Södra Sabbatsberg

Nästa stora exploateringsområde i Stockholms innerstad är södra Sabbatsberg. Det har debatterats ganska lite trots att stora förändringar kommer att ske och till och med bostadshus planeras att rivas.

Det handlar alltså om området kring Sabbatsbergs sjukhus, söder om Vasaparken i Vasastan. Området har fått sitt namn efter källarmästaren och vinskänken Valentin Sabbath, som i början av 1700-talet byggde en malmgård och drev ett värdshus på platsen. På 1700-talet fanns här också en hälsobrunn och Sabbatsbergs fattighus. Sabbatsbergs sjukhus öppnade 1879.

I det här fallet gäller det fastigheterna 1. Sabbatsberg 16 (Sjukhuset), 2. Silverskorpan 3 (Bostadshus på Torsgränd 1-27), 3. Öskaret 1 (tidigare Stockholm vatten på Torsgatan) samt 4. Läkaren 10.


Flygbild från Google maps. För exakt fastighetsindelning hänvisas till någon annan karttjänst. Notera att Tegners torn inte är med på bilden.

Läkaren 10 och Öskaret 1 samt den före detta öron- och ögonklinken i 1920-tals-klassicistisk stil inom fastigheten Sabbatsberg 16 är grönklassade enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Kirsteinska trädgården vid Silverskorpan 3 är Q-märkt.


Detalj ur Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta.

Från början var det tänkt att ett helhetsgrepp skulle tas för området men eftersom sjukhuset inte kommer att ”utvecklas” (läs rivas) som det var tänkt från början delas nu arbetet upp i separata detaljplaner.

I stadens tjänsteutlåtande från september 2020 anges området som ett institutionsområde som kan upplevas isolerat från omgivningen, utan naturliga kopplingar. Vidare sägs att området är präglat av barriärer och att det är svårt att orientera sig medan en del anonyma fasader anses generera otrygghet. Det positiva som anges är att Sabbatsbergsparken präglas av sin gröna och lugna atmosfär och att det finns många kulturhistoriska kvaliteter. Det gör området unikt med sin kulturbebyggelse och trädgårdshistoria så centralt i staden där byggnader och dess sammanhang är välbevarade och berättar om platsens hälso- och sjukvårdshistoria.

Enligt planerna ska området länkas samman med omgivningen med nya kopplingar, ny bebyggelse och nya funktioner. Ett mer finmaskigt gatunät ska öka orienterbarheten, gaturummen ska göras levande och trygga och få tydliga stadsmässiga kvaliteter där nya och gamla målpunkter stärks. Den kulturhistoriskt viktiga miljön ska lyftas fram och ny bebyggelsen ska hålla stenstadens skala samtidigt som områdets gröna karaktär ska bibehållas.

Silverskorpan 3
På fastigheten Silverskorpan 3 vid Torsgatan finns 144 hyreslägenheter. De är byggda i början av 1980-talet och ligger där Sabbatsbergs gasklocka en gång låg. Ägaren AFA Fastigheter vill efter en egen utredning riva dem och hävdar att de är farliga att bo i på grund av det spackel som använts. En utredning från stadsbyggnadskontoret konstaterade att huset av hälsoskäl inte måste rivas, men att det krävs en renovering för att åtgärda problemen. Bland de boende finns naturligtvis en opinion mot en rivning. Nu verkar fastighetsägaren medvetet låta huset förfalla så till den grad att många hyresgäster gett sig av. Det är ett agerande som tydligt känns igen från rivningsvågen i Stockholm vid mitten av förra seklet. En rivningsvåg som i princip alla förfasat sig över sedan dess. Men varken politiker eller fastighetsägare verkar ha lärt sig något av tidigare misstag. Det blir lätt så när det finns pengar att tjäna. Nu när södra Sabbatsberg delas upp i flera detaljplaner är staden positiva till rivning. Att det är människors hem det handlar om verkar inte spela någon roll. AFA:s planer för platsen en betydligt högre exploateringsgrad än idag.

Är det inte lite märkligt att halvgamla byggnader vid ekonomiskt heta adresser oftare än hus på andra platser är så risiga att de måste rivas?


Bostadskvarteret mellan Torsgatan och Torsgränd, hösten 2020

Sabbatsberg 16


Sabbatsbergs sjukhus, hösten 2020

Det mest konkreta planerna för sjukhusområdet verkar vara att ett nytt sjukhus byggs i den södra delen men i framtiden ska dagens sjukhus rivas och ersättas med ny bebyggelse även om det mest pratas om förstärkta kopplingar, kontinuitet i stadsväven, levande bottenvåningar och nya mötesplatser. Alltså ord som brukar innebära en hög exploatering. Den före detta öron- och ögonklinken från 1920-talet ska bevaras vilket är positivt.

Läkaren 10
Läser man vad som ska ske med fastigheten Läkaren 10 låter det bra även om mycket är floskelbingo som ”tillföra samband och rörelser” samt ”stärka gaturum”. Att kontor ska bli bostäder och bebyggelsen öppnas upp låter trevligt men alla fina ord ska visst förverkligas genom hel eller delvis rivning av befintlig byggnad.


Läkaren 10 och dess fasad mot Tegnérgatan, hösten 2020

Öskaret 1


Byggnaden på Torsgatan där Stockholm vatten tidigare satt. (Notera att Tegnérs torn saknas på bilden.) Bild: Google Maps

Fastigheten ska utvecklas med stärkta gaturum, rumsliga sammanhang och förbättrade direktkopplingar. Den befintliga byggnadens historiska värde ska säkerställas men öppnas upp med lokaler och entréer. Ny bebyggelse ska till med det framgår inte riktigt vad som är tänkt.

Förhoppningsvis sker utvecklingen av södra Sabbatsberg med förnuft så att dess särart i innerstaden får vara kvar. Ytterligare fyrkantiga kvarter med kaffekedjor och mäklare i gatuplanen är inte det som behövs precis överallt. Det befintliga institutionsområdet har karaktär av park och promenadområde men nytt kan fogas till gammalt om hänsyn tas till historia, grönska och de som redan bor där.


Tegnérs torn, hösten 2020

Alla ord i planerna låter trevliga men se på Hagastaden och Kv. Persikan på Södermalm. Där klämmer man in alldeles för mycket på samma plats. Tegnérs torn som stod klart 2019 i Sabbatsbergs sydligaste del är en skrämmande försmak på hur hela området kan bli. Trångt och mörkt verkar vara de egentliga ledorden i Stockholms stadsutveckling.

Magnus Eriksson


Gamla Tekniska Högskolan

Flera av de gamla institutionsbyggnaderna i kvarteret kring Gamla Tekniska Högskolan ska enligt planerna byggas om till bostäder. Eftersom de är byggnadsminnesförklarade innehåller planförslaget många skydds- och varsamhetsbestämmelser. Men det finns också flera förslag som påtagligt strider mot skyddsföreskrifterna för ett byggnadsminne. För att motivera det finns i planhandlingarna påståenden som vid en närmare granskning inte visar sig stämma.


Gamla Tekniska Högskolan, Januari 2015

Gamla Tekniska Högskolan vid korsningen Drottninggatan och Rådmansgatan är en av de första, större institutionsbyggnader som uppfördes i Sverige. Arkitekt var Fredrik Wilhelm Scholander. Skolbyggnaden stod färdig 1863 och byggdes åt Teknologiska Institutet, som senare bytte namn till Kungliga Tekniska Högskolan. Byggnaden fick en huvudbyggnad och två flyglar på baksidan. 1896 förlängdes den norra flygeln med en mindre tillbyggnad som blev materialprovningsanstalt, senare Statens Provningsanstalt. Några år efter att huvudbyggnaden stod färdig byggdes Skogs- och Lantbruksakademien alldeles bredvid. Även här var F. W. Scholander arkitekt. I slutet av 1800-talet byggdes också den långsträckta Laboratoriebyggnaden, fd Farmaceutiska Institutet, längs Teknologgatan. Den yngsta byggnaden i kvarteret är Zootomiska institutet från 1957. Här bedrevs forskning på och om djur. Zootomiska institutet är en modernistisk byggnad men samspelar genom sin takform och sin dubbeltrappa med omgivande bebyggelse i kvarteret. Idag är samtliga byggnader kontor åt olika företag.


Zootomiska institutet, Januari 2015


Dubbeltrappan på Zootomiska institutets gavel mot Rådmansgatan samspelar med dubbeltrappan (här delvis dold bakom parkerade bilar) på Gamla Tekniska Högskolans flygel på samma gata.


Flygbild över kvarteret. Foto från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling.

Hela kvarteret har ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaderna är inte bara blå- eller grönklassade utan ingår också i ett område som utgör en värdekärna inom det riksintresseområde som Stockholms innerstad med Djurgården utgör för kulturmiljövården. Kvarteret, utom Zootomiska institutet, är dessutom förklarat som byggnadsminne av Länsstyrelsen. Då gäller mycket speciella varsamhetskrav vid om- och nybyggnad.


Utdrag ur Stadsmuseets klassificeringskarta hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling. Planområdet är markerat med röd streckad linje.
1) Gamla Teknologiska institutet huvudbyggnad med tillbyggnader; 2) Skogs- och Lantbruksakademien; 3) Laboratoriebyggnaden; 4) Zootomiska institutet.

För byggnadsminnet gäller följande nedanstående skyddsföreskrifter:

1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.

2. Ingrepp får inte göras i byggnadernas stomme, i ursprunglig planlösning eller i äldre fast inredning. Även ursprungliga ytskikt och dekorativt måleri är skyddade.

3. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial, färger och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.

4. Tomten får inte ytterligare bebyggas och skall hållas i sådant skick att miljöns utseende och karaktär inte förvanskas.

Planförslaget går ut på att bygga om Laboratoriebyggnaden, Zootomiska institutet och den del av flygelbyggnaden där materialprovningsanstalten låg till ca 80 bostäder. Resten av Gamla Tekniska Högskolan och Skogs- och Lantbruksakademien ska också i fortsättningen vara kontor men med möjlighet för högskoleverksamhet att flytta tillbaka. Gården mellan Laboratoriebyggnaden och Skogs- och Lantbruksakademien ska anläggas till en park. Resten av gårdsutrymmet ska "utvecklas och rustas upp". I praktiken innebär det att en del av det blir parkeringsplatser men det kommer ändå vara betydligt färre parkeringsplatser än vad som finns på området idag.

Samrådshandlingarna ger ingen ledtråd om vilken typ av bostäder som planeras men mediauppgifter gör gällande att det är lyxlägenheter det handlar om.


Det är den tidigare Materialprovningsanstalten i den lägre delen av flygeln som enligt förslaget ska bli bostäder, Januari 2015.

De kraftigaste förändringarna kommer att ske på byggnadernas insida när kontoren byggs om till bostäder. Fasaderna kommer enligt förslaget också att ändras men i relativt liten grad. I samrådshandlingen kan man läsa att "de utvändiga åtgärderna, är naturligtvis de som berör störst antal människor, både boende i omgivningen och förbipasserande som alla förhoppningsvis känner uppskattning för stadens byggda kulturvärden". Det känns lite ironiskt att läsa citatet med tanke på alla kulturklassade byggnader som rivits de senaste åren. Men här har samrådshandlingarna långa listor med delar på och i de aktuella byggnaderna som är skyddsvärda och där skydds- och varsamhetsbestämmelser ska införas. Det är mycket bra att det för en gång skull tas hänsyn till kulturvärdena. Det är vi inte bortskämda med. Men så är det här ett byggnadsminne också.

Trots de höga kulturvärdena föreslås både takkupor och balkonger på Laboratoriebyggnaden. Takkuporna är till för att kunna bygga vindsvåningar och balkongerna för att göra lägenheterna mer attraktiva. Samrådshandlingarna säger "att ha tillgång till balkong är åtråvärt för en bostad och något som också framhålles som krav ifrån Boverket". Det sistnämnda är direkt felaktigt, det finns inget sådant krav från Boverket.

Skönhetsrådet är kritiska mot både takkuporna och balkongerna. Personligen stör mig balkongerna mest då de på ett påtagligt sätt ändrar fasaden på den byggnadsminnesförklarade byggnaden.


Fasadritning från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling som visar laboratoriebyggnadens baksida med balkonger och takkupor. Jämför med bilden nedan.


Laboratoriebyggnadens baksida mot gården som ska bli park, Januari 2015.

Skönhetsrådet tycker också att Gamla Tekniska Högskolan borde bli en skola. Även om några av byggnaderna mycket väl kan bli bostäder så borde fler byggnader i kvarteret kunna bli skolbyggnader. Byggnaderna är ju ursprungligen byggda för undervisning och borde kunna anpassas för det igen eller bli administrationsbyggnader för skolverksamheten. Det behöver nödvändigtvis inte vara på högskolenivå, en grundskola skulle också kunna ligga här. Det råder stor brist på skolor i Stockholm och också i det här området. Här finns byggnader och dessutom plats för en skolgård. Den chansen borde tas tillvara istället för att bygga ännu fler lyxlägenheter.


Hotel Oden blir hyresrätter

HSB Stockholm har köpt fastigheten vid Odenplan där Hotel Oden finns idag. Byggnaden uppfördes av byggnadsfirman Anders Diös AB i början av 1970-talet, arkitekter var Heiner Moegelin och Rolf Hogstrand. Den var ursprungligen tänkt som tjänstebostäder åt personal på bland annat Sabbatsbergs sjukhus och Posten men det dröjde inte länge innan det blev hotell istället.


Hotel Oden, Juli 2014

HSB Stockholm ska bygga om hotellet till 84 hyreslägenheter som ska erbjudas till HSB:s bosparande medlemmar. De som bosparar till en bostadsrätt hos HSB kan också använda sin kötid (i praktiken antal bosparpoäng) till att få en hyresrätt utan att förlora kötiden för en bostadsrätt. Däremot är den möjligheten begränsad till en gång per medlemskap/bosparande. Samma person kan alltså inte att få flera hyresrätter genom HSB. För drygt tio år sedan var jag själv och tittade på HSB:s hyresrätter. Trots en kötid på drygt 20 år hade jag lite för kort kötid för en hyresrätt på Södermalm. Långa kötider i Stockholms innerstad är alltså inget nytt. Det kommer att bli ungefär den kötiden som behövs nu också, lite beroende på respektive lägenhets storlek. Det ska bli mest 1:or och 2:or men också några enstaka större lägenheter.


Illustration på det framtida utseendet. Foto: Rits Arkitekter AB

Under ombyggnaden ska många av lägenheterna få terrasser och balkonger och fasaden ska "moderniseras och rustas upp". Vad det betyder i praktiken får framtiden utvisa men enligt arkitektskissen ovan ska det bli balkonger mot gatan på plan två och högst upp vid den indragna våningen. Där ska också takkupor byggas. Fasaden är idag tegelklädd och jag hoppas att det får vara så i fortsättningen också. Tegel ger ofta mer variation och liv i fasadmönstret än om det tex täcks med ett tunt lager puts där mönstret från teglet skymtar igenom. Nya fönster ska tas upp i fasaden mot Västmannagatan. Samtidigt minskar antalet fönster på våning ett som idag nästan helt täcks av en enda lång rad fönsterrutor. På den våningen är idag bl.a. hotellets reception och frukostmatsal. Det blir en helt ny fasadbeklädnad på bottenvåningen som också kommer att gå upp på plan ett och utseendemässigt bilda en gemensam sockelvåning. På plan ett försvinner avfasningen i fasaden som finns i byggnadens spets. Den verkar mest användas som hållare för luftkonditioneringsaggregat och är hjälpligt dold av hotellets flaggor. Hotellentrén försvinner givetvis och ersätts av en vanlig port.


Hotel Odens entré, Juli 2014


Hotel Odens reception, Juli 2014

 
En detalj i fasaden värd att notera är där de två väggarna möts i en spets. Istället för att ha kapat kanterna på tegelstenarna till en jämn yta går de omlott och bildar något som liknar ett sicksackmönster.


Jag är positiv till att ett hotell blir hyresrätter. Alla med makt (och som vill vinna nästa val) pratar gärna om behovet av små och billiga hyresrätter. Samtidigt har antalet hotell i Stockholm ökat kraftigt de senaste åren. Men här går det i motsatt riktning, dessutom med många små hyresrätter. Om de blir billiga eller inte återstår att se. Men det är alltså en privat medlemsorganisation som gör det här och inte något av Stockholms allmännyttiga bostadsbolag som istället ofta bygger stora och dyra hyresrätter.


Citybanan - Odenplan

Odenplan borde tillfälligt byta namn till Odengropen, det är nämligen så det ser ut just nu. I samband med att en station för Citybanan byggs här har hela Odenplan förvandlats till en byggarbetsplats. Bygget av Citybanan tillsammans med alla bostadsbyggen gör att hela Stockholm känns som en byggarbetsplats. Men det är vettigt att lägga stationen här. Ska tågen ändå gå en annan väg är det bra att lägga den nya sträckningen så att stationen hamnar mer centralt.

Byggarbetsplatsen vid Odenplan, Mars 2011

Det var här de röda skynkena dök upp i protest mot att samtidigt med stationsbygget skapa en jättestor underjordisk galleria. Främsta anledningarna till protesterna vara att byggarbetsplatsen skulle ha blivit mycket större, att det skulle krävas enormt mycket transporter med leveranser till gallerian och att småbutiker i området med stor sannolikhet skulle konkurreras ut. Skälet till att bygga gallerian var att finansiera en del av Citybanan. Jag ogillar tanken på att kommersiella medel på det här sättet ska finansiera offentliga infrastrukturprojekt. Det är väl därför vi betalar skatt? Citybanan är dessutom ett riksintresse eftersom den kommer att förbättra tågtrafiken i en stor del av Sverige. Staten är med och betalar men varför skulle då Stockholm få en onödig galleria till? De flesta gallerior har dessutom liknande utbud. Variationen är obefintlig. Planerna på gallerian stoppades i januari 2008 men det kommer trots allt att finnas kommersiella lokaler här men i mindre skala. De senaste planerna är nämligen att skapa ett underjordiskt cykelgarage och i samband med det ha sportaffärer.

Planerna på hur det nya Odenplan ska se ut ska snart presenteras. Sammanslutningen Odenplansgruppen vill binda ihop Odenplan med Gustav Vasa kyrka för att på så sätt skapa ett större torg med mer grönska. För att åstadkomma det skulle den del av Upplandsgatan som passerar kyrkan stängas av. Det låter visserligen trevligt med ett större torg men för att vara helt ärlig tror jag inte på idén. Med den ökade mängd människor som kommer att röra sig här när den nya stationen är klar behövs vägen för framförallt kollektivtrafiken. Att stänga av gatan skulle bara flytta trafiken någon annanstans, troligen till Västmannagatan på andra sidan kyrkan. Där skulle den passera fler bostadshus än om den som idag går mellan kyrkan och Odenplan. Då tycker jag att det är bättre att som idag låta bussarna åka på Upplandsgatan. Odenplan blir en knutpunkt och det är viktigt att trafiken flyter smidigt.

Sen ska det naturligtvis finnas träd och bänkar på Odenplan. De träd som sågats ner i samband med bygget måste ersättas. Det måste bli en plats att kunna vara på och inte bara passera. Personligen tycker jag också att den nuvarande nedgången till tunnelbanan med sitt tak från 1950-talet ska få vara kvar. Det är en klassisk del av Odenplan.


RSS 2.0