Bevara Stockholm

I projektet med Nya Slussen ingår en gång- och cykelbro. När den skulle börja byggas protesterade SL som såg säkerhetsrisker med placeringen. Det har gjort att bron flyttas. Trots kritik och att den nya placeringen strider mot detaljplanen för Nya Slussen har arbetet satt igång.

I projektet med Nya Slussen ingår en gång- och cykelbro invid Söderströmsbron med tunnelbanespåret mellan Södermalm och Gamla Stan. När Stockholms Stad skulle börja bygga bron 2023 protesterade SL som tyckte att bron hamnade för nära tunnelbanan. Det gick så långt att SL hotade att stoppa tunnelbanetrafiken på sträckan om bygget drog igång då pålningen riskerade att skada bron med sättningar. (1) Arbetet pausades.

I oktober i år drog pålningen igång igen. (2) Den nya bron är flyttad längre från Söderströmsbron och tunnelbanan och går i en båge ut över vattnet. Det har mött kraftig kritik eftersom en så kraftig ändring av utseendet strider mot detaljplanen som gäller för Nya Slussen. Projektet som arbetar med Nya Slussen hävdar att det inte spelar någon att bron flyttats från det området som anges i detaljplanen utan är att anse som en "mindre avvikelse". Politiker i opposition är av annan åsikt. (3) Eftersom pålningsarbetena redan börjat kommer kritiken knappast att leda till någon ändring.


Visionsbild över nya Slussen så som den fortfarande presenteras med den ursprungliga placeringen och gång- och cykelbron. Bild: Stockholms Stad och DBOX/Foster + Partners

Många av de som var för Nya Slussen när debatten gick som hetast argumenterade att det skulle bli mer vattenyta när den gamla Slussen revs. Efter att den s.k. Guldbron kommit på plats domineras platsen av en bred bro och den nya placeringen av cykelbron blir ytterligare ett intrång i vattenytorna. De fria vattenytorna som skulle finnas blir allt mindre fria.


Översikt av brons nya utformning. Bild: Stockholms Stad och White Arkitekter

En annan fråga som väckts är om gång- och cykelbron verkligen behövs. För den som ska mellan Södermalmstorg och Gamla Stans tunnelbana blir skillnaden i sträcka ett par hundra meter att istället ta sig via Vattentorget eller guldbron. Den senare är dessutom så pass bred att kapaciteten för cyklar och gående inte borde vara något problem.

Precis som med allting annat när det gäller Nya Slussen blir det bara dyrare och dyrare. Från början skulle gång- och cykelbron kosta 250 miljoner kr. Nu är priset uppe i 450 miljoner kr. (3) Är det värt det?

Tack till Svante Forsström för information.

Källor:
1) https://www.mitti.se/nyheter/sl-hotar-vi-stoppar-all-trafik-over-slussen-6.3.172428.bd837109ea
2) https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/slussen/nytt-fran-projektet/gang--och-cykelbron/
3) Mitt i Södermalm, nr 41 2024

Två omstridda bostadsprojekt på Södermalm börjar bli klara. I båda fallen offrades gröna ytor, en stor innergård och en liten park. Projekten är hyresrätter och i båda blir hyrorna mycket höga.

Det omstridda runda huset i kvarteret Plankan på Södermalm är klart och människor har börjat flytta in. Byggprojektet blev både försenat och betydligt dyrare än vad som först sades. Bloggen tog upp det i inlägget Bygget i Kv. Plankan redan 76% över budget i maj 2021. Den senaste uppgiften är att prislappen hamnade på 1,1 miljard kr. (1)


Det nya runda huset på det som en gång var en stor innergård. Bild: Google Maps

De som redan tidigare bodde i kvarteret har förlorat sin gård, en gård som var att betrakta som en allmän park. Den var anlagd som en grön oas i den storskaliga miljön enligt principen om storgårdskvarter. Det nya huset täcker nästan hela den tidigare gården. Boende i kvarteret kämpade hårt för att behålla sin gård men förlorade. Det kan avfärda myten om att de som protesterar mot nybyggnation enbart är oroliga för att deras bostäder ska sjunka i värde. Kvarteret Plankan består nämligen av hyresrätter. Det nya huset är också hyresrätter men det blir inte billigt att bo där. Hyran för en lägenhet på 30 kvm ligger på 10 400 kr/mån och för de större på 88 kvm hamnar hyran på 20 500 - 21 300 kr/mån.


Nybyggnation i f.d. Malongenparken, Arkivbild Juni 2024

I det hus med 23 hyresrätter som byggs i det som en gång var Malongenparken, också det på Södermalm, blir hyrorna ännu högre. När lägenheterna annonserades ut hos Bostadsförmedlingen skrevs att den preliminära hyran för en 1:a på 27 kvm är mellan 12 500 kr/mån och 12 900 kr/mån beroende på våningsplan. För de största lägenheterna med 4 rum och 94 kvm landar den preliminära månadshyran på mellan 28 000 kr och 32 000 kr, även här beroende på våningsplan. (2) De som förespråkar att det ska byggas hyresrätter så att även de utan tillgång till ett stort kapital kan skaffa bostad lär bli besvikna av de här hyrorna. Det går även på Södermalm att få väldigt mycket bostadsrätt för 32 000 kr i månaden, inräknat månadsavgift samt amortering och ränta på lån. Här har alltså en park offrats för ett fåtal lägenheter som vänder sig till människor som ändå har råd att skaffa en bostad i området.


Orienteringsillustration över lägenheterna i huset, en lägenhet med 4 rum är markerad med streck. Området i mitten av huset är trapphuset. Bild: Bostadsförmedlingen / Wallin

En märklig sak med annonserna är att de står att huset kommer ha en egen gård. Den naturliga följdfrågan blir var den ska vara någonstans. Det finns ingen plats för en gård. Huset ligger tätt mot Renstiernas Gata och på andra sidan skulle det som blev kvar av parken, Malongentorget som det ska kallas numera, enligt planhandlingarna användas som parktorg, uteservering för den restaurang som ska öppna i huset och cykelparkering m.m. Redan det är att få in för mycket på en liten yta så det är högts oklart var husets egen gård ska få plats. Någon innergård kan det inte bli tal om, det är huset för smalt för.

Källor:
1) Mitt i Södemalm , nr 37 2024
2) https://bostad.stockholm.se

Att bygga höga hus i trä blir allt populärare. Ofta är det miljöskäl som driver utvecklingen. När fler strävar efter att vara miljövänliga blir det på modet att bygga även höghus i trä. Det finns många fördelar med utvecklingen men i den positiva anda när alla rusar åt samma håll tenderar riskerna att glömmas bort eller avfärdas alltför lättvindigt. Brand är den stora faran.

Att bygga höga hus mer eller mindre helt i trä har blivit populärt de senaste åren. Fördelarna är flera och framförallt är det klimatet som anges. Trä anses vara det bästa byggmaterialet sett ur klimatsynpunkt, till skillnad från betong och stål som orsakar stora utsläpp av koldioxid. (1) Att bygga hus i trä har blivit på modet och miljöfördelarna används också som ett argument för att motivera, ibland onödig, nybyggnation. Det gäller tex nybyggnationen av ett kontorshus av trä i Kista.


Illustrationsbild från arkivet. Flerbostadshus som påbyggnad i trä under uppförande.

Bara för att det är populärt att bygga i trä och för att det finns många fördelar får inte riskerna glömmas bort. En av de stora riskerna med trähus är brand. I en intervju i Sveriges Television i mars 2024 säger projektchefen på Telge Fastigheter att risken för att det ska börja brinna i ett trähus inte är större bara för att det är byggt i trä. (2) Det stämmer säkert men om det väl börjar brinna kan konsekvenserna bli mycket stora. Brandskyddsföreningnen tar i en artikel upp riskerna med brand i trähus. Just brandrisken gjorde att det fram till 1994 inte var tillåtet att bygga trähus med fler än två våningar. (3) Sedan dess har teknik och material utvecklats och det går att bygga höga trähus så att de uppfyller brandreglerna. Riskerna med brand kan trots det inte negligeras.

I ett hus med stomme av trä finns det mer som kan brinna än om det är byggt med tex betong eller stål. Vid brand innebär det en rasrisk vilket gör att räddningstjänsten inte alltid kan gå in för att släcka. När trä brinner bildas ett förkolnat lager som skyddar ytan och saktar ner branden. Men när den förkolnade ytan trillar av kommer oskadat trä fram som antänds och branden fortsätter. (3)

"...tyvärr finns det företrädare inom träbyggnadsbranschen som hävdar att trä inte brinner."

Brandskyddsföreningen (3)

Byggreglerna är främst till för att skydda liv och hälsa vilket naturligtvis är bra men de tar inte lika stor hänsyn till egendom. (3) Ett trähus som brinner riskerar att bli totalförstört, dvs det blir bara aska kvar. Även om de boende klarar sig oskadda förlorar de sitt hem och alla sina ägodelar. Inget går att rädda. Det är inte hållbart vare sig ur social, ekonomisk eller miljömässig synvinkel. Att behöva bygga upp ett helt nytt hus från början för att ersätta ett som brunnit ner lämnar miljöavtryck även om det nya också byggs i trä. Då är det inte så mycket miljönytta kvar.

Det har redan brunnit flera gånger i flerbostadshus byggda i trä. Både 2005 och 2017 brann påbyggda våningar med bostäder i trä i Husby. (4) Det var nya våningar som byggts på de befintliga husen. Resten av husen var bygga i betong under miljonprogrammet. Påbyggnaderna i trä blev vid båda tillfällena totalförstörda. Påbyggnaderna var byggda enlig de regler som gällde när de byggdes. Sedan dess har reglerna skärpts (5) men trä innebär fortfarande en brandrisk. Efter branden 2017 började fastighetsägaren Svenska Bostäder en säkerhetsinventering för att bygga om liknande konstruktioner och göra dem mer brandsäkra. (5)

Trä är ett utmärkt material att bygga hus med. Men det är viktigt att inte bara se fördelarna. Risker finns och det är bättre att hantera dem från början än att avfärda dem. Risken för att hela städer ska brinna ner så som skedde tidigare i historien är låg. Men för den enskilde innebär det en stor katastrof om huset inte går att släcka. Riskerna ökar när fler höga hus byggs helt i trä och då måste medvetenheten också göra det.

Källor:
1) https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/trenden-varldens-trabyggnader-blir-allt-hogre
2) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/husbyggen-i-tra-vaxande-trend-for-klimatet-har-tar-kulturhuset-futurum-form
3) https://www.brandskyddsforeningen.se/brandsakerhet/byggsektorn/trahus/
4) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/oro-efter-husbybranden
5) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/efter-husbybranden-nu-byggs-hus-om

Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand på Södermalm är en välbevarad industrimiljö från 1800-talet. Byggnaderna och området har flera gånger tidigare hotats av rivning och olika byggplaner. Nu är det dags igen.

Münchenbryggeriet byggdes på 1890-talet och var ett av flera bryggerier i Stockholm med tysklingande namn. Redan 1850 byggdes Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad på området (1) och de byggnaderna ingår idag i det som kallas Münchenbryggeriet. Öltillverkningen pågick fram till 1971 då Pripps flyttade sin tillverkning till Bromma. (2) Hela området är idag en mycket välbevarad industrimiljö.


Münchenbryggeriet, Mars 2024


Gården där flera nya byggnader planeras, Mars 2024

Några år efter att bryggeriet hade flyttat hotades Münchenbryggeriet av rivning. Stockholms Stad vill bygga bostäder på platsen. Efter en folkstorm och ett maktskifte i Stadshuset vid valet 1976 räddades Münchenbryggeriet i sista stund av den borgerliga oppositionen som vunnit valet. (2)

I mitten av 1980- och 1990-talen har det kommit nya byggplaner för området. De möttes av protester och har alla fått avslag. (3)

Nu vill Fastighets AB Ludvigsberg 3 (AFA fastigheter) som äger Münchebryggeriet bygga ca 120 lägenheter fördelade på flera huskroppar. Ett hus på gården med 7 våningar och flera huskroppar mot berget med 7 våningar mot gården och 2-3 våningar mot Ludvigsbergsgatan ovanför. I bottenvåningarna planeras, som alltid, för publika lokaler och under de nya byggnaderna planeras för ett underjordiskt garage. Syftet är att aktivera platsen under en större del av dygnet. Förutom bostäder nämner Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande en mängd olika aktiviteter som ska få plats. Det är "serveringar, marknader, utomhusscen, dans och skridskobana vintertid" som nämns. (1)


Översikt över området med de föreslagna nya byggnaderna inlagda.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Esencial Arkitekter


Münchenbryggeriet med de planerade husen inritade. Jämför med bilden nedan med planområdet. Bild: byggplanermunchen.se

Münchebryggeriet inklusive gården och bergssidan som ska bebyggas är blåklassad i Stockholms Stadsmuseum kulturhistoriska klassificering och bedöms ha synnerligen höga kulturvärden. (4) (1) Planområdet följer tämligen exakt det blåklassade området. Även om det inte innebär rivning av byggnader planeras bygget i en mycket kulturhistoriskt känslig miljö. För den som inte bryr sig om hur staden ser ut eller dess historia utan bara räknar antalet bostäder eller ekonomisk vinst spelar det naturligtvis ingen roll. Men för oss andra är det viktigt att inte bara kunna bo utan också kunna leva och trivas.


Planområdet vid Münchenbryggeriet markerat med vit linje. Bild: Stadsbyggnadskontoret


Detalj ur Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta där hela området vid Münchenbryggeriet är blåklassat.

Det finns flera nackdelar med bostäder på den här platsen. För det första kommer många av dem att bli mörka. Husen kommer ligga i en grop med berget på ena sidan och Münchebryggeriet på den andra. Men än värre är att verksamheten på Münchebryggeriet kommer att störa bostäderna. Här finns förutom flera företag också föreningar och två skolor. Det finns också flitigt använda lokaler för mässor, konferenser och fester. På gården finns det replokaler för band som spelar och som låter en hel del. Flera partier i Stadsbyggnadsnämnden har uttryckt oro för den befintliga verksamheten och påpekat att det är viktigt att den kan fortsätta men ändå röstat för att förslaget ska ut på samråd. (5) Byggs det bostäder här kommer det att uppstå konflikter, det kan vi vara säkra på.

Förslaget innebär ett kraftigt ingrepp i den kulturhistoriska miljön. Alla håller med om det, även de politiker som röstat för förslaget. (5) Om det här förslaget blir verklighet kommer det inte finnas några spärrar alls för vad som är tillåtet att göra även i mycket känsliga historiska miljöer. Även om planerna inte genomförs behöver platsen inte betraktas som ett museum där tiden står stilla. Det är den heller inte idag. I Münchebryggeriet pågår idag helt andra verksamheter än de ursprungliga. Byggnaderna är moderniserade och kan med sina nya användningsområden finnas kvar samtidigt som den historiska miljön också gör det. Området är aktivt med sina olika verksamheter och de förslag på nya aktiviteter som nämns i tjänsteutlåtandet är bra men de går att genomföra utan att förstöra en unik miljö.

Planförslaget är planerat att komma ut på samråd i maj 2024 och samma tidplan anger maj 2025 för granskning.

Källor:
1) Tjänsteutlåtande Ställningstagande inför samråd (Dnr 2021-00703)
2) https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCnchenbryggeriet
3) https://www.byggplanermunchen.se
4) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
5) Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 2023-11-30 § 26

Just nu pågår samrådet för detaljplaneförslaget att bygga ett vård- och äldreboende och en förskola på Hovings Malmgård på Södermalm. Bloggen har fått ta del av Katarina Hembygdsföreninggs yttrande och publicerar det här. Bilderna i yttrandet kommer från planhandlingarna och från gruppen Rädda Hovings malmgård.

Synpunkter på detaljplan Sommaren 10 m.m, Södermalm från Katarina hembygdsförening

Till Stadsbyggnadskontoret.

Katarina Hembygdsförening lämnar härmed synpunkter på förslaget till detaljplan för Sommaren 10, del av Södermalm med diarienummer Dp 2021-14709. Synpunkterna ska diarieföras för det fortsatta planarbetet.

Katarina Hembygdsförening avstyrker den föreslagna detaljplanen i sin helhet.


Aktuellt planområde. En grön oas i en annars hårt exploaterad del av Södermalm.

Kulturvärden
Hovings malmgård uppfördes 1770 och bevarar sin ursprungliga storlek med putsade och dekorerade murverk, välvda källare och högt brutet tak. De idag omkringliggande grönytorna är i princip de samma som den ursprungliga tomten från 1770-talet.

Byggnaden är blåklassad av Stockholms stadsmuseum vilket innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde av stadsmuseet anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.

Gällande detaljplan
Både huset och trädgården utsågs 1996 till kulturreservat av Stockholms stad enligt Dp 91044 eftersom staden då var medveten om malmgårdens synnerliga höga kulturhistoriska värden. Den planen anger att byggnaden är försedd med rivningsförbud och att dess exteriör inte får förändras eller förvanskas. Inga åtgärder får heller göras som ändrar den ursprungliga stommen eller äldre planlösning och äldre fast inredning.

Dessutom ska byggnaden underhållas med traditionella material och metoder så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Trädgården får inte bebyggas.


Gällande detaljplaneområde med nytt planområde markerat i mitten.

Översiktsplanens riksintressebilaga beskriver stadens förhållningsätt till riksintresse för kulturmiljövården vilket enkelt uttryckt innebär att äldre byggnader ska bevaras, att påbyggnader inte är lämpliga och att förtätning inte är aktuell. Med äldre byggnader menas byggnader från perioden 1600 till 1860. Hovings malmgård uppfördes 1770 och därför går det föreslagna planförslaget emot översiktsplanens förhållningssätt till riksintresse för kulturmiljövården och ska avslås eftersom översiktsplanens förhållningsätt till riksintresset ska gå före enskilda nya detaljplaner.

Den nya planen
Den föreslagna planen är en exploatörsdriven detaljplan där byggbolaget Einar Mattsson (EM) vill bygga ett vård-och äldreboende på större delen av tomten. I söder mot Hammarby sjö föreslås trevåningshus och mot Tegelviksgatan förslås husen bli fem våningar. Malmgården ska även införlivas i boendet genom en eller flera gångbroar som bryter in i 1700-talshusets fasad. Det skulle innebära ett brutalt ingrepp i den känsliga kulturhistoriska och gröna miljön och är inte tillåtet enligt stadens antagna förhållningsätt till riksintresse för kulturmiljövården.

Konsekvensanalys kulturmiljö anser att det ger små till måttliga negativa konsekvenser och en begränsad påverkan på kulturvärden. Katarina Hembygdsförening anser att slutsatsen är felaktig och att åtgärden bryter helt med den av staden antagna bestämmelsen för kulturreservat.



Det är en hård exploatering som inte på minsta sätt tas hänsyn till den över 250 år gamla byggnaden och dess trädgård och en usel arkitetur inte värdig arkitekter eller byggare som yrkeskår. Det är svårt att tänka sig att någon annan stad i Europa skulle behandla sitt kvarvarande kulturarv på det sättet.

EM var fullt medvetna om de bestämmelser som gällde för malmgården när de köpte huset år 2000 men lät det ändå förfalla. Först efter att staden ingrep har EM under 2020-2021 grundförstärkt huset så att det står stabilt. Det åligger även EM att rusta fasader, fönster och tak. Något som inte skett.

Att staden ändå väljer att gå vidare med EM:s planer är förkastligt med tanke på hur företaget hittills hanterat Hovings malmgård och vad de nu planerar att göra med den.

Att området runt omkring Hovings malmgård sedan årtionden exploaterats hårt kan på inget sätt motivera ytterligare exploatering. Tvärtom gör det malmgården extra skyddsvärd och dess fria koppling till vattnet än mer värdefull. Om planen genomförs skulle malmgården försvinna bakom de nya husen både mot Hammarby sjö och mot Tegelviksgatan. Det är en oacceptabel förtätning som förstör det gröna sambandet till omgivningen. I den kraftigt exploaterade omgivningen är det viktigt att bevara öppenhet och siktlinjer till vegetation och vatten.


Tegelviksgatan/Alsnögatan utan och med ny bebyggelse.


Malmgårdens entrésida från söder vid sjön utan och med ny bebyggelse.

Katarina Hembygdsförening anser att den förslagna bebyggelsen på inget sätt anpassas efter malmgåden och dess omgivning och därför inte ska uppföras.

Miljö
Östra Södermalm är på väg att förtätas kraftigt. I kvarteret Persikan, alldeles i närheten av Hovings malmgård byggs nu 1240 nya lägenheter för 3 000–4 000 nya invånare. Trycket på Söders parker ökar och Södermalm är redan en av de stadsdelar som har minst parkyta per invånare. I de nya kvarteren blir de gröna ytorna få, vilket gör att de öppna ytor med grönska som finns kvar i närheten blir än viktigare, men mark utan hus anses numera inte längre ha något värde, inte ens om det är park. Raden av parker och grönområden i Stockholm som bebyggs börjar bli lång så den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir alltmer ovanliga.

Malmgårdens tillhörande park är en del av ett grönt stråk med många äldre träd, bland annat en mycket kraftig och gammal ek med en diameter på cirka 150 centimeter. Planhandlingarna anger att trädvegetationen, inklusive den stora eken, bedöms som skyddsvärda av länsstyrelsen.

Trots att staden är medvetna om parkens grönska och dess betydelse väljer Stockholms stad ändå att exploatera parken trots nackdelarna som föreligger med minskad grönska i stadsmiljön.

Att allt fler ytor blir s.k. hårdgjorda ytor minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön. Ett träd dricker 500-700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften.

Lägre vegetation har samma egenskaper även om mängden vatten är mindre. Att växter tas bort har alltså större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner.

Artrikedom
Enligt Naturvärdesinventeringen bedöms den största delen av malmgårdens grönområden vara naturvärdesobjekt med påtagliga naturvärden med betydelse för att bibehålla biologisk mångfald.

Bebyggelse av områden med skyddsvärda arter regleras av artskyddsförordningen. Fyra rödlistade arter noterades i området vid naturvärdesinventeringen och tre arter inom området är skyddad enligt svensk lag (SFS 2007:845), bland annat Björktrast som är skyddad enligt 4 § artskyddsförordningen. Arten är fridlyst och det är också förbjudet att skada eller förstöra dess fortplantningsområden eller viloplatser, samt att avsiktligt störa den.

Katarina Hembygdsförening vill påminna om att svensk lag gäller både Stockholms stad, bolaget Einar Matsson samt dess underentreprenörer och anser därför att exploatering av området inte kan genomföras.

Katarina hembygdsföening anser att en artskyddsutredning för området måste genomföras även utan exploatering eftersom områdets biologiska mångfald är viktig att bevara.

Strandskydd
För en stor del av planområdet gäller strandskydd som regleras i miljöbalken (MB). Skyddet ska långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområdet och bevara goda livsvillkor för djur- och växter (7 kap. 13 § MB). Eftersom planområdet omfattas av strandskydd får inga nya byggnader, anläggningar och anordningar uppföras. Det är inte heller tillåtet att ändra användning för befintliga byggnader eller vidta åtgärder som väsentligt ändrar livsvillkoren för djur- och växtarter (7 kap. 15 § MB).

I en detaljplan kan kommunen upphäva strandskyddet för ett område om det finns särskilda skäl för det och om intresset att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset (4 kap. 17 § plan- och bygglagen PBL).

Enligt Alternativutredning strandskydd vård- och omsorgsboende, Sommaren 10, Södermalm utgör planförslaget ett angeläget allmänt intresse som inte kan förverkligas på annan plats och att det därför föreligger särskilda skäl för att upphäva strandskyddet.

Katarina Hembygdsförening motsätter sig den slutsatsen och anser att stranskyddet ska respekteras och att annan plats för vård- och omsorgsboende går att hitta om ett större grepp tas om Stockholms exploatering istället för att dela den i små enskilda planer utan samverkan.

Vård- och omsorgsboende är förvisso behjärtansvärd verksamhet men det finns ingenting som säkrar den verksamheten på platsen för all framtid medan ett upphävt strandskydd med efterföljande exploatering ger irreversibla skador på miljö- och naturvärden oavsett verksamhet i de nya byggnaderna.


Streckad linje visar ungefärlig gräns för aktuellt strandskydd. (Bild ur Alternativutredning Strandskydd)

Dålig planering
Katarina Hembygdsförening förnekar inte behovet av vård- och trygghetsboende men anser att dessa borde ha planerats in i den omfattande exploatering som sker i Kv. Persikan alldeles intill. Det hade gett något färre bostäder men gjort att grönytor och en viktig kulturhistorisk miljö skulle bevaras. De planerade grönytorna i det tättbebyggda Kv. Persikan är små med tanke på den folkmängd som avses bo där. Grönytor i kvarterets absoluta närhet är därför av stor betydelse. Planhandlingarna anger att en offentlig park ska skapas men de gröna ytorna har redan tidigare fungerat som lekplats för skolbarnen i området. Hovings trädgård är nu till största delen inhägnad för byggbodar och grundförstärkningsarbeten. Att ytan återigen blir tillgänglig är en självklarhet och ska inte lyftas fram i planen som att något nytt skapas för att motivera exploatering.

Innergården
Planförslaget innebär att det tillkommer en ny förskola med utrymme för cirka 30 barn. Delar av den nya bebyggelsens innergård kommer att utgöras av förskolegården som kommer att bli cirka 350 kvadratmeter stor. Innergården ska även användas av äldreboendet och kommer därför att delas in i två delar, med visuella kopplingar och möjliga gemensamma ytor mellan verksamheterna.

Att låta två så vitt skilda verksamhetstyper vara nära varandra visar på en okunskap om den ljudvolym som en förskola kan skapa. Katarina Hembygdsförening tror att förskolan periodvis kan bli ett störningsmoment för äldreboendet och källa till konflikt.

Gården är också alldeles för liten för att rymma tänkta verksamheter.

Enligt Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet ska hänsyn tas till både storleken på friytan per barn och till den totala storleken på friytan. Ett rimligt mått på friyta är 40 m2 per barn i förskolan. Om det är 30 barn i förskolan bör friytan då vara minst 1200 m2 men enligt Boverket visar forskning att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3000 m2. På en gård som är mindre, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov.

Den 350 m2 stora friyta som planeras för den tänkta förskolan är alltså på tok för liten.
Tillräcklig egen yta för förskolan måste planeras in om det ska bli förskola på platsen. Det går inte att luta sig mot att en allmän park ska anläggas. Den ska vara tillgänglig för alla och inte upptas av verksamhet som inte fått tillräckligt eget utrymme. Visa av erfarenhet vet vi också att Stockholms stad gärna bebygger sina parker och grönområden.

Förorenad mark
Intill Hovings Malmgård låg tidigare Liljeholmens stearinfabrik som var verksam i över 100 år tills den stängde på 1970 -talet. Fabriken använde kemikalier och oljor som har förorenat mark och grundvatten inom i vissa delar.

Provtagning i området visar generellt förhöjda halter av bly och kvicksilver. I enstaka punkter har förhöjda halter av andra metaller uppmätts. Även förhöjda halter av PAH:er (Polycykliska aromatiska kolväten) finns inom planområdet. Inom plasten för boendet har även trikloreten och PCB -7 uppmätts i enstaka prov. I en provpunkt överskreds dessutom nivåer för farligt avfall för nickel.

Föroreningshalterna ligger över riktvärden för känslig markanvändning inom flera delar av planområdet. Sanering behöver därför ske av all ytlig jord över hela fastigheten. Inom delar av fastigheten kan det krävas djupare schaktning vilket innebär en intressekonflikt med naturmiljön då schakt i träds rotzoner kan orsaka allvarlig skada på träden. Dessutom kan trädens rötter omöjliggöra sanering av underliggande jord.

Katarina Hembygdsförening anser att marken ska saneras men att stor hänsyn till naturmiljön måste tas. Vidare ifrågasätter Katarina Hembygdsförening det lämpliga i att anlägga de tänkta verksamheterna på mark som till viss del inte går att sanera.

Slutsats från Katarina Hembygdsförening
Trots att Stockholms stad är medveten om områdets känsliga karaktär struntar staden uppenbarligen i det. Ingen hänsyn tas till bebyggelsen som är klassad som kulturreservat med hus från 1700-talet.

Katarina hembygdsförening motsätter sig planerna och anser att de ska avslås i sin helhet. Sommaren 10 med Hovings malmgård ska bevaras och området ska fortsätta att vara parkmark och kulturreservat. Om den föreslagna planen genomförs går stora kulturhistoriska värden och karakteristiska miljövärden förlorade.

Malmgården måste rustas upp och parken får gärna förses med fler träd och buskar samt utökade gräsytor.

Katarina hembygdsförening anser att det är anmärkningsvärt och förkastligt att Stockholms stad är väl medveten om områdets kulturhistoriska värde samt grönskans viktiga betydelse men ändå väljer att gå vidare med exploateringen.

Katarina hembygdsförening uppmanar också Stockholm stad att samordna exploatering i större planer så att viktiga samhällsfunktioner inte behöver klämmas in i på grönområden när egentlig exploaterbar mark bebyggts med inkomstbringande bostäder.

Katarina hembygdsförening uppmanar också Stockholm stad att sluta åsidosätta sina egna tidigare beslut om vad som är skyddsvärt och att sluta exploatera parker och grönområden, oavsett storlek.

Dp 91044 ska gälla även fortsättningsvis.