Örbykyrkan

När en frikyrkoförsamling lämnade sitt kapell sökte de en annan verksamhet för platsen. I en tid när bostadspriserna steg föll valet på att bygga bostäder. Men det som från början måste ha sett ut som en säker ekonomisk investering liknar alltmer ett riskfyllt projekt.

I Örby finns en historik av aktiva frikyrkoförsamlingar. Några av dem är Metodistkyrkan, Filadelfiaförsamlingen, Baptistkyrkan och Pingstkyrkan. Ett spår av deras verksamhet är Örbykyrkan, en kyrkokapell uppfört 1929-30 i Örbys norra del i närheten av Huddingevägen. Arkitekt var Sten Westholm. Kapellet användes ursprungligen av Baptistförsamlingen. Sedan 1983 ägs och används det av Filadelfiaförsamlingen, numera en del av Södertörnkyrkan. I samband med att de tog över kapellet genomförde de en upprustning och ombyggnation av byggnaden. Kapellet fick då en ny huvudentré och träpanel på fasaden istället för den tidigare putsade ytan. 2011 flyttade Södertörnkyrkan ut sin verksamhet därifrån. Av de lokaler som uppförts i Örby för frikyrklig verksamhet finns idag bara två kvar. Det är Örby Kapell och Örbykyrkan, varav den senare nu hotas av rivning.


Örbykyrkan, Mars 2019


Örbykyrkans huvudentré


Baptistkyrkan innan renoveringen på en bild från slutet av 1970-talet.
Bild: Stadsbyggnadskontoret / Stockholms stadsmuseum.

På platsen tänker Södertörnkyrkan bygga ett flerbostadshus i fyra våningar med 25-30 bostadsrättslägenheter och en verksamhetslokal i botten. Huset ska byggas i en vinkel i hörnet mot korsningen Malmköpingsvägen/Västermovägen med en gård mot insidan. Byggnaden ska vara något indragen från gatan för att skapa ett luftigare gaturum. Men det får inte vara för stort utrymme där då människor helst inte ska befinna sig där. Huddingevägen, som går parallellt med Malmköpingsvägen, är nämligen en sekundär transportled för farliga godstransporter. Om en olycka sker riskerar annars människor utanför huset att skadas. Huddingevägen är också anledningen till att byggnadens tysta sida, med t.ex. sovrum, är mot gården. Vid en olycka på Huddingevägen ska evakuering kunna ske ut på gården som skyddas av huskroppen.


Visionsbild över det planedade huset i Korsningen Malmköpingsvägen/Västermovägen, vy mot sydväst. Bild: Stadsbyggnadskontoret / Reierstam Arkitektur.

Det är egentligen inget fel på det planerade husets utformning. Det man kan invända mot är att det är en byggnad med innerstadskaraktär placerad i ett område med i huvudsak villabebyggelse. Det är också en våning för högt och ligger för nära husen på angränsande tomter för att kunna sägas vara anpassat till omgivningen.

Det stora problemet är istället att kapellet ska rivas. Det visar på Örbys lokalhistoria och trots ombyggnaden 1983 finns det kvar många bevarade detaljer på exteriören, t.ex. fönster, tegeltaket och faktiskt också kapellets placering på tomten då det är placerat indraget från gatan med en omgivande trädgård vilket är karaktäristiskt för en gammal villastad som Örby. Insidan är i stort sett bevarad i sitt ursprung. Stockholms Stadsmuseum anser att byggnaden fortfarande har ett kulturhistoriskt värde men i Örby har ingen kulturhistorisk klassificering ännu skett. Konsultfirman Tyréns har gjort en kulturhistorisk genomgång av kapellet men också Stadsmuseet måste få en chans att göra en ordentlig bedömning av byggnaden och ge den en kulturhistorisk klassificering.

Att kapellet byggdes om 1983 används i planhandlingarna och i Tyréns rapport som ett argument för rivning. Även den bevarade insidan används på ett märkligt sätt som argument för en rivning. Om kapellet ska vara kvar måste det få ett nytt användningsområde och då måste insidan byggas om. Den ombyggnaden skulle göra att insidans ursprungliga utseende försvinner och jämställs därför nästan med en rivning.

När Södertörnkyrkan lämnade in sin ansökan om ändring av detaljplanen i augusti 2011 var bostadsrättspriserna fortfarande på väg upp. När beslutet om att inleda planarbetet togs i oktober 2017 hade priserna precis passerat sin topp. Nu när planen är på samråd har marknaden för nyproducerade bostadsrätter mer eller mindre kollapsat. Det som från början måste ha sett ut att vara en säker investering har nu blivit ett högriskprojekt. Även om Södertörnkyrkan inte bryr sig om några kulturhistoriska värden borde de av ekonomiska skäl tänka sig för både en och två gånger innan de går vidare med projektet.

RSS 2.0