Propagandautställning i Kulturhuset
Modellen över Stockholms innerstad som finns i Kulturhuset är imponerande, ingen kan säga något annat. Med sin detaljrikedom visar den en tydlig översikt över hur Stockholms centrala delar ser ut. Hit kommer turister för att på ett enkelt sätt se Stockholm från ovan men också Stockholmare som står och tittar efter det hus de själva bor i. När modellen först visades fanns resten av Stockholm runtomkring i form av en heltäckningsmatta.
Numera används modellen i en utställning från Stockholms Stad för att visa var i Stockholm det byggs. Planerade och pågående byggen visas med vita hus. Tex Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och delar av Hammarby Sjöstad är områden med många vita hus.
Men modellen är missvisande. Den visar inte alla byggprojekt som planeras eller pågår i innerstan, då skulle de vita husen vara betydligt fler. Inte heller visas de projekt som pågår där antalet våningar på husen ökas. Minst ett hus som sedan länge är färdigbyggt saknas också helt på modellen. Slussen ser ut som i det nya förslaget men är inte vit utan ser färdig ut trots att byggarbeten ska pågå där i åratal.
De åtskilliga byggprojekt som pågår i Stockholms förorter beskrivs på stora gula plakat med vackra bilder. På flera av dem framhålls närheten till naturen. Det känns extra ironiskt på plakatet som beskriver Årstafältet. Här beskrivs hur "parken med ett rikt växt- och djurliv blir den nya stadsdelens hjärta". Att minst halva Årstafältet ska bebyggas nämns inte.
Modellen över Stockholms innerstad som finns i Kulturhuset är imponerande, ingen kan säga något annat. Genom att visa utvald och tillrättalagd information skapar utställningen en positiv bild av vad som sker. Men genom att inte visa allt som byggs och inte heller tala om att det i många fall är grönområden som bebyggs döljer den många av de skäl som gör att människor protesterar. Utställningen uppfyller därför kriterierna för att kallas propaganda.
Låt hela Sverige leva
Stockholms befolkning växer så det knakar beroende på födelseöverskott, invandring från utlandet och inflyttning från övriga Sverige. Att städer växer hör till dess natur men går det för fort ställer det till problem för alla. Politikerna i Stadshuset tycker att ökningen är "jätterolig". Stadens befolkning upplever i stället en ökad trängsel, bostadsbrist, överbelastad kollektivtrafik och en allt större känsla av att inte längre vara välkomna i sina egna kvarter.
På landsbygden minskar befolkningen snabbt vilket också ställer till med stora problem. Mängder av hus går inte att sälja och hyreslägenheter står tomma. Samtidigt som allt fler grönytor byggs bort i Stockholm rivs flerbostadshus på mindre orter. Företag kan inte etablera sig och servicen minskar för dem som bor kvar. Posten kräver två hushåll per kilometer för att köra ut post, annars måste man hämta den själv. Vissa är då tvungna att åka väldigt långt för att få tag i sin post.
Telia började riva det fasta telefonnätet där abonnenterna är för få och ersatte det med mobila lösningar som inte fungerar. Täckning kanske finns men ljudkvalitén är usel. Det skapar problem för både boende och företagare. Att driva företag på landet när fungerande telefoni saknas är svårt och att ringa ambulans efter en olycka har i vissa fall varit omöjligt. Drabbade kan lösa detta genom att köpa förstärkningsantenner men priset är ca 30 000 kr. Har telefoni blivit något som 2011 är förbehållet stadsbor?
Efter omfattande kritik har Telia stoppat nedmonteringen av det fasta telefonnätet men debatten om det ska vara möjligt att ringa överallt har fortsatt. Det behöver kanske inte finnas fungerande telefon i alla skogar och på varje fjälltopp men att människor ska ha fungerande telefoni i sina hem oavsett var man bor är en självklarhet.
Allt fler skolor i glesbygden läggs ner vilket resulterar i att eleverna måste pendla flera mil varje dag för att komma till skolan. När en skola saknas kommer inga barnfamiljer att flytta till orten och många av de som redan bor där väljer att flytta därifrån. Då fortsätter antalet invånare att minska. Som en naturlig följd av det läggs till slut affären ner. Utan vare sig skola eller affär är bygdens öde beseglat.
Att få posten i sin brevlåda, att ha fungerande telefon och att ha både skola och affär inom rimligt avstånd kan tyckas självklart men för många är det inte längre det. Det känns som historia men är en alltmer påtaglig verklighet.
Utarmningen av landsbygden kommer att drabba städerna också. På sikt kommer matpriserna att stiga när livsmedelsproducenterna blir färre. Dessutom kommer förståelsen för djur, natur och ekologi hos befolkningen att minska. Det finns redan idag högstadieelever som aldrig sett en myrstack.
När jag ibland beklagar mig över glesbygdens avfolkning och inflyttningen till Stockholm och andra städer möts jag av kommentaren "Människor måste få bo där de vill". Ja naturligtvis, men då måste också de som vill bo i glesbyggd få möjlighet att göra det. Vi kan inte ha ett Sverige där halva landet är avvecklat. Sverige är större än dess huvudstad. Det är inte rimligt att 20% av Sveriges befolkning ska bo i stockholmsregionen. Det är dags för politiker på riksnivå att stimulera företagande, kulturutbud och fritid på andra platser än i storstadsregionerna så att hela Sverige kan leva. Det skulle också Stockholm vinna på.
Striden om Slussen
Fokus i debatten är hur Slussen ska bli när den är klar men hur blir det under tiden den byggs? Glöm inte bort att en nybyggnad av Slussen kommer att ta lång tid, sju år enligt planeringen.
De senaste åren har tydligt visat att bil- och kollektivtrafik i Stockholm har svårt att klara en vanlig vinter. Hur ska då sju år av byggande i ett viktigt trafiknav påverka oss? Det kommer att bli åtskilliga år av köer, inställda tunnelbanor och proppfulla extrabussar. Att gå och cykla mellan Gamla Stan och Södermalm blir svårt under den långa tid bygget kommer att pågå oavsett hur Slussen blir när den är klar.
Är alla förespråkare lika positiva till det också?
En upprustning av Slussen kommer däremot att bli bättre och billigare för alla. Slussen kan göras lika fin och funktionsduglig som den en gång var, bara dess möjligheter och arkitektur utnyttjas. Mycket av det som var vackert med Slussen har successivt plockats bort. Då är det klart att det som är kvar blir fult, speciellt om det varken underhålls eller städas.
Betongsegmenten som utgör Slussens stomme behöver bytas ut och rekonstrueras. Eftersom Slussen är skapad med tanke på framtida reparationer så är konstruktionen byggd i olika sektioner. Arbetet kan pågå med en eller några sektioner i taget. Då kan det mesta av trafiken flyta på som vanligt utan större störningar.
Dagens trafiklösning med sina körfält i skilda plan fungerar. Om den är överdimensionerad så borde några filer bli cykelbanor avskilda från bilarna. Det skulle ge cyklisterna en mer skyddad och säkrare miljö.
Jag rör mig ofta till fots i olika delar av Stockholm och ofta just vid Slussen. Det är redan idag lätt att gå mellan Södermalm och Gamla Stan. Det är inte svårare än att tex gå från Hötorget till Stureplan.
Den planerade trappan där det är meningen att folk ska mötas och sitta och dricka kaffe kommer att bli en brant backe när det är snö på den. Det är värt att tänka på, speciellt som alla visionsbilder på trappan visar den under vår- eller sommartid.
De invändningar rörande tillgänglighet som förts fram mot trappan bemöts med ett "det kommer att finnas hissar". Vad är det som säger att de hissarna alltid kommer att fungera? Vad är det som säger att de hissarna inte kommer att användas som toaletter? Ingenting. Det kissas offentligt överallt i stan, i parker, i gathörn och i hissarna på Stockholms Central. Det är bara dumt att tro att ingen kommer att göra det här också.
Det behövs inga fler utredningar, debatter och utställningar. Det som behövs är att arbetet med att rusta upp den nuvarande Slussen kommer igång. Slussen behöver inte bevaras precis som den är idag men utveckla nuvarande Slussen och ta tillvara dess potential istället för att skapa något helt nytt som förmodligen inte kommer att bli bra. Det borde ha skett för länge sedan.
Slussen, December 2011
Gluggutredningen
Den s.k. gluggutredningen var en markinventering av "byggbar mark" som genomfördes av Gatu- och fastighetskontoret och kom för drygt tio år sedan. Den gick ut på att man tittade på Stockholm ovanifrån och såg luckor i bebyggelsen där man kunde bygga. Staden skulle "växa inåt" och förtätas. Gluggutredningen har beskrivits som att Stockholms innerstad "dammsögs på byggbara tomter". Utredningen visade att man kunde få plats med ca 2 300 nya lägenheter fördelat på knappt 50 olika platser. Men det krävde förstås att inte bara parkeringsplatser och outnyttjad gatumark togs i anspråk utan att också skolgårdar, parker, stränder och grönområden naggas i kanten och bebyggs. Sökandet efter gluggar att fylla igen har också gjorts i Stockholms förorter.
Resultatet börjar bli alltmer tydligt. Varje öppen plätt ska byggas igen och inga öppningar i stadsbilden tillåts. Engelbrektsskolans skolgård ska bebyggas och nyligen fälldes träden på skolgården trots att inget bygglov ännu beviljats. Fler tänkbara skolgårdar som nämns i utredningen är tex Östra Real och Kungsholmens gymnasium. Andra platser som nämndes i gluggutredningen är Nordenflychtsvägen i Kristineberg, Renstiernas gata vid Sofia kyrka på Södermalm och Stora Essingens strandremsa.
