Astoria, Sofi Almquists Plats och dubbla detaljplaner

Löften om en grön oas för allmänheten motiverade rivning av ett palats från 1800-talet men med två fastighetsägare och två detaljplaner för samma plats har vi än så länge bara fått ett konstigt kontorshus. Historien om Astoria rullar vidare.

Fastigheten Riddaren 18 på Östermalm, där bland annat biograf Astoria tidigare låg, har genomgått stora förändringar. Astoriahuset mot Nybrogatan har byggts till och dess stora flygelbyggnad har rivits. Byggnaderna uppfördes på 1870-talet och hade en samordnad arkitektur mot Nybrogatan och gränden intill. De båda byggnaderna delade fasadkomposition så gränsen mellan dem syntes inte utåt.

Trots stora protester rev fastighetsbolaget Humlegården, som är en del av Länsförsäkringar, den palatsliknande flygeln och ett mycket märkligt kontorshus byggdes i dess ställe.

Så här beskrev Humlegården planerna för det nya huset:

”Varje byggnad och varje lösning i detta förslag ska ha en tydlig arkitektonisk idé som utgår från platsens själ och miljö. Kravet på en ny byggnad som ersätter en äldre är att den alltid ska ha större kvaliteter än den befintliga. Astoriahuset bevaras och restaureras, men får ett nytt grannhus som har sina utgångspunkter i Astoriahusets skala, arkitektoniska uppbyggnad och linjespel. Färgsättning och materialval är en modern tolkning av Östermalms stenstad.”



Entrén till det nya kontorshuset vid Sofi Almquists Plats, våren 2021

Nu verkar allt byggande i kvarteret vara klart och i mars 2021 öppnade bland annat Brasserie Astoria med obligatorisk New York-referens i den gamla biografens lokaler. Restaurangen ska kännas som en lounge på ett hotell i New York, minsann.

Hela byggprojektet såldes också in med idén att den stängda gränden intill Riddaren 18 skulle öppnas för allmänheten och bli ett torg med park mot Nybrogatan.

Så här beskrevs de planerna Humlegårdens informationsmaterial:

”Den stängda gränden mellan vår fastighet och den före detta judiska förskolan öppnas upp. På platsen, som får namnet Sofi Almquists Plats, skapas ett nytt offentligt rum med parkmiljö, där bland annat ett tiotal stora träd kommer att planteras. Gränden kommer att bestå av två olika miljöer, en övre närmast Nybrogatan med möjlighet till uteserveringar och en nedsänkt, som kommer att formas som en lugn grön oas. Det nedre planet i byggnaden kommer att öppnas mot denna gröna oas.”



Vissionsbild över den framtida Sofi Almquists Plats som den presenterades i Gestaltningsprogrammet. 

Men nu är det så att gränden inte tillhör fastigheten Riddaren 18 som Humlegården äger. Marken tillhör i stället Riddaren 5 på andra sidan som då tillhörde av fastighetsbolaget Oscar Properties.


Planområdet markerat i bild från Gestaltningsprogrammet där det tydligt framgår att byggnaderna tillhör Riddaren 18 och gränden Riddaren 5. 

Tittar man på bilder i Gestaltningsprogrammet syns fastighetsindelningen så Humlegården var väl medvetna om ägarförhållandena. Tittar man noga på gestaltningsprogrammet står det att förslaget har tagits fram av Stockholms Stad och byggherrarna Humlegården Fastigheter AB respektive Oscar Properties AB gemensamt. Enligt Humlegården fanns det ursprungligen en gemensam vision för platsen, som arbetats fram av de tre intressenterna men då arbetet med Humlegårdens detaljplan drog ut på tiden startade Oscar properties utvecklingen av platsen utifrån sin egen detaljplan, där gränden ges en annan utformning. Detta i samband med att de byggde bostadsrätter i Riddaren 5.

Två detaljplaner utarbetades alltså för samma plats. Vad Stockholms politiker visste och hade i beaktande när de godkände den omfattande rivningen är oklart.


Sofi Almquist plats, våren 2021

Sofi Almquist plats är inte färdigställd i dagsläget men enligt Humlegården är nästa steg att den ska finplaneras, som det heter, av bostadsrättsföreningen som numera är ägare till marken. Det planeras bland annat för träd och sittytor.
 
Det är inget fel på träd och sittytor men den utlovade parkmiljön med sin lugna gröna oas i en nedsänkt yta kommer inte att bli verklighet. Istället har de fagra löftena endast bidragit till att Stockholm förlorat ännu en vacker gammal byggnad och bara fått ett konstigt kontorshus i dess ställe.

Stockholms äldsta bensinstation hotas av rivning

Efter att en av Stockholms äldsta bensinmackar stängt tecknades ett avtal om att sälja den till fastighetsbolaget Balder. Fastighetsbolaget vill riva macken och istället bygga bostäder. Det betyder att ytterligare en unik Stockholmsbyggnad med historiskt värde kommer att försvinna.

Stockholms äldsta bensinmack som ännu var i drift låg i hörnet av Birger Jarlsgatan och Kungstensgatan men i början av sommaren 2020 stängdes den efter 93 aktiva år. Bensinmacken byggdes 1926 och invigdes året efter. Då var det bensinbolaget Pratts som drev den. Senare blev det bl.a. Esso, Statoil och sist Circle K. Bensinmacken ritades av arkitekt Sven Wranér i en klassicistisk stil i en tid när bensinmackar sågs som en framtidssymbol och deras höga status gjorde att de ofta fick en hög arkitektonisk kvalitet. Ursprungligen hade den ett torn i hörnet mot gatan. Det kortades senare av och på 1960-talet hade macken istället en reklamoljetunna på taket. Idag har bensinmacken i stort sett det utseende den fick på 1960-talet men trots ombyggnationerna har den kvar mycket av sitt ursprungliga utseende.


Ritning över fasad mot Birger Jarlsgatan. Bild från Skönhetsrådets remissyttrande / Stockholms stadsbyggnadskontors arkiv.


Beninmacken i Statoils regi, hösten 2016

Efter att bensinmacken stängt tecknade Circle K under sommaren ett avtal med fastighetsbolaget Balder om att sälja hela fastigheten till dem. Balder planerar att riva bensinmacken och istället bygga ett flerbostadshus med ca 30 lägenheter.

Skönhetsrådet motsätter sig en rivning i ett mycket skarpt remissyttrande. De påpekar bl.a. att bensinmacken är unik för Stockholm och ett exempel på Swedish Grace. De påtalar också att macken är grönklassad vilket innebär att den har ett högt kulturhistoriskt värde. Skönhetsrådet anser istället att byggnaderna ska restaureras och bevaras för framtiden. De föreslår också andra användningsområden som restaurang, utställningslokal, butik eller kontor.

Redan 2013 slog Skönhetsrådet fast att bensinmacken har ett kulturhistoriskt värde och att den borde bevaras. Då ställde sig Stadsbyggnadskontoret i ett tjänsteutlåtande positiv till ett bevarande.


Den stängda bensinmacken, hösten 2020.

Fastighetsbolaget Balder arbetar med projektet och projekteringen för att bygga bostäder på platsen pågår. Den som följt stadsbyggnadsfrågorna i Stockholm det senaste decenniet vet att politiker och tjänstemän ofta gör exploatören till viljes. Därför är risken stor att Stockholm snart förlorar ytterligare en unik och kulturhistoriskt viktig byggnad.

Mindre möjlighet att påverka med flexibel detaljplan

Fastighetsbolaget Humlegården vill ha möjligheten att göra om de byggnader bolaget äger vid Stuergatan och Linnégatan. Ett planarbete ska starta med syftet är att skapa flexibilitet så att fastighetsbolaget fritt kan välja hur husen ska användas. Men det innebär också förtätning med ett nytt gårdshus i en redan mycket tät miljö.

Vid parken Humlegården på Östermalm ligger ett kvarter med samma namn. Den nordöstra delen av kvarteret ägs av fastighetsbolaget Humlegården Fastigheter AB, samma bolag som tänker riva delar av Astoriahuset på Nybrogatan. Fastighetsbolaget vill göra stora förändringar i sin del av kvarteret.


Snedbild med befintliga byggnader samt schematisk redovisning av föreslagna tillägg.
Bild: Stadsbyggnadskontoret

Hus 1 och 2 på bilden byggdes på 1880-talets första hälft och var ursprungligen bostadshus men är numera kontor. De är båda grönklassade av Stockholms Stadsmuseum. I hörnet Sturegatan / Linnégatan finns en kontorsbyggnad från 1960-talets mitt, hus 3 på bilden. Den är ännu inte klassificerad av Stadsmuseet.


Hus 2 i korsningen Brahegatan/Linnégatan, december 2017


Kontorshuset, hus 3, i korsningen Linnégatan/Sturegatan, december 2017

Planförslaget går ut på att för hus 1, och 2 lägga till möjligheten att i framtiden konvertera dem från kontor till bostäder. För att ytterligare öka flexibiliteten ska också möjligheten att använda husen som hotell utredas. I hus1 ska också taket på gårdsflygeln höjas och vinden inredas.

När det gäller hus 3 ska teknikvåningen högst upp ersättas med en takvåning med kontorslokaler. En påbyggnad tillför inte omgivningen någonting. Det handlar bara om att öka den uthyrningsbara ytan i fastigheten. Även här ska planens flexibilitet ökas genom att möjligheten för bostäder och hotell utreds.


Kvarterets innergård där ett nytt bostdshus planeras, december 2017

På gården ska ett nytt hus med ca 20 bostäder byggas, hus 4 i bilden ovan. Gården är inte särskilt märkvärdig men att placera ett nytt gårdshus på den lilla innergården är illa genomtänkt. Även om det inte påverkar stadsbilden i stort kommer det att försämra ljusförhållanden  och öka insynen för de bostäder som redan finns i husen vid gården, och också för de bostäder som planeras i flygelbyggnaden.

Att bostadshus som tidigare omvandlats till kontor åter blir bostäder har jag inget att invända emot. Däremot kommer planarbetets inriktning vara att skapa en flexibel detaljplan som tillåter både kontor, bostäder och hotell i byggnaderna. Kort sagt vill fastighetsägaren i framtiden har många möjligheter att göra vad den vill med husen. En detaljplan ska tala om vad som gäller för planområdet, inte vara ett frikort att kunna göra vad som helst. Med en så flexibel detaljplan som det här riskerar att bli, minskar möjligheten för de som arbetar och bor i området att påverka framtida förändringar.

Eftersom marknaden för dyra bostäder just nu är skakig, och nyproduktion av bostäder på Östermalm knappast är tänkta att hamna i det lägre prisintervallet, är sannolikheten stor att det fortsätter att vara kontor i husen. Värt att notera är att Stadsbyggnadsnämndens beslut att inleda planarbetet togs i september 2017 när bostadsmarknaden fortfarande var på topp.

Detaljplanen är tänk att gå ut på samråd under första kvartalet 2018 och det är genom ett planavtal fastighetsägaren Humlegården Fastigheter AB som bekostar planarbetet.

Sturegallerian

Sturegallerians ägare vill bygga om nästan hela kvarteret. Planerna är långtgående och innebär omfattande rivningar, påbyggnader och flytt av en tunnelbaneuppgång. Om de genomförs medför de både miljömässig och kulturhistorisk skada i en känslig miljö. Kritiken mot planerna har också varit kraftig och de kommer sannolikt att arbetas om. Men i slutändan är ändå frågan om politikerna sätter stopp för överexploateringen eller låter fastighetsägarna agera fritt.

Sturegallerians ägare vill bygga om i stort sett hela kvarteret. De önskade förändringarna är så kraftiga och så centralt placerade i Stockholm att media rapporterat om det. Det är inte många som kan ha missat det. Inte jag heller även om tidsbrist gjort att jag är sen på bollen.

Två av fastigheterna inom planområdet ägs av Vasakronan medan större delen ägs av Sturegallerian AB som i sin tur ägs av Abu Dhabi Investment Authority (ADIA). Det är en statlig investeringsfond som ägs och kontrolleras av Förenade Arabemiratens regering. Dess styrelseordförande är Sheikh Khalifa bin Zayed Al Nahyan, emir av Abu Dhabi och president i Förenade Arabemiraten.


Stureplan och Sturegallerian, December 2015

Fastighetsägarnas syfte med projektet som beskrivs i Stadsbyggnadskontorets programsamråd är att "öka attraktiviteten och lönsamheten genom att tillföra moderna och ändamålsenliga kontorsarbetsplatser inom kvarteret. Ett vidare syfte är att stärka stadsdelens urbana karaktär med ett utökat utbud av handel och kultur i kombination med ytterligare bostäder."

Det finns två saker som sticker ut. Dels att det nämns att det ska bli ytterligare bostäder i kvarteret. Förslaget är att bygga 46 nya bostäder men samtidigt ska 19 bostäder omvandlas till kontor, restaurang och butiker. Kvar blir blygsamma 27 fler bostäder än idag. Precis som vanligt pressas några bostäder pliktskyldigt in i sådana här projekt för att exploateringen ska framstå i bättre dager. Det andra som sticker ut är fastighetsägarnas vilja att "stärka stadsdelens urbana karaktär". Vi pratar om Stureplan och de centrala delarna av Östermalm. Hur mycket mer "urban karaktär" behövs i kvarteret?


Sturegallerian, December 2015

Planerna innebär omfattande rivningar av framförallt gårdshusen men också av några gathus. De byggnader som föreslås rivas är Humlegårdsgatan 17 (byggt på 1980-talet), Grev Turegatan 11 (Freys hyrverk, byggt 1898-1900), gårdsbyggnaderna inom Stureplan 6 (Bångska palatset, byggt 1882-83), gårdsbyggnaderna på Stureplan 4 (byggt 1886-87), Grev Turegatan 3 - 5 (parkeringshuset, byggt 1936-37) och de inre delarna av Birger Jarlsgatan 18 (Marmor hallarna, byggt 1899-1900). Flera av byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta och värdefulla.


I programhandlingarna beskrivs varje rivning för sig. När de läggs ihop (min röda markering) på planområdet  framgår omfattningen mycket tydligt.


Garaget på Grev Turegatan som hotas av rivning.

De planerade byggnaderna kommer att bli flera våningar högre än de nuvarande och de byggnader som får vara kvar byggs på med flera våningar. Projektet leder till ytterligare en överexploatering av en känslig miljö. Planerna innebär också att tunnelbanans uppgång vid korsningen mellan Birger Jarlsgatan och Grev Turegatan flyttas till Marmorhallarna med entré mot Birger Jarlsgatan.


Hörnhuset korsningen Birger Jarlsgatan/GrevTuregatan med tunnelbaneuppgången som enligt förslaget ska flyttas.

Kritiken mot projektet har varit omfattande. Skönhetsrådet ser vissa positiva delar i förslaget, tex om nya rörelsemönster genom fastigheterna kan etableras men är stark kritiska mot den ökade byggnadshöjden och mot de storskaliga rivningarna. Skönhetsrådet anser att de föreslagna rivningarna av gathusen är helt oacceptabla. Svenska byggnadsvårdsföreningen avstyrker planerna på en omvandling av kvarteret och påpekar också att det är ett "enormt slöseri med resurser att i onödan riva funktionsdugliga byggnader". Det är ett ämne jag själv också tagit upp i flera inlägg. Till och med Länsstyrelsen hotar att stoppa en framtida detaljplan eftersom "det handlar om betydande rivningar av bebyggelse, och om omfattande volymökning av kvarteret som kan skada riksintresset för kulturmiljövård". Dessutom protesterar flera företagare i kvarteret som måste stänga sina verksamheter och flera hundra personer riskerar att förlora sina arbeten om planerna genomförs. Även kritiken från Stockholms politiker har varit kraftig, främst från delar av oppositionen som sedan de förlorade makten blivit mer kritiska mot extrem exploatering. Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) är avvaktande vilket tyder på hur känsligt ärendet är även för de som nu har makten.

Det är inte Stockholms politiker som tagit initiativet till exploateringen utan fastighetsägarna. Men som vi sett tidigare är risken stor att politikerna låter fastighetsägarna göra som de vill utan att ta hänsyn till konsekvenserna för Stockholm i övrigt. Den stora mediebevakningen gör det dock troligt att de kommer att vara mer restriktiva än vanligt. Vilket inte är särskilt svårt eftersom de inte brukar vara restriktiva över huvud taget. Det visades nyligen med all önskvärd tydlighet när kommunfullmäktige godkände rivningen av Astoriahusets flygel.

I Stadsbyggnadskontorets programhandling lyser oron för projektets negativa konsekvenser igenom. Det är de omfattande påbyggnadernas och den höga exploateringens påverkan på omgivningen och kulturmiljön som dominerar stadsbyggnadskontorets redogörelse. Utöver kulturmiljöfrågor nämns även andra miljöaspekter som trafikbuller, klimat, energi och markföroreningar som de viktigaste frågorna i den fortsatta planeringen.

Det finns inte en chans att projektet kommer att genomföras i alla de delar som presenterats. Det är mer troligt att projektet skalas ner, några byggnader som nu sägs ska rivas får vara kvar och någon planerad våning sänks här och där. Förmodligen kommer projektet också att delas upp i flera detaljplaner så att det inte verkar lika omfattande förrän den dag allt är genomfört.


Astoria-huset / Kv Riddaren

Den planerade rivningen i kvarteret Riddaren på Östermalm har debatteras flitigt de senaste veckorna även om förslaget varit känt länge. Förslaget rör den byggnad på Nybrogatan där biografen Astoria tidigare låg och innebär att flygeln i kvarteret rivs och ersätts med en betydligt större kontorsbyggnad. Den nya byggnaden får en högre takhöjd som också ska sträcka sig in över det bevarade gatuhuset, vars tak alltså ska rivas. Gatuhuset ska konverteras till knappt 20 bostadslägenheter. Utrymmet bredvid huset ska sänkas ner för att ge ljusinsläpp till källarlokaler.


Skiss över den planerade förändrnigen om planförslaget genomförs hämtad från Stadsbyggnadskontorets utställningshandlingar. (Klicka på bilden för större format.)

I stadsbyggnadskontorets utställningshandlingar kan man läsa att "planens syfte är att tillföra nya bostäder och attraktiva kontorsarbetsplatser i kvarteret. Ett vidare syfte är att stärka stadsdelens urbana karaktär med ett utökat utbud av handel i kombination med ytterligare bostäder och arbetsplatser."


Nybrogatan, våren 2014

Nybrogatan är en livlig och välbesökt gågata med butiker och restauranger, mitt på Östermalm. Om inte det är en tillräckligt "urban" miljö vad är det då som duger i Stadsbyggnadskontorets ögon? Det här projektet är ett tydligt exempel på en stadsbyggnadspolitik som gått överstyr. Stockholms historia och bebyggelse anses inte längre ha något värde utan det enda som räknas är ekonomisk vinning och hög exploatering. All form av eftertanke verkar saknas.

Stadsbyggnadsborarrådet kommenterade projektet med att det inte var frågan om någon rivningsvåg likt den på 1960-talet. Då revs hela kvarter men här var det bara frågan om en enstaka byggnad. Det är bara det att i samma kvarter har två andra byggprojekt lett till omfattande rivningar av den befintliga bebyggelsen.


Flygelbyggnaden med sin välbebarade fasad som enlig förslaget ska rivas. Våren 2014.

De flesta, även jag, har inget att invända mot att gatuhuset omvandlas från kontor till bostäder. Men kritiken mot resten av projektet har inte varit nådig. Att riva 1800-talshus är inte populärt bland Stockholmarna. Det här är dessutom en mycket välbevarad fasad som inte ens är "hyvlad". Visserligen ska byggnadens del mot Nybrogatan med gamla Astorias entré och foajé bevaras, vilket inte var fallet i det ursprungliga förslaget där endast fasaden mot Nybrogatan skulle bevaras. Men att börja riva hus från 1800-talet skulle innebära att fördämningarna släpper för framtida rivningar bara fastighetsägaren anser att det är för dyrt att underhålla huset. Det är ett av skälen som angetts i det här fallet.


Den tidigare premiärbiografen Astorias entré mot Nybrogatan. Våren 2014


Astorias foajé.

Dagen innan ärendet skulle upp i stadsbyggnadsnämnen den 10 april plockades det bort från dagordningen. Ingen förklaring gavs men en kvalificerad gissning är att kritiken och den folkliga opinionen spelade in. Efter den klantiga hanteringen av Klockhusets rivning vid Norra Station anas en nervositet bland styrande politiker. Ilskna väljare vinner man inga val på. Fastighetsägaren Humlegården gick samma dag ut med ett pressmeddelande där de skyllde på den "mediebild som präglar debatten". De konstaterade också att de lagt för mycket tid på projektet och för lite på att informera om det. Men i det här fallet har informationen om vad projektet innebär nått ut i tid. Det är därför människor har protesterat. Vad som händer med projektet i framtiden återstår att se men räkna med att det dyker upp igen. Rivningen är inte stoppad, det är bara beslutet som är uppskjutet.


Lyx utöver det vanliga på Grev Turegatan

Arbetet med ett nytt bostadshus på Grev Turegatan på Östermalm har pågått i flera år. På samma plats fanns tidigare två äldre funkishus som revs 2011. De äldre husen var två bostadshus, ett hus mot gatan och ett gårdshus. De byggdes 1936-38 och arkitekt var Jean Adrian.


Rivning av det tidigare huset, Augusti 2011. (Klicka på bilderna för större format)

Det nya huset verkar bli ganska snyggt. Istället för bara en slät vägg är varje fönsterpar tydligt markerat med en ram i fasaden. Fönstrena ligger inte heller i liv med fasaden utan är något indragna. Det ger mörkare lägenheter, speciellt på den trånga Grev Turegatan, men skapar samtidigt en variation i fasadens utseende. Något som är ganska ovanligt på moderna hus. Ljusinsläppet hade kunnat ökas genom att dra in fasaden något och på så sätt släppa in mer ljus på gatan. Indraget hade inte behövt vara lika stort som på den tidigare byggnaden men någon meter kanske så hade också grannhuset kunnat fortsätta att använda sidofönstren. (Jämför höger rivningsbild ovan med höger nybyggnadsbild nedan.)


Det nya huset på Grev Turegatan, September 2013. (Klicka på bilderna för större format)


Fasaden på det nya huset med tydligt markerade fönster, September 2013

Vad är då problemet med det här huset? Jag skriver ju mest om sådant jag gnäller på. Jo, det här blir ett bostadshus med lyx utöver det vanliga. Vinkällare, tv-apparater i hissen och privat spa kommer att finnas i huset. De 61 lägenheterna blir mycket dyra med priser på över 100 000 kr per kvadratmeter. Storleken på lägenheterna kommer att variera från 2:or på 55 kvadrat till 6:or på 140 kvadrat. Nyligen såldes den största lägenheten för 28 000 000 kr.

Jag missunnar inte någon att bo lyxigt men jag måste erkänna att det sticker i ögonen att det byggs bostadsrätter i lyxformat när det är brist på billiga bostäder.

Politikerna pratar mycket om att lösa de ungas bostadsbrist men tillåter här något som inte alls gör det. Istället sker en omfattande förtätning i hela Stockholm när nya bostäder byggs. Flera av Stockholms parker och grönområden exploateras och kulturhistoriska byggnader rivs för att ge plats åt nya bostäder. Bostadsbristen används då som argument och de som protesterar avfärdas som egoistiska. Men är det inte egoistiskt att i ett sådant läge låta bygga lyxlägenheter som ingen vanlig människa kommer att ha råd med?

61 dyra lägenheter kan sägas vara bättre än inga alls och skapa en flyttkedja som även gynnar mindre bemedlade människor. Men flyttkedjornas effekt är osäker och man måste också ha i åtanke att det inte går att lösa brödbrist genom att baka kakor.


TV-eken

Den berömda eken på Oxenstiernsgatan är mellan 500 och 1000 år gammal och den anses nu så sjuk att den måste fällas. Åsikterna om det stämmer eller inte går isär och protesterna mot fällningen har varit kraftiga. Protesterna har också gällt att beslutet om fällningen inte är ett politiskt beslut utan ett tjänstemannabeslut som inte går att överklaga.
 
Jag hörsammade ett upprop på Internet om att delta i protesterna på plats för att skydda eken och åkte dit på söndagseftermiddagen. Det var mycket folk vid eken och engagemanget gick inte att ta miste på. Människor skulle stanna hela natten för att hålla vakt. Efter ett par timmar åkte jag hem men jag var beredd att återvända.

Tidigt i morse åkte jag dit. När jag närmade mig Oxenstiernsgatan strax före klockan sex såg jag blåljusen blinka. Jag fruktade det värsta och skyndade på stegen. När jag svängde runt hörnet steg pulsen och jag var beredd på att få se både motorsågar och upprörda människor. Men innan jag hunnit över gatan hade polisbilen med blåljusen åkt iväg och jag möttes av en lugn och avslappnad stämning.

- Vad är det som händer? frågade jag. Jag såg blåljus.
- Det var polisen som kom med glada tillrop. De har varit här flera gånger. fick jag till svar.

Jag småpratade lite med några av människorna runt trädet. Fyra ungdomar satt i det och ytterligare några låg på marken och sov i sina sovsäckar. Mängder med människor befann sig runt platsen. Det var människor i alla åldrar, både av den äldre stammen och yngre generationer.

- Har du sovit här i natt? frågade jag en person som såg både trött och frusen ut.
- Nej, jag har varit vaken här i natt. svarade han stoppade händerna djupt i fickorna.

Det dröjde inte länge innan media började dyka upp. Både tv och radio kom dit och sände från eken. Jag blev själv intervjuad av en journalist från Sveriges Radio men jag vet inte om det kom med i någon sändning.

När det började ljusna steg oron. Det var på morgonen fällningen skulle ske. Beskedet att ingen fällning kunde ske så länge det var folk på platsen lugnade oss lite. När tiden gått och det blivit ljusare var jag tvungen att ge mig av för att åka till jobbet. Jag hoppades att tillräckligt många andra skulle ha möjlighet att stanna kvar för att fortsätta skydda eken.

Senare på dagen fick jag veta att fällningen var uppskjuten och att en ny undersökning ska göras. Det ger en liten förhoppning om att den berömda eken kan få vara kvar.


Tidig morgon vid TV-eken den 24 oktober 2011.

Engelbrektsskolans skolgård

På en del av Engelbrektsskolans skolgård vill det norska byggbolaget Veidekke bygga två sjuvåningshus med bostadsrätter, dubbelgarage och en underjordisk idrottshall. För att genomföra detta kommer berget att sprängas bort och två flygelbyggnader från 1902 att rivas.

Jag fick själv höra talas om byggplanerna när jag av en slump passerade skolan och såg banderoller hänga från fönstren. De hänvisade till Rädda Engelbrekt! som visade sig vara en mycket väl genomarbetad webbplats som protesterar mot byggplanerna. Den är mycket bättre än den här enkla bloggen. Där finns information om byggplanerna, bakgrund, konsekvenser och motförslag. Extra irritation uttrycks över att idrottsläraren på skolan är initiativtagare till byggplanerna och dessutom tjänar pengar på det genom konsultuppdrag.

Webbplatsen upplyser också om att fler skolgårdar i Stockholm riskerar att gå samma öde till mötes.

Åhlénshuset vid Östermalmstorg

Det nya Åhlénshuset vid Östermalmstorg invigdes för ett halvår sedan och det är inte vackert. Med en fasad som för tankarna till en dålig björkimitation undrar man vad arkitekten tänkte på när huset ritades. Att det byggdes ett nytt hus där har jag egentligen inget emot. Vad jag förstår så hade det gamla huset som inrymde teatern Folkan satt sig och riskerade att rasa. Det fanns helt enkelt inga möjligheter att reparera det. Att det nya huset har en modern stil har jag heller inget att invända mot. Om man tittar på husen i kvarteren kring Östermalmstorg så ser man att där finns hus från många olika tidsepoker och de är byggda i den stil som var modern när varje enskilt hus byggdes. Att när man bygger ett nytt hus på platsen bygga det i en modern stil är alltså att följa historien. Men det betyder inte att man måste bygga ett fult hus. Även moderna hus kan vara vackra och byggas så att de passar in i omgivningen. Det kan man inte säga att det nya Åhlénshuset vid Östermalmstorg gör.


Åhlénshuset vid Östermalmstorg, September 2010

RSS 2.0