Bevara Stockholm

En gasklocka är ett magasin för att lagra gas när förbrukningen är lägre än produktionen. Gas som sedan kan levereras när förbrukningen överstiger produktionen. Av de fem gasklockorna som finns i Hjorthagen är Gasklocka 4 med sina 200 000 m³ den största. Den byggdes 1932 och användes fram till april 2010. Gasklockan är en 95 meter 20-kantig cylinder byggd i plåt och syns från stora delar av Stockholm. Den ska rivas och ersättas med ett 140 meter högt bostadshus med 45 våningar i det som nu kallas Norra Djurgårdsstaden. Industri och näringsliv har de senaste 200 åren påverkat Sveriges och Stockholms utveckling mer än kungar och krig. Den här gasklockan är tillsammans med de andra en viktig del av Stockholms industrihistoria som borde bevaras på samma sätt som slott och herrgårdar. Industribebyggelse är märkligt förbisedd i de sammanhangen. De synpunkterna har också framförts av Stockholm Skyline. Gasklockorna i tegel är ritade av arkitekten Ferdinand Boberg och ska få vara kvar med ny verksamhet. Men eftersom Gasklocka 4 är i metall anses den uppenbarligen inte värd att bevara.


Gasklocka 4 och Gasklocka 3, Januari 2014


I skymningarna brukar en berguv sätta sig högst upp på gasklockan.


Ferdinand Bobergs gasklockor, Januari 2014


Illustration av det nya området med en volymstudie av den nya skyskrapan.
Bild: Stockholms Stad


Nybyggda bostadshus i Norra Djurgårdsstaden, Januari 2014

Kritiken mot det nya bostadshusets höjd har mest handlat om hur det påverkar Nationalstadsparken men byggnaden kommer att få en mycket större inverkan på Stockholms stadsbild än vad många förstår. Som bilderna nedan visar syns Gasklocka 4 från många olika platser i Stockholm och den nya skyskrapan kommer att göra det ännu mer. Somliga tycker att det är bra eftersom de vill att alla nya hus ska sticka ut, synas, vara märkesbyggnader och landmärken. Helst allt på en gång. Men med det tankesättet kommer Stockholm snart vara en stad där märkesbyggnaderna skymmer varandra.


Utsikt från Mosebacketerassen, Januari 2014


Utsikt från Observatorielunden, Januari 2014


Utsikt från Frejgatan, Januari 2014

Länsstyrelsen sa i sitt yttrande i december 2013 ja till det nya bostadshuset. Länsstyrelsen ägnar mycket av sitt yttrande åt att beskriva att de anser att det inte utgör någon "påtaglig skada" att det nya huset syns från Nationalstadsparken. Gasklockans eget värde nämns inte med ett ord trots att hela området är blåklassat av Stockholms Stadsmuseum.

När en ny skyskrapa byggs i någon av Stockholms stadsdelar brukar finansborgarrådet Sten Nordin säga att det ger stadsdelen karaktär. Att en plats har karaktär innebär att den har ett kännetecken, något speciellt för just den platsen. Om det är skyskrapor överallt är det inget som ger karaktär. Här är det istället den gamla industrimiljön med gasklockorna som ger platsen dess karaktär.

Kommer den nya skyskrapan att lösa bostadsbristen bland de som behöver det mest, unga vuxna och de som inte har råd att ta sig in på bostadsmarknaden? Nej, det är dyra bostäder som byggs i Norra Djurgårdsstaden och att bygga på höjden är mycket dyrt. Priserna blir därefter.

Kommer den nya skyskrapan att sätta Stockholm på kartan? Kanske, men knappast på det sätt politikerna vill. Den kommer alltid att jämföras med Turning Torso i Malmö och betraktas som ett sätt av Stockholm att försöka hävda sig mot en mindre stad. Det kommer bara att mötas av ironiska leenden och man blir inte unik genom att kopiera andra.

Om det nu absolut ska byggas en skrytbyggnad här hade den kunnat placeras på en annan plats hundra meter åt sidan där nya bostadshus nu byggs. Då hade Gasklocka 4 kunnat bevaras som det industriminne den förtjänar att vara.

Kolingsborg är det runda huset mitt i Slussen och byggdes 1953-54. Arkitekt var Arthur von Schmalensee. Fram till mitten av 1970-talet höll Hamnkontoret, Stuvareförbundet och Hamnarbetarfackföreningen till i byggnaden och här fanns personalutrymmen för hamnarbetarna. När de flyttade förvandlades nedre planen till diskotek och de tidigare avlöningskassorna fungerade som diskotekets garderob. Här spelades diskotekscenerna i Staffan Hildebrands film G in 1982. Det senaste åren har en rad olika synth- pop- och andra musikklubbar hållit till i Kolingsborg. Vid flera tillfällen har kön av människor gått långt genom Gula gången. Under slutet av 2013 var det mängder med avskedsevenemang.


Kolingsborg och Gula gången, Januari 2014


Kolingsborg med Gula gången, Januari 2014

Kolingsborg är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum, vilket betyder att byggnaden är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det var något Nya Slussens projektchef inte kände till när han gick ut och sa att Kolingsborg skulle rivas. Men han blev snabbt upplyst om det. Om projektets ansvariga inte känner till en sådan enkel sak, vad mer har de inte koll på? Budget och tidsplan kanske?

Hyresgästerna i Kolingsborg är uppsagda till den 7 januari och byggnaden ska rivas. Det sker för att kunna lägga om trafiken när den östra Slussbron rivs. Den var planerad att rivas sommaren 2014. Men detaljplanen för bussterminalen i Katarinaberget är upphävd av Mark- och Miljödomstolen och Miljö- och Vattendomen (som bl.a. krävs för att kunna riva och bygga i vatten och reglerar hur mycket vatten som får släppas ut från Mälaren) från samma domstol har dragit ut på tiden. Därför skjuts rivningen av Slussbron upp och hyresgästerna i Blå Bodarna som skulle ha lämnat sina lokaler till årsskiftet har fått kontrakten förlängda.
 
Mark- och Miljödomstolens beslut att upphäva detaljplanen för bussterminalen har överklagats av Stockholms Stad men de har begärt anstånd till den 7 mars med att utveckla grunderna för överklagandet. När detaljplanen för Slussen skulle upp i Mark- och Miljööverdomstolen bad de också om anstånd med sitt överklagande. Den gången betalade staden fastighetsbolaget Atrium Ljungberg för att dra tillbaka sin överklagan som fått detaljplanen fälld i lägre instans. Den här gången är det svårare att betala för att få igenom detaljplanen eftersom den upphävdes av formella skäl. Oavsett vilka de olika domstolsutslagen blir kommer det att ta tid innan alla juridiska turer är över.
 
Trots det ska Kolingsborg rivas redan nu. Orsakerna till varför det är så bråttom kan man bara spekulera i. De ansvariga för projektet har meddelat att bygget av Nya Slussen inte kan påbörjas innan projektets båda detaljplaner vunnit laga kraft men riva kan man uppenbarligen göra ändå.