad handlar det om egentligen?

Planområdet för Nya Slussen slutar precis vid den södra gaveln på Tullhus 3. Från Södermalm och ner mot Skeppsbron ska den breda trafikleden gå och den södra delen av Skeppsbrokajen ska breddas. På plankartan ser det onekligen ut som om den breddade vägen går rakt in i Tullhus 3.


Detalj ur plankartan för Nya Slussen. Den breddade gatan är markerad med ljusgrått, Tullhus 3 med grönt och nuvarande kajlinje med rött. (Mina markeringar) Område V2 är den nya färgeterminalen.

På den situationsplan som presenterats ser istället vägen ut att smalna av kraftigt när den kommer till Tullhus 3. Det gång- och cykelstråk som syns parallellt med vägen smalnar av till noll och intet vid tullhuset.


Situationsplan över Nya Slussen. Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor

Det är nog här vi hittar svaret på varför tullhusen ska rivas. Det finns ingen möjlighet att den nya breda rampen tvärt tar slut vid tullhuset. Det är också osannolikt att den skulle smalna av på det sätt situationplanen visar. Då bygger man en rejäl flaskhals. Istället kommer den breda vägen fortsätta längs Skeppsbron, men breddningen kommer inte ske inom projekt Nya Slussen trots att detaljplanen för Nya Slussen förutsätter att åtminstone Tullhus 3 rivs. Det är ett måste för att Nya Slussens trafiklösning ska fungera. Cyklisternas framkomlighet är bara en förskönande omskrivning för att få opinion för projektet. Tänk om stadens ansvariga istället kunde säga som det är, att rivningen av tullhusen inte är något annat än ett led i byggandet av Nya Slussen.

Den här texten skrevs tillsammans med min bror efter ett tips från tredje person.

Den beräknade kostnaden för att bygga Nya Slussen ökar hela tiden och nya beslut som godkänner det fattas. Det är inte bara ändringar i projektet efter expertgruppens granskning som orsakar kostnadsökningen. Det ursprungliga beslutet fattades på otillräckliga grunder och med dålig kunskap om svårigheterna i projektet. Men istället för att backa fortsätter det politiska prestigeprojektet och kostnadsökningar i miljardklassen godkänns.

Slussen är som alltid ständigt aktuell och trots att politikerna redan gått ut med att det är "full gas" i projektet återstår beslut som ska fattas. Ett av besluten är det reviderade genomförandebeslutet som bl.a. innehåller investeringsutgifter på 12,1 miljarder kronor och investeringsinkomster på 2,2 miljarder. Beslutet togs i Exploateringsnämnden i somras och kommunfullmäktige väntas fatta beslut inom några veckor.

Projektets investeringsinkomster utgörs främst av medfinansiering från externa parter, där medfinansiering av bussterminalen i Katarinaberget utgör knappt hälften. Stockholms Läns Landsting ska stå för 25 % av den beräknade totala kostnaden för bussterminalen på 1,43 miljarder kronor och Stockholms Stad för lika mycket. Resten bidrar staten med.  Men vi ska komma ihåg att det ännu inte finns någon godkänd detaljplan för bussterminalen. Samråd planeras att hållas nu under hösten 2015.

När det förra genomförandebeslutet togs 2010 beräknades projektets totala investeringsutgifter till 8 miljarder kronor. Vid senaste valet sades från politiskt håll att Nya Slussen skulle kosta 10 miljarder kronor. Det nya genomförandebeslutet innebär kostnader på ytterligare drygt 2 miljarder. Det är en kraftig ökning på bara några år. Den har flera orsaker. Bl.a. påpekade expertgruppen som granskade hela projektet i vintras att risktillägget, dvs att ta höjd för oförutsedda kostnader, var alldeles för lågt. Andra orsaker till kostnadsökningen är att planerade besparingar inte lyckats, planarbetet med bussterminalen och att hela projektet med Nya Slussen förskjutits samtidigt som dess omfattning utökats.

I Exploateringskontorets tjänsteutlåtande om det reviderade genomförandebeslutet står det svart på vitt att "som grund för det nu gällande genomförandebeslutet fanns en värdering av då kända osäkerheter och risker, en värdering som med dagens kunskap om projektet har visat sig i vara kraftigt underdimensionerad". Där står också att "kunskapen om projektet idag är större avseende projektets tekniska utmaningar".


Framtidsvision som visar hur det inte kommer att se ut.
Bild: Fosters+ Partners och Bergs Arkitektkontor

Kostnaden för de planerade glashusen på Södermalmstorg ingick inte i genomförandebeslutet från 2010. Det var bara kostnaderna för den underliggande tunnelkonstruktionen som var med. Själva byggnaderna skulle byggas och betalas av någon annan. Men nu "har det blivit uppenbart att det är en fördel om byggnaderna och tillhörande undermarksfunktioner projekteras och byggs integrerat med resten av projektet". Om planeringsarbetet hade gjorts ordentligt från början så hade det redan då varit tydligt att byggnaderna är en del av hela projektet. Det är också så det presenterats för allmänheten. Hur glashusen ska se ut är inte heller bestämt ännu. Det ska tas fram i ett eget gestaltningsprogram. Staden har under flera år presenterat bilder på glashusen när de propagerat för Nya Slussen. De har alltså visat hur det inte kommer att se ut.

Det är uppenbart att beslutet att anta detaljplanen om Nya Slussen fattades på grunder som var otillräckliga. Projektets komplexitet var inte ordentligt utredd, kostnader räknades bort och risker förminskades. Vi fick inte veta de verkliga kostnaderna. Nu ska ett nytt beslut om kostnaderna tas. Vad är det inte vi får veta den här gången?