Älvsjö Centrum
Älvsjö centrum byggs nu om helt och hållet. En ny station och 600 bostäder byggs. När den första versionen av Nya Slussen presenterades beskrevs det som "total exploatering" av kritikerna. Detsamma kan sägas om Älvsjö centrum. I stort sett all öppen markyta bebyggs.
Ett av flera plakat vid stationen som visar hur det är tänkt att bli i framtiden med de nya husen närmast spåren. (Klicka på bilden för större format.)
Nuvarande bussterminalen där det nya torget och ett bostadskvarter (Kv.1) ska ligga, Januari 2012. (Klicka på bilden för större format.)
Jag har inget emot att den nya stationen byggs. Personligen hade jag föredragit en tegelbyggnad som harmoniserade med den befintliga bebyggelsen istället för något som riskerar att bli ytterligare en glaslåda. Låt vara att den delvis blir grön och att det behövs mycket ljus i stationsbyggnaden men det finns inget som hindrar att man sätter in stora fönster i en tegelbyggnad. Stationens placering längs med järnvägsspåren gör att den fungerar som ett effektivt bullerskydd. Här hade det som idag är bussterminalen kunnat bli ett stort fint torg i stil med Odenplan eller Medborgarplatsen. Istället bebyggs mer än halva ytan och det nya torget får inte mer plats än en större innergård.
Bilden är hämtad från Stockholms Stads webbplats och visar de nya kvarteren i grönt.
Jag tycker att man skulle ha struntat i kvarter 1 och möjligen minskat ner storleken på kvarter 2. Byggnationen av kvarter 3 har kommit lång och placeringen av det huset är bättre, där har jag inget emot att det byggs ett hus. Där måste jag också säga att jag gillar färgsättningen på huset. Den varma röda färgen passar bra ihop med de vita och ljusgrå fälten som inte bara ligger bredvid utan också i varandra. Kvarteren 4 och 5 ligger längre fram i tiden. Hur lämpligt är det att bygga där, inklämt som det är mellan en bilväg och järnvägsspåren? Numera är det inget som spelar någon roll. Lämplig eller olämplig, är marken obebyggd så byggs det.
Byggnationen av Kvarter 3 har kommit långt och markarbete pågår för Kvarter 2, Januari 2012. (Klicka på bilderna för större format.)
Bostadskvarter byggda i mitten av 1980-talet. (Kilcka på bilden för större format.)
I de befintliga bostadskvarteren vid Götalandsväg byggda i mitten av 1980-talet varierar antalet våningar mellan tre och sex. Jag önskar att man även idag oftare skulle våga bygga låga hus. En del tycker att det är slöseri med plats men jag ser det som ett sätt att skapa en mänskligare och intimare miljö, en miljö där kvalitet får styra utseendet istället för kvantitet.
På kullen ovanför ligger gamla Solberga Sjukhus. Fastigheten såldes 1999 av landstingets förvaltningsbolag Locum och byggdes om till bostäder. Huset byggdes på vid gavlarna och med två våningar på höjden. Sjukhusets vinterträdgård finns inte kvar. Det gör däremot de gamla korridorerna som löper längs med våningsplanen i mitten av byggnaden där sjukhussalarna på båda sidor blivit lägenheter. Ombyggnaden var klar 2003 och några år senare var också de tre punkthusen på området färdigbyggda.
Vänster bild: Solberga sjukhus som det ser ut idag, Januari 2012. Höger bild: Solberga sjukhus på ett gammalt vykort, okänt datum. (Klicka på bilderna för större format.)
Gästskribent: Årsta holmar
En släkting till mig har följt debatten om Årsta holmar. Han ringde till mig och var upprörd över den planerade exploateringen. Jag bad honom att skicka lite fakta i frågan men jag fick ett helt inlägg.
Årsta holmar
Årsta holmar är tre holmar i Årstaviken mellan Södermalm och Årsta. Holmarna är Åhlholmen och Bergsholmen som vardera har storleken 260 × 170 meter samt Lillholmen som mäter 200 × 120 meter. Genom landhöjningen hänger de tre holmarna numera nästan ihop.
Växtligheten på holmarna är mest lövskog och på Allholmen ligger Årsta holmars gård från 1737.
Centerpartiet i Stockholm tycker att de ligger alldeles för centralt för att vara naturområde och vill nu exploatera holmarna och göra bad och nöjescentrum av dem. Att just Centerpartiet, det gamla bondeförbundet, driver på exploateringen är förvånande eftersom de lanserade sig som alliansens gröna röst i senaste valet.
Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) skrev i ett inlägg i Svenska Dagbladet Fredagen den 13 2012. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/naturomraden-ar-till-for-manniskor_6766997.svd. Där visar han sig ha en skrämmande och okunnig inställning till miljö och ekosystem. Skalbaggar och andra djur hör tydligen inte hemma i naturen. Dessutom verkar han blanda ihop begreppen naturreservat och park.
Att kalla meningsmotståndarna för vissa ekologister och miljövänster som inte vill att man flyttar på pinnar är arrogant. Det handlar inte om pinnar, det handlar om ekosystem. Uttalandet avslöjar också den hånfulla attityd som stadshusledningen har gentemot de som inte delar deras åsikter.
Naturlivet är viktigt för Stockholm och en av de bitar som gör staden unik. Även om djurarterna inte är hotade utan finns i andra delar av Sverige, behövs de även i Stockholm. Fåglar och insekter behövs i en stad. Att exploatera precis all mark i Stockholm skulle förstöra stadens särart och kraftigt försämra miljön.
Fiskebeståndet i vattnet hotas också. Årsta holmar är innerstadens sista lekplats för gäddor. En exploatering skulle snabbt slå ut gäddorna som är rovfiskar. Det skulle ge att överskott av fisk som äter plankton vilket ger mer alger och därmed avsevärt sämre vatten.
Att göra Årsta holmar tillgängliga via en gångbro är en sak, att exploatera dem är en annan. Men det som börjar i liten skala kan snabbt öka och då är skadan skedd. Holmarna i Årstaviken är väldigt små jämfört med andra naturområden i Stockholm där människor och djur kan dela på utrymmet.
För att värna Stockholms miljö både över och under vattenytan måste Årsta Holmar förbli outnyttjade. De flesta på söder vet hur skräpiga parker kan vara efter en sommarnatt. Att utsätta Årsta Holmar för detta skulle inte göra någon fågel, fisk eller Stockholmare lyckligare.
Årsta holmar markerade på en flygbild hämtad från Hitta.se
Propagandaskrift från Stadshuset
I tidningen beskrivs hur snabbt Stockholms befolkning växer och att politikerna tycker att det är positivt. Finansborgarrådet Sten Nordin (M) är i alla fall ärlig nog att säga att han tycker det är bra att befolkningen ökar eftersom det ger mer skatteintäkter. Han säger också att trycket på transsporter minskar om staden blir tätare. Något som sägs emot på samma sida i tidningen där några stockholmare fått komma till tals. Här säger en man att han märkt av "ett större tryck på trafiken". Fler människor leder till ökad trafik och en större belastning på kollektivtrafiken, oavsett vad Sten Nordin vill få oss att tro.
Även oppositonspolitikerna kommer till tals. Karin Wanngård (S) ser med "glädje" att Stockholm växer. "Det innebär nya möjligheter för oss stockholmare, vi kan ta del av allt spännande och intressant staden har att erbjuda." Här skulle jag vilja att Karin Wanngård förklarar vad jag som stockholmare skulle vara förhindrad att göra om staden inte växte lika mycket. Skulle det vara omöjligt för mig att sitta i en park eller skulle jag nekas inträde på ett museum? Blir det lättare att få sittplats i tunnelbanan om fler ska in i samma vagn? Minskar nedskräpningen för att staden växer rekordsnabbt?
En hel sida i tidningen ägnas åt Stockholmsarenan och allt positivt den kommer att föra med sig i form av stora evenemang och turistintäkter. Att en liknande arena som kommer att konkurrera om evenemangen byggs i Solna nämns inte.
Blandat med annonser för bla förskolor och byggbolag kommer också en mängd information om hur bra allt är i Stockholm och hur lyckliga alla är här. En del av det som beskrivs är faktiskt bra på riktigt, som upprusning av lägenheter i miljonprogramsområden och satsning på äldreomsorgen.
Men på det hela taget är jag skeptisk till det här utskicket från Stockholms Stad. Det krävs mer än en reklambroschyr full med bilder på leende människor för att jag ska låta mig övertygas om att allt som nu sker i Stockholm är positivt. Den är snarare en del i en strategi där politikerna försöker framställa sig i en så bra dager som möjligt. Som när trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) vägrade uttala sig om TV-eken eftersom hon inte ansåg att det var en politisk fråga men gärna pratade om förgiftade pilträd, trots att det inte alls är en politisk fråga. Allt för att plocka poäng.
Mot nya höjder
I mitt förra inlägg nämnde jag den pågående trenden att bygga på nya våningar på befintliga hus. Det har redan pågått ganska länge men har på senare tid uppmärksammats alltmer, senaste veckan i både dagspress och bloggar. Tidigare handlade det om att bygga om vindsutrymmen till lägenheter men det har övergått till att helt nya våningar byggs. De syns inte alltid mot gatan men desto mer mot innergårdarna där både gården och lägenheterna blir mörkare. Det hela beror naturligtvis på att det finns pengar att tjäna, mycket pengar.
Dessutom har det blivit trendigt att bo i en vindsvåning. Så trendigt att det har kommit en motreaktion. Därför nämns nu ordet vindsvåning ofta med en stor portion ironi i samma mening som livsstil och teppanyakihäll.
På Södermalm har ett hus nära Götgatan ökats på med ytterligare en våning vilket gett huset ett ganska konstigt utseende.
På ett hus i närheten började byggställningar sättas upp i oktober 2011 (vänster bild) och nu i januari 2012 är arbetet i full gång. (Höger bild) Antagligen ska resultat bli som på systerfastigheten till höger. Påbyggnaden känns felplacerad men ser trots allt rolig ut med sina vågformade linjer.
Lika ofta är det kontorsfastigheter som byggs på. Jag har tidigare skrivit om kvarteret Loen men också på andra platser byggs hus på med flera våningar. Här är ett kontorshus fotograferat i korsningen Regeringsgatan/Jakobsgatan där en stor glaslåda byggts ovanpå huset. Snyggt? Nej, inte om du frågar mig.
