Sjöstadshöjden
Hammarby Sjöstad är en av Stockholms nyaste stadsdelar och framhålls ofta som ett ideal. Men den saknar större grönområden. Det enda större naturområdet är den del av Hammarbyskogen som går längs stadsdelens utkant. Det ska enligt planerna bebyggas vilket gör att dess positiva effekter på klimat och miljö försvinner.
Hammarby Sjöstad är en av Stockholms nyaste stadsdelar som började byggas kring millennieskiftet. Den framhålls ofta som ett ideal när det gäller stadsbyggnad och miljötänk men saknar egentligen natur och grönområden. Det skulle emellertid vara orättvist att säga att stadsdelen helt saknar grönska. Längs gatorna finns alléer med träd, på gårdarna finns planteringar och buskar och det finns två parker av någorlunda storlek. Parkerna är trevliga och i Sickla Park finns en hel del träd medan Lumaparken egentligen mest är en gräsbelagd yta med en konstgjord bäck. Naturen saknas. Vattnet i Hammarby sjö och kanalen kan inte räknas i det här sammanhanget, att gå längs kajen, sitta på en balkong eller en brygga och titta ut över vattnet är inte samma sak som att vara i naturen.
Hammarby Sjöstad med Hammarbyskogens norrsluttning till höger. Arkivbild från Mars 2022
Den enda ordentliga natur värd namnet är Hammarbyskogens norrsluttning som går längs kanten på Hammarby Sjöstad längs Hammarbyvägen. Men den ska nu byggas bort. Hammarbyvägen ska sänkas och bli ett "urbant stråk". Längs vägen ska det byggas kontor, hotell och en del bostäder. Hushöjderna kommer att variera mellan 5 och 16 våningar. För att få plats med alla nya hus kommer också en del rivningar av befintliga byggande att ske, tex Trikåfabriken 4 från 1991.
3D-rendering med den föreslagna bebyggelsen i vitt, Bild: Stadsbyggnadskontoret
Hammarbyvägen österut, Juni 2022
Samma plats som bilden ovan i en förföriskt visionsbild.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Sweco Architects
Visionsbild med föreslagen bebyggelse längs Hammarbyvägen i en vy österut.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / AIX
Grönområdet som byggs bort kanske inte är ett av Stockholms mest besökta rekreationsområden men med tanke på bristen på natur i Hammarby sjöstad fyller det ändå en viktig funktion. Grönska sänker temperaturen heta sommardagar, binder partiklar i luften och minskar risken för översvämningar vid kraftiga skyfall.
Hammarbyvägen västerut. Trikåfabriken 4 är byggnaden närmast i bild, Juni 2022
Hammarbyvägen är kraftigt trafikerad och är inget annat än en trafikled, men trafiken kommer inte att minska med ny bebyggelse. Skillnaden blir att det är hus längs båda sidor av gatan och ingen grönska. Människor kommer bara att röra sig här om de har ett ärende till något av husen, i annat fall kommer de även fortsättningsvis att röra sig längs vattnet. Nackdelarna för hela stadsdelen riskerar också att bli påtagliga när grönområdets dämpande effekter försvinner då den natur som blir kvar skärmas av från vägen och den övriga stadsdelen.
Förbrukning för ytans skull
De tidigare vita väggarna täcktes med en ny träpanel, gråspräcklig färg och stenplattor. Taket sänktes och de spotlights som satt där tidigare ersattes med ett nytt lysande innertak. Golvet revs upp och ersattes av ett nytt. Ombyggnaden av entréerna tog lång tid.
Missförstå mig inte nu, det blev bättre efter ombyggnaden. Det som tidigare bara var två ingångar kan nu med fog kallas entréer. Träpanelen på väggarna ger ett betydligt trevligare intryck än de tidigare vita väggarna och stenplattorna ser bra ut.
En av entréerna, före ombyggnaden.
Samma entré, efter ombyggnaden.
Däremot ifrågasätter jag nyttan med att riva upp golvet. Det var som tidigare nämnts bara dryga året gammalt och det var inget fel på det. Mönstret på det nya golvet är visserligen snyggare men det är ingen som noterar det. Särskilt inte eftersom golvet till stora delar är täckt av enorma dörrmattor. Speciellt onödigt känns det att också golvet i hissarna byttes ut då det ligger stora dörrmattor även där. Det är bara några decimeter av det nya golvet i hissarna som syns.
Golvet i en av hissarna efter ombyggnad.
När det handlar om att hushålla med resurser ska man inte riva upp nya golv och innertak. Om fastighetsägaren nu hade specifika önskemål om hur entréerna skulle se ut så hade det varit en bra idé om de pratat ihop sig med byggbolag och arkitekt innan entréerna byggdes första gången. Då hade man inte behövt ägna tid, pengar och material åt att bygga om något som rent funktionellt fungerade som det skulle.
Vi har sedan tidigare lärt oss att det uppstår mycket avfall vid nybyggnation och att det är ett enormt resursslöseri att riva byggnader det inte är något fel på. Att bygga om fungerande entréer går inte att jämföra med att riva fungerande hus. Men att hushålla med resurser gäller både i det stora och i det lilla.
Stockholm New / kv Mårtensdal
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som precis varit ute på samråd. Förslaget innebär att kontorshus kan uppföras runt den befintliga verksamheten i kvarteret Mårtensdal i västra delen av Hammarby Sjöstad. Hela kontorskomplexet kallas Stockholm New. En del av kontoren föreslås byggas i ett högt hus i slutet av Hammarby Allé. Planförslaget innebär också att en ny inbyggd transformatorstation och en ny skatehall, som ersätter nuvarande hall, kan uppföras.
Karta hämtad från Stadsbyggnadskontorets planhandlingar med pågående och planerad markanvändning i närområdet. Planområdet är markerat.
Det är Fryshuset som har den nuvarande skatehallen med ett tillfälligt bygglov. Fryshuset har fortsatt behov av en skatehall och att den tillfälliga hallen ersätts med en permanent hall är bra. Det är inget som är självklart i dagens Stockholm. Den nya hallen ska byggas samman med en del av Fryshusets lokaler som gränsar till planområdet.
Fryshusets skatehall, April 2011
Resten av byggnaderna ska bli ca 60 000 kvm ny kontorsyta. Det som väckt störst uppmärksamhet och protester är det nämnda höghuset som blir nästan 30 våningar högt. Det höga huset är också tänkt att vara en pendang till Folksamhuset på Södermalm. I planförslaget sägs att det finns få höga hus i Stockholms innerstad och det enda befintliga höghuset som nämns är just Folksamhuset. Men lustigt nog nämns varken Skatteskrapan eller Södertorn, båda synliga från planområdet.
Södertorn, Skatteskrapan och Folksamhuset. April 2013
Flera stora företag och myndigheter lämnar Stockholms centrala delar vilket frigör mängder av kontorslokaler. Det är därför ganska uppenbart att det inte är behovet av kontorsyta som motiverar bygget av ett högt hus. Det är istället ett tecken på vilka ideal och idéer som styr stadsbyggandet bland politiker och tjänstemän. Ett ideal som syftar till att bygga monument och hävda sig i ett försök att vara modern. Precis samma sak gjordes för 50-60 år sedan så särskilt moderna är varken idealen eller idéerna.
Men det är inte bara höghuset som är problemet. Övriga kontorshus kommer att skapa en mur mot kvarteret och skärma av områdena från varandra, trots planerad portik och öppningar. Det är i viss mån meningen eftersom den befintliga industriverksamheten ska döljas bakom de nya husen. Det är den typen av grövre industriverksamhet som det inte längre tillåts finnas plats för i Stockholm och den som trots allt blir kvar ska döljas.
Foto från stadsbyggnadskontorets planhandlingar av en framtagen fysisk modell med föreslaget, vy mot nordväst.
 |
På Skanskas reklambild är höghuset nästan osynligt. Varför namnet Stockholm New och övrig information delvis är på engelska är oklart men det blir väl mer spännande så. |
Både Fortum och företaget Betongindustri AB och dess verksamhet kommer att få finnas kvar men sten- och trädgårdsverksamheten ska bort. Betongindustris huvudbyggnad i tegel, byggd 1948-52, är kulturhistoriskt värdefull och kommer att sparas. Det är bra men något som inte heller är självklart i dagens Stockholm.
Industribyggnad i Mårtensdal fotograferat från rondellen vid Hammarby allé, April 3013
Vivaldi och Södermalms Sten fotograferat från Hammarbyvägen, April 2013
Husen som planeras längs Hammarbybacken och Hammarbyvägen tar en gles ädellövskog i anspråk. Den innehåller i sig inte några viktiga arter eller naturvärden men har en viktig funktion som spridningszon då den kopplar samman Årsta skog med Nackareservatet. Naturområdet har stor betydelse för att bevara den biologiska mångfalden i Årsta Skog och på Årsta holmar, men också i parkerna på Södermalm. Planförslaget konstaterar att om inga åtgärder görs riskerar den biologiska mångfalden att minska i angränsande områden.
I planförslaget konstateras att kvarteret i planområdet idag domineras av låg bebyggelse utan tydlig ordning som är omgärdad av staket, buskage och träd. Det gör att kvartersstrukturen, som är tydlig i övriga delar av Hammarby Sjöstad helt saknas här.
Jag förstår faktiskt inte varför avsaknaden av ett strukturerat kvarter på platsen skulle vara ett problem. Kvarter kan visst vara fint men de som saknar kvartersbebyggelse kan gå till den som finns ett stenkast bort. Jag tycker att den lågmälda industribebyggelsen ska få finnas kvar och att nya hus ska tonas ner i jämförelse med vad som nu föreslås. Det är just att blandningen med industrier och låg bebyggelse finns kvar som gör Stockholm till en varierad stad. Det är en blandning som nu snabbt försvinner i samma takt som Stockholm blir en allt mer polerad och tillrättalagd, men tråkigare stad.
Södra Hammarbyhamnen
Södra hammarbyhamnen i mars 2011, innan rivningarna startat.
General Motors gamla fabrikslokaler från 1920-talet är redan rivna. I området finns också företaget Bröderna Edstrands kontorshus från 1960 och en stor lagerbyggnad. Rivning av dessa pågår.
Bröderna Edstrands kontorshus, GM´s fabrikslokaler och Södra Hammarbyhamnen innan rivningarna startat. (Mars 2011)
 |
I juni 2011 inleddes rivningarna. |
Rivningarna pågår och GM´s gamla fabriksbyggnad är nästan helt borta. (September 2011)
När gamla industrimiljöer som de här inte längre får finnas kvar blir Stockholm allt mer likriktat och därmed tråkigare. Mycket av variationen som hör till en stad försvinner. Samtidigt försvinner också en del av Stockholms historia. Vår industrihistoria är minst lika viktig som kungar och krig.
Även om lagerlokalen och kontorshuset inte är så mycket att bevara tycker jag att GM's gamla fabrik hade kunnat få vara kvar. Kunde man inte ha gett lokalerna ett nytt innehåll och integrerat dem i det nya området? På så sätt hade delar av områdets karaktär fått vara kvar och dess historia hade varit närvarande på ett naturligt sätt och inte bara funnits på gamla fotografier.
Tidigare har kontorsbyggnader i området gjorts om till bostäder. Husen var inte jättevackra innan heller men jag önskar att det hade kunnat bli någon variation i färgsättningen efter ombyggnaden och inte bara vitt. Den mångfacetterade stadsbilden är annars typiskt för Stockholm med sin stora blandninga av färger på fasaderna.
