Bevara Stockholm

Staden vill skapa bredare cykel- och gångbana på Skeppsbron men för att det ska bli möjligt måste tullhusen bort. Den enklaste lösningen hade varit att låta cykelbanan gå på andra sidan tullhusen, men enkla lösningar är inget för Stockholms styre så vad handlar det om egentligen?

Tullhusen på Skeppsbron byggdes i slutet på 1930-talet. Det norra tullhuset, Tullhus 1 skulle användas för persontrafiken till Åbo och för kött- och fågelimport österifrån. Det mellersta, Tullhus 2, var avsett för persontrafik från Helsingfors och för godstrafik från Finland och Baltikum. Det södra tullhuset, Tullhus 3 som ligger närmast Slussen, skulle användas för persontrafik från Baltikum.


Skeppsbron och Skeppsbrokajen med tullhusen, September 2015


Tullhus 1, September 2015

Men tullhusen hann inte mer än påbörjas förrän andra världskriget bröt ut och man var tvungen att planera för andra användningsområden. I många år användes t.ex. Tullhus 2 som lagerlokal för fartygsdelar, inredningsdetaljer och nautiska instrument men sedan 1990-talet finns här flera restauranger.


Tullhus 2 med restauranger och uteserveringar, September 2015

Trafikkontoret och Stockholms Hamnar arbetar tillsammans för att bredda cykel- och gångbanorna på Skeppsbron och sedan i somras har Stockholms Hamnar arbetat på en detaljplan för hur det ska gå till.

Det går inte att flytta husen eftersom de då skulle hamna på en tryckavloppsledning i kajen med väldigt högt tryck. Det innebär att husen måste rivas. Byggnaderna är grönklassade av Stockholms stadsmuseum och exteriört får de inte förvanskas, men rivning är tydligen tillåtet.

Den enklaste lösningen hade varit att låta cykelbanan gå på andra sidan tullhusen. Kajen är bred nog och säkerheten mot vattnet kan löses med ett staket.


Tullhus 3 som håller på att byggas om till färjeterminal, September 2015

Tullhus 3 byggs nu om för att kunna verka som terminal för Djurgårdsfärjan när den nuvarande terminalen rivs. Arbetet startade faktiskt innan bygglovsansökan hade publicerats i en kungörelse enligt gällande regler och därmed också innan ett beslut i frågan ens kan vara fattat. Enligt plankartan ska en ny terminal byggas strax söder om Tullhus 3. Eftersom ombyggnaden av Slussen kommer att ta åtskilliga år ligger den utlovade framkomligheten för cyklister långt fram i tiden. Så långt fram att ingen behöver vara ansvarig för att löftet ska hållas.

Så vad handlar det om egentligen?

Planområdet för Nya Slussen slutar precis vid den södra gaveln på Tullhus 3. Från Södermalm och ner mot Skeppsbron ska den breda trafikleden gå och den södra delen av Skeppsbrokajen ska breddas. På plankartan ser det onekligen ut som om den breddade vägen går rakt in i Tullhus 3.


Detalj ur plankartan för Nya Slussen. Den breddade gatan är markerad med ljusgrått, Tullhus 3 med grönt och nuvarande kajlinje med rött. (Mina markeringar) Område V2 är den nya färgeterminalen.

På den situationsplan som presenterats ser istället vägen ut att smalna av kraftigt när den kommer till Tullhus 3. Det gång- och cykelstråk som syns parallellt med vägen smalnar av till noll och intet vid tullhuset.


Situationsplan över Nya Slussen. Bild: Foster+Partners och Berg Arkitektkontor

Det är nog här vi hittar svaret på varför tullhusen ska rivas. Det finns ingen möjlighet att den nya breda rampen tvärt tar slut vid tullhuset. Det är också osannolikt att den skulle smalna av på det sätt situationplanen visar. Då bygger man en rejäl flaskhals. Istället kommer den breda vägen fortsätta längs Skeppsbron, men breddningen kommer inte ske inom projekt Nya Slussen trots att detaljplanen för Nya Slussen förutsätter att åtminstone Tullhus 3 rivs. Det är ett måste för att Nya Slussens trafiklösning ska fungera. Cyklisternas framkomlighet är bara en förskönande omskrivning för att få opinion för projektet. Tänk om stadens ansvariga istället kunde säga som det är, att rivningen av tullhusen inte är något annat än ett led i byggandet av Nya Slussen.

Den här texten skrevs tillsammans med min bror efter ett tips från tredje person.

Enligt rykten finns det idéer att bygga på Norrbro, eller närmare bestämt Riksplan som är parken på Helgeandsholmen mellan Norrbro och Riksdagshuset. Personer med koppling till byggbranschen säger att planerna ligger ”på ritbordet”. Mer än så känner jag inte till och jag kan därför mest spekulera men jag blir inte förvånad om det snart kommer ett förslag om en ny mötesplats vid Norrbro. Det är så det bruka låta nämligen.

Det är inte förvånande eftersom det finns idéer om att bygga precis överallt. Är det inte politikerna som kommer med förslagen eller byggbolag som vill ha markanvisning så kommer olika arkitektfirmor med egna förslag och presenterar dem som om de redan är klubbade och klara.


Riksplan och Norrbro, November 2013

Den enda sorts byggnad som skulle fungera här är en envånings basarbyggnad liknande den som fanns fram till 1904 och som revs i samband med att Riksdagshuset byggdes. Men det måste i så fall vara en pastisch i ordets mest kraftiga betydelse. En byggnad i modern stil här skulle alvarligt skada platsens helhetsmiljö. Det är också svårt att bygga där eftersom Medeltidsmuseet ligger rakt under Norrbro och Riksplan. Museet har dessutom har ljusinsläpp genom en glasobelisk ovan mark.

 
Basarerna på Norrbro 1902, Bild: Stockholmskällan


Glasobelisken fungerar som ljusinsläpp till Medeltidsmuseum och parkbänkarna är viloplats för trötta ben. November 2013

Den tidigare basaren var under 1800-talet en populär samlingsplats för fint folk. Men med tanke på närheten till Drottninggatans turiststråk och citykvarterens moderna gallerior så skulle en ny basarbyggnad inte få samma betydelse idag som för 150 år sedan. Då är det betydligt bättre att behålla Riksplan oexploaterad som en park där trötta Stockholmare och turister kan pusta ut mellan museibesöken. Jag hoppas därför att det här blogginlägget är det enda som någonsin kommer att höras om planerna på ritbordet och att de istället åker rakt ner i papperskorgen.

Strömparterren öppnades 1832 och är en av Stockholms äldsta allmänna parker. Den är en del av Helgeandsholmen och är belägen öster om Norrbro. Strömparterren har nu rustats upp och har blivit en fin park i sig väl värd ett besök och inte bara för att se Carl Milles staty Solfångaren.

De stora fina träd som finns på platsen har vårdats och fått ny gjord som gör det möjligt för vatten och syre att nå rötterna. Marken är mestadels grus men där finns också gräspartier och hela entréområdet vid Medeltidsmuseet är stensatt med granithällar. Spegeldammen som ursprungligen anlades på 1930-talet har återskapats. Av säkerhetsskäl är den nu grundare. Trappan ner mot Norrström har breddats och trappstegen har gjorts lägre.

Det här är ett upprustande och bevarande jag tycker är bra.



Strömparterren, September 2012 (Klicka på bilderna för större format)

Projekt blev betydligt dyrare än vad Trafikkontorets första beräkningar på 19,8 miljoner kronor gjorde gällande. Nya utredningar gjorde att den uppskattade kostnaden istället landande på 27,5 miljoner kronor. Fördyringen berodde bland annat på nödvändigt underhåll av statyerna men också på svårigheterna med logistiken till parterren. Belastningsrestriktioner på Norrbro gjorde att sjötransporter till parterren blev nödvändiga och i samband med dem var det starkt strömmande vattnet och Strömbrons låga valv starkt begränsande faktorer.

Som besparingar ströks en planerad utsmyckning med små konstobjekt för barn ur projektet. Eventuellt kommer det att läggas till senare. Också byggandet av en serveringsbyggnad sköts på framtiden. Hur den ska se ut är inte helt bestämt men jag hoppas att den kommer att utformas så att den smälter in i parken utan att dominera den. Det är viktigt att människor som vill besöka Strömparterren utan att sitta på en servering också känner sig välkomna.