Förstudie om tunnelbana till Nacka

Det pågår just nu samråd om en förstudie gällande tunnelbana till Nacka. Jag tror att det är protesterna mot Nya Slussen och bussterminalen i Katarinaberget som skyndat på processen med tunnelbana till Nacka. Utgångspunkten är att tunnelbanans Blå linje ska förlängas från Kungsträdgården och nu analyseras olika sträckningar.

Parallellt med förstudien genomförs en idéstudie om att knyta ihop Blå och Grön linje vid någon station. Om det görs kommer en av Gröna linjens sträckningar söderut att bli en gren på den Blå linjen. Syftet är att öka turtätheten i den södergående trafiken. Det skulle göra det möjligt att bygga nya bostäder och arbetsplatser i söderort. Den förtätning det kommer att innebära blir ett kapitel för sig. Det är inte bara turtätheten i tunnelbanan som avgör om det är lämpligt att bygga på en plats eller inte.


Samrådskarta från Stockholms Läns Landstings webbplats med alternativa sträckningar för tunnelbana till Nacka. (Kilicka på bilden för större format.)

Men förstudiens huvudsyfte är inte att utreda ny bostadsbebyggelse utan att undersöka tunnelbana till Nacka. Det är bra och inte bara ett politiskt utspel som vi sett flera stycken på sista tiden. I samrådet presenteras flera olika linjesträckningar. Alternativen är inte huggna i sten utan är bara förslag. De kan kombineras med varandra eller så kan det dyka upp helt nya alternativ. Att låta tunnelbanan passera långt ut på östra Södermalm känns vettigt. Östra Södermalm saknar tunnelbana och ska en ny sträckning dras över Södermalm är det bättre att låta den gå där än att leda den via Slussen (Alternativ 4) där det redan finns tunnelbana. Möjligen skulle också varianten med en station på Djurgården vara ett alternativ men dit går redan spårvagn, bussar och båtar. Vi ska inte heller glömma bort att det redan finns spårbunden trafik till Nacka i och med Saltsjöbanan och Tvärbanan. En utbyggnad av tunnelbanan borde rimligen gå där de båda inte gör det, med undantag för någon gemensam station för att underlätta byten.

Alternativ 3 skulle samlokaliseras med en vägförbindelse. Det låter som om planerna för Österleden åter diskuteras. Den var en del av ringleden i det utskällda Dennispaketet från 1990-talet och har sedan dess nämnts i planeringen med jämna mellanrum. Jag tycker att man ska fokusera på tunnelbana i förstudien, inte planera för nya vägar. Speciellt inte när Förbifart Stockholm motiveras med att den ska lösa alla trafikproblem.

En tunnelbana till Nacka är ett gigantiskt infrastrukturprojekt. Med planering och genomförande kommer det att ta många år att genomföra. Mycket kommer att hinna hända innan spaden sätts i jorden, än mer innan det är klart.


Stockholm New / kv Mårtensdal

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som precis varit ute på samråd. Förslaget innebär att kontorshus kan uppföras runt den befintliga verksamheten i kvarteret Mårtensdal i västra delen av Hammarby Sjöstad. Hela kontorskomplexet kallas Stockholm New. En del av kontoren föreslås byggas i ett högt hus i slutet av Hammarby Allé. Planförslaget innebär också att en ny inbyggd transformatorstation och en ny skatehall, som ersätter nuvarande hall, kan uppföras.


Karta hämtad från Stadsbyggnadskontorets planhandlingar med pågående och planerad markanvändning i närområdet. Planområdet är markerat.

Det är Fryshuset som har den nuvarande skatehallen med ett tillfälligt bygglov. Fryshuset har fortsatt behov av en skatehall och att den tillfälliga hallen ersätts med en permanent hall är bra. Det är inget som är självklart i dagens Stockholm. Den nya hallen ska byggas samman med en del av Fryshusets lokaler som gränsar till planområdet.


Fryshusets skatehall, April 2011

Resten av byggnaderna ska bli ca 60 000 kvm ny kontorsyta. Det som väckt störst uppmärksamhet och protester är det nämnda höghuset som blir nästan 30 våningar högt. Det höga huset är också tänkt att vara en pendang till Folksamhuset på Södermalm. I planförslaget sägs att det finns få höga hus i Stockholms innerstad och det enda befintliga höghuset som nämns är just Folksamhuset. Men lustigt nog nämns varken Skatteskrapan eller Södertorn, båda synliga från planområdet.


Södertorn, Skatteskrapan och Folksamhuset. April 2013

Flera stora företag och myndigheter lämnar Stockholms centrala delar vilket frigör mängder av kontorslokaler. Det är därför ganska uppenbart att det inte är behovet av kontorsyta som motiverar bygget av ett högt hus. Det är istället ett tecken på vilka ideal och idéer som styr stadsbyggandet bland politiker och tjänstemän. Ett ideal som syftar till att bygga monument och hävda sig i ett försök att vara modern. Precis samma sak gjordes för 50-60 år sedan så särskilt moderna är varken idealen eller idéerna.

Men det är inte bara höghuset som är problemet. Övriga kontorshus kommer att skapa en mur mot kvarteret och skärma av områdena från varandra, trots planerad portik och öppningar. Det är i viss mån meningen eftersom den befintliga industriverksamheten ska döljas bakom de nya husen. Det är den typen av grövre industriverksamhet som det inte längre tillåts finnas plats för i Stockholm och den som trots allt blir kvar ska döljas.




Foto från stadsbyggnadskontorets planhandlingar av en framtagen fysisk modell med föreslaget, vy mot nordväst.

På Skanskas reklambild är höghuset nästan osynligt. Varför namnet Stockholm New och övrig information delvis är på engelska är oklart men det blir väl mer spännande så.

Både Fortum och företaget Betongindustri AB och dess verksamhet kommer att få finnas kvar men sten- och trädgårdsverksamheten ska bort. Betongindustris huvudbyggnad i tegel, byggd 1948-52, är kulturhistoriskt värdefull och kommer att sparas. Det är bra men något som inte heller är självklart i dagens Stockholm.


Industribyggnad i Mårtensdal fotograferat från rondellen vid Hammarby allé, April 3013


Vivaldi och Södermalms Sten fotograferat från Hammarbyvägen, April 2013

Husen som planeras längs Hammarbybacken och Hammarbyvägen tar en gles ädellövskog i anspråk. Den innehåller i sig inte några viktiga arter eller naturvärden men har en viktig funktion som spridningszon då den kopplar samman Årsta skog med Nackareservatet. Naturområdet har stor betydelse för att bevara den biologiska mångfalden i Årsta Skog och på Årsta holmar, men också i parkerna på Södermalm. Planförslaget konstaterar att om inga åtgärder görs riskerar den biologiska mångfalden att minska i angränsande områden.

I planförslaget konstateras att kvarteret i planområdet idag domineras av låg bebyggelse utan tydlig ordning som är omgärdad av staket, buskage och träd. Det gör att kvartersstrukturen, som är tydlig i övriga delar av Hammarby Sjöstad helt saknas här.

Jag förstår faktiskt inte varför avsaknaden av ett strukturerat kvarter på platsen skulle vara ett problem. Kvarter kan visst vara fint men de som saknar kvartersbebyggelse kan gå till den som finns ett stenkast bort. Jag tycker att den lågmälda industribebyggelsen ska få finnas kvar och att nya hus ska tonas ner i jämförelse med vad som nu föreslås. Det är just att blandningen med industrier och låg bebyggelse finns kvar som gör Stockholm till en varierad stad. Det är en blandning som nu snabbt försvinner i samma takt som Stockholm blir en allt mer polerad och tillrättalagd, men tråkigare stad.


RSS 2.0