Stora Sköndal - Ett personligt möte
Bloggen har besökt "Agneta" som bor i Skogbyn i den norra delen av Stora Sköndal. Alla husen i området ska rivas och "Agneta" berättar hur det är att bo i området med rivningshotet hängande över sig.
I inlägget om Stora Sköndal som publicerades i våras nämndes att många hus i området är tömda och ska rivas men att några fortfarande är bebodda. Bloggen har varit på besök hos Agneta som bor i Stora Sköndal, närmare bestämt i Skogsbyn. Skogsbyn ligger i den norra delen av området och består av ett 90-tal vita enplansvillor byggda på 1960-talet. Hela Stora Sköndal är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt och de flesta byggnader i Skogsbyn är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum vilket innebär att de har ett högt kulturhistoriskt värde. Trots det ska samtliga villor i Skogsbyn rivas. (I det tidigare inlägget finns mer information om stiftelsen, dess verksamhet och vilka rivnings- och byggplaner stiftelsen har för området.)
Agneta tar emot i villan där hon bor tillsammans med sin spralliga hund. Hon flyttade in 2013 men började jobba på Stiftelsen Stora Sköndal redan på 1970-talet. Hon känner alltså både till området som boende och stiftelsen och dess historia som anställd och kan berätta om båda. Agneta arbetade i andra änden av det stora området. Även om det var gångavstånd kändes det bra att ha lite distans mellan arbetet och hemmet.
"Agneta" med sin hund vid hemmet i Skogsbyn, Augusti 2024
Skogsbyn byggdes som ett seniorboende med inspiration från USA där Thorsten Levenstam varit på studieresa. Han var direktor, dvs högsta chefen, inom stiftelsen. Det är också efter honom som den väg som slingrar sig genom Skogsbyn fått sitt namn. Skogsbyn skulle fungera som ett seniorboende med gemenskap och mycket aktiviteter. När de boende blev för gamla flyttade de istället in på stiftelsens vårdboende för att i nästa skede läggas in på långvården. Det skapade en kontinuitet i vårdkedjan att hela tiden vara inom samma system med stiftelsen som vårdgivare. Olika reformer inom landstinget bröt dock upp den strukturen.
Agneta berättar att Stora Sköndal ett tag hade svårt att få hyresgäster till villorna. En tid flyttade även yngre personer in. Agneta har upptäckt att huset hon bor i därför bara haft en hyresgäst innan henne, trots att huset är närmare 60 år gammalt.
Bara några år efter att hon flyttat in kom beskedet att husen skulle rivas i framtiden. Flera boende i området blev så arga att de flyttade på en gång. Agneta kände också ilska men har sedan resignerat och gett upp. Maktlösheten skiner igenom. Det här är ett tydligt exempel på när enskilda människors hela tillvaro ställs mot stora organisationer. Då har man ingen chans. "Vad kan man göra? Man tjänar inget på att gå runt och vara arg." säger Agneta. "Det är inte speciellt kul men jag tar en dag i taget." fortsätter hon.
Seniorerna i Skogsbyn blir färre och färre och många hus är tomma. Men det finns fortfarande fler boende än Agneta kvar i området. Det är inte bara pensionärer utan också barnfamiljer och alla möjliga personer. De bor med korttidskontrakt och ingen förutom pensionärerna bor permanent. De pensionärer som bor i området har fortfarande mycket gemenskap och deltar i olika aktiviteter. Det är resor och luncher, tex på julafton så att de som är ensamma får sällskap. Agneta deltar i en del av aktiviteterna men har också sina egna intressen. "Jag tycker om att sitta och måla." berättar Agneta.
I inlägget om Stora Sköndal som publicerades i våras nämndes att många hus i området är tömda och ska rivas men att några fortfarande är bebodda. Bloggen har varit på besök hos Agneta som bor i Stora Sköndal, närmare bestämt i Skogsbyn. Skogsbyn ligger i den norra delen av området och består av ett 90-tal vita enplansvillor byggda på 1960-talet. Hela Stora Sköndal är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt och de flesta byggnader i Skogsbyn är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum vilket innebär att de har ett högt kulturhistoriskt värde. Trots det ska samtliga villor i Skogsbyn rivas. (I det tidigare inlägget finns mer information om stiftelsen, dess verksamhet och vilka rivnings- och byggplaner stiftelsen har för området.)
Agneta tar emot i villan där hon bor tillsammans med sin spralliga hund. Hon flyttade in 2013 men började jobba på Stiftelsen Stora Sköndal redan på 1970-talet. Hon känner alltså både till området som boende och stiftelsen och dess historia som anställd och kan berätta om båda. Agneta arbetade i andra änden av det stora området. Även om det var gångavstånd kändes det bra att ha lite distans mellan arbetet och hemmet.
"Agneta" med sin hund vid hemmet i Skogsbyn, Augusti 2024
Skogsbyn byggdes som ett seniorboende med inspiration från USA där Thorsten Levenstam varit på studieresa. Han var direktor, dvs högsta chefen, inom stiftelsen. Det är också efter honom som den väg som slingrar sig genom Skogsbyn fått sitt namn. Skogsbyn skulle fungera som ett seniorboende med gemenskap och mycket aktiviteter. När de boende blev för gamla flyttade de istället in på stiftelsens vårdboende för att i nästa skede läggas in på långvården. Det skapade en kontinuitet i vårdkedjan att hela tiden vara inom samma system med stiftelsen som vårdgivare. Olika reformer inom landstinget bröt dock upp den strukturen.
Agneta berättar att Stora Sköndal ett tag hade svårt att få hyresgäster till villorna. En tid flyttade även yngre personer in. Agneta har upptäckt att huset hon bor i därför bara haft en hyresgäst innan henne, trots att huset är närmare 60 år gammalt.
Bara några år efter att hon flyttat in kom beskedet att husen skulle rivas i framtiden. Flera boende i området blev så arga att de flyttade på en gång. Agneta kände också ilska men har sedan resignerat och gett upp. Maktlösheten skiner igenom. Det här är ett tydligt exempel på när enskilda människors hela tillvaro ställs mot stora organisationer. Då har man ingen chans. "Vad kan man göra? Man tjänar inget på att gå runt och vara arg." säger Agneta. "Det är inte speciellt kul men jag tar en dag i taget." fortsätter hon.
Seniorerna i Skogsbyn blir färre och färre och många hus är tomma. Men det finns fortfarande fler boende än Agneta kvar i området. Det är inte bara pensionärer utan också barnfamiljer och alla möjliga personer. De bor med korttidskontrakt och ingen förutom pensionärerna bor permanent. De pensionärer som bor i området har fortfarande mycket gemenskap och deltar i olika aktiviteter. Det är resor och luncher, tex på julafton så att de som är ensamma får sällskap. Agneta deltar i en del av aktiviteterna men har också sina egna intressen. "Jag tycker om att sitta och måla." berättar Agneta.
Husen ligger tätt men är byggda så att det inte blir insyn. De är också låga och på Agnetas lilla trädgårdstäppa flödar solen in. Här odlar hon tomater, blomsterkrasse och till och med vindruvor. "Vindruvorna planterade jag när jag flyttade in." berättar hon och visar hur en vinranka växer längs hela väggen. "Men rosorna har rådjuren tagit. Det är därför de är så taniga."
"Agnetas" vindruvor vid hemmet i Skogsbyn.
Besöket hos Agneta avslutas med en promenad genom Skogsbyn. Det är fortfarande ett grönt och lummigt område trots att skadegörelsen och förfallet bland de tömda husen är påtaglig. Människor från samhällets skuggsida syns röra sig bland husen under vår promenad. Agneta känner sig inte otrygg men går inte gärna ute när det är mörkt. Det är också mycket ungdomar som springer i de tömda husen. Själv har hon bara kikat in, aldrig varit inne. Det är mycket glas och splitter och eftersom hon går med hunden vill hon inte gå in där.
Ett av de tömda och vandaliserade husen i Skogsbyn, Augusti 2024
Det dröjer några år innan hon måste lämna sitt hus. Det hör till en senare etapp. När Agneta flyttade in trivdes hon så bra att hon tänkte att hon aldrig mer skulle flytta. Men det kommer hon att tvingas till.
"Jag känner mig priviligierad att jag fått bo och jobba här i så många år." avslutar Agneta och tillägger att hon hoppas att det dröjer så länge innan hennes hem rivs att hon hinner bli för gammal för att bo där och ändå är tvungen att flytta.
Fotnot: "Agneta" heter egentligen något annat.
Stora Sköndal - Det hade inte behövt bli så här
Ett av de största exploateringsområdena i Stockholm ligger i Sköndal där bostäder, arbetsplatser, skolor och idrottshallar ska byggas i området Stora Sköndal. Det har uppmärksammats relativt lite annat än i lokaltidningarna trots att hela projektet innebär exploatering av stora grönytor och rivning av mängder med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Byggnader som i många fall är villor och radhus som fram tills helt nyligen var fullt fungerande bostäder.
Stora Sköndal är ett av de största utvecklingsområdena i Stockholm. Det är ett 84 ha stort område (1) som i sin storlek är större än Årstafältet med sina 50 ha (2) eller ungefär tre gånger så stort som Slakthusområdets 30 ha. På både Årstafältet och i Slakthusområdet pågår byggande av bostäder.
Området köptes 1905 av Svenska Diakonisällskapet, som är grunden för Stiftelsen Stora Sköndal. (3) Sedan dess har det bedrivits vårdverksamhet i olika former på området och även i fortsättningen ska vårdverksamheten vara kvar. (4) På området finns institutionsbyggnader från flera olika årtionden och många bostadshus i olika former. Här finns också Kristinahuset från 1686 och Stora Sköndals kyrka, båda blåklassade av Stockholms Stadsmuseum. (5) Området är kuperat och präglas av ängar, grönska och en parkliknande miljö.
Stora Sköndal och dess omgivningar Bild: Google Maps
Kristinahuset, som enligt visionsbilden ska vara kvar även i fortsättningen.
Några av byggnaderna i Stora Sköndal, Maj 2024
För att få in pengar (6) och samtidigt minska sina fastighets- och förvaltningskostnader (7) ska stiftelsen genom dotterbolaget Stora Sköndals Framtidsutveckling AB och i samarbete med Stockholms Stad och fler olika byggbolag genom en kraftig exploatering av området bygga 4 500 bostäder och seniorbostäder, 1 500 arbetsplatser, flera skolor och idrottshallar i sex olika etapper. (1) I samband med detta ska stora delar av den äldre bebyggelsen rivas. Detta trots att hela området av stadsmuseet och i stadens översiktsplan pekats ut som särskilt kulturhistoriskt värdefullt. (8)
Visionsbild över området med den planerade bebyggelsen. Jämför med bilden från Google ovan. Bild: framtidensstoraskondal.se
Stora Sköndal på Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta. hela området är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt. Skogsbyn ligger i områdets norra del.
Den som vill få en föraning om hur det kommer att se ut kan titta på Etapp 1 vid korsningen Sköndalsvägen/Thorsen Levenstams väg som delvis är färdigbyggd. Det är flervåningshus av den typ som är vanliga nu. Just här passar det med den typen av bebyggelse eftersom det redan finns höga hus runtomkring men precis som med mycket annan ny bebyggelse hamnar den lite väl nära de äldre husen. Det blir helt enkelt lite för trångt och området hade vunnit på att korta av några av huskropparna.
Etapp 1 längs Thorsen Levenstams väg är delvis färdigbyggd, Maj 2024
Kommande Etapp 2A och Etapp 3A är däremot en katastrof för området, framförallt med tanke på det som försvinner. I det som kallas Skogsbyn finns ett 90-tal villor från slutet av 1960-talet. De är placerade i elva husgrupper i ett lummigt och i viss mån kuperat landskap. (9) Husen är alla enplansvillor byggda i vitt tegel med två eller fyra rum plus ordentliga kök och våtutrymmen. De uppfördes som pensionärsbostäder men skulle mycket väl kunna fungera som bostäder åt vilka människor som helst. De flesta byggnader i området är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum.
Trots att detaljplanerna inte är klara är husen redan dömda till rivning. Några hus är fortfarande bebodda men de flesta är tomma. På många av husen har ytterdörrarna plockats bort för att inte hemlösa ska övernatta i dem. Det leder till ett snabbt förfall med skadegörelse som följd. Det är sorgligt att se. Det är inte länge sedan det bodde människor här och i flera fall finns spåren av dem kvar. Till exempel ligger post på golven och det finns i enstaka fall möbler, dvd-filmer och någon leksak kvar. Det finns också annat som är kvarlämnat. Vitvaror som kylar, frysar och spisar finns kvar nästan överallt. Inget har tagits om hand, inte ens fraktats till återvinning. I många fall ser de relativt nya ut men står bara och blir förstörda. Det rimmar illa med projektets vision miljömässig hållbarhet. (1) Odlingslådor och blommande träd finns i området och på det som varit husens uteplatser. Skogsbacken skulle kunna vara full av liv, befolkad av tex barnfamiljer, pensionärer eller andra som uppskattar lugnet. Om stiftelsen inte vill ha det kvar skulle husen kunna säljas, alternativt göra om alltihop till en bostadsrättsförening. En bostadsrättsförening med villor istället för lägenheter. Nu är det istället bara tomt och öde.
Skogsbyn, Maj 2024
Fler hus kommer att gå samma öde till mötes. En bit från Skogsbacken ligger några villor, parhus och radhus från 1940- och 1950-talen. Där har dörrarna också plockats bort. Även här är det en tragisk syn. Det är fina hus med källare och vardagsrum med burspråk. Villorna har trädgård. Parkettgolven finns kvar, klassisk fiskbensparkett i vissa fall, som bara ligger och blir förstörda. Även här finns vitvaror kvar i resterna av köken. Husen har fått påhälsning och är genomsökta. Lådor är utrivna och skåp öppnade. Skadegörelsen är påtaglig med klotter och sönderslagna handfat. Även dessa byggnader är grönklassade vilket gör det hela än mer tragiskt. Människor hade kunnat fortsätta att bo här. Det hade inte behövt bli så här.
Några av bostadshusen från 1940- och 1950-talen där dörrar plockats bort.
Det finns platser i området som är lämpliga att bygga på, varje äng behöver inte lämnas orörd. Ett sådant exempel är platsen i områdets östra del nedanför ett relativt nybyggt radhusområde. Det skulle vara ett utmärkt tillfälle att utöka med fler radhus eller småhus, eventuellt kompletterad med flerbostadshus i två till tre våningar i områdets lägre del en bit bort från befintliga radhus. Här planeras istället för 1 300 bostäder i höga flerbostadshus, något som kommer göra att hela radhusområdet blir inträngt. Detaljplanearbetet är inte påbörjat utan är en del av Etapp 4. (1)
Ett relativt nybyggt radhusområde vid en äng som lämpar sig för småskalig bebygelse.
Med den kraftiga exploatering som påbörjats kommer områdets lugna karaktär med sin grönska och lummiga parklika miljö försvinna och ersättas av tät bebyggelse. Det blir inte bara till nackdel för de som redan bor i området och som sökt sig dit av just den anledningen utan också en förlust för Stockholm i stort när ett stort område med höga kulturvärden mer eller mindre utplånas.
Källor:
1) https://www.framtidensstoraskondal.se
2) https://whitearkitekter.com/se/projekt/arstafaltet
3) https://www.framtidensstoraskondal.se/omradet/stora-skondals-historia
4) https://www.storaskondal.se/om-oss/verksamhet
5) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
6) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/odehus-i-skondal-ska-rivas-men-annu-bor-familjer-kvar-i-kvarteret--392m13
7) https://www.framtidensstoraskondal.se/om-oss/
8) https://byggnadsvard.se/stora-skondal/
9) https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaExterior.raa?byggnadBeskrivningId=21000001016481&byggnadId=21000001016480
Stora Sköndal är ett av de största utvecklingsområdena i Stockholm. Det är ett 84 ha stort område (1) som i sin storlek är större än Årstafältet med sina 50 ha (2) eller ungefär tre gånger så stort som Slakthusområdets 30 ha. På både Årstafältet och i Slakthusområdet pågår byggande av bostäder.
Området köptes 1905 av Svenska Diakonisällskapet, som är grunden för Stiftelsen Stora Sköndal. (3) Sedan dess har det bedrivits vårdverksamhet i olika former på området och även i fortsättningen ska vårdverksamheten vara kvar. (4) På området finns institutionsbyggnader från flera olika årtionden och många bostadshus i olika former. Här finns också Kristinahuset från 1686 och Stora Sköndals kyrka, båda blåklassade av Stockholms Stadsmuseum. (5) Området är kuperat och präglas av ängar, grönska och en parkliknande miljö.
Stora Sköndal och dess omgivningar Bild: Google Maps
Kristinahuset, som enligt visionsbilden ska vara kvar även i fortsättningen.
Några av byggnaderna i Stora Sköndal, Maj 2024
För att få in pengar (6) och samtidigt minska sina fastighets- och förvaltningskostnader (7) ska stiftelsen genom dotterbolaget Stora Sköndals Framtidsutveckling AB och i samarbete med Stockholms Stad och fler olika byggbolag genom en kraftig exploatering av området bygga 4 500 bostäder och seniorbostäder, 1 500 arbetsplatser, flera skolor och idrottshallar i sex olika etapper. (1) I samband med detta ska stora delar av den äldre bebyggelsen rivas. Detta trots att hela området av stadsmuseet och i stadens översiktsplan pekats ut som särskilt kulturhistoriskt värdefullt. (8)
Visionsbild över området med den planerade bebyggelsen. Jämför med bilden från Google ovan. Bild: framtidensstoraskondal.se
Stora Sköndal på Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta. hela området är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt. Skogsbyn ligger i områdets norra del.
Den som vill få en föraning om hur det kommer att se ut kan titta på Etapp 1 vid korsningen Sköndalsvägen/Thorsen Levenstams väg som delvis är färdigbyggd. Det är flervåningshus av den typ som är vanliga nu. Just här passar det med den typen av bebyggelse eftersom det redan finns höga hus runtomkring men precis som med mycket annan ny bebyggelse hamnar den lite väl nära de äldre husen. Det blir helt enkelt lite för trångt och området hade vunnit på att korta av några av huskropparna.
Etapp 1 längs Thorsen Levenstams väg är delvis färdigbyggd, Maj 2024
Kommande Etapp 2A och Etapp 3A är däremot en katastrof för området, framförallt med tanke på det som försvinner. I det som kallas Skogsbyn finns ett 90-tal villor från slutet av 1960-talet. De är placerade i elva husgrupper i ett lummigt och i viss mån kuperat landskap. (9) Husen är alla enplansvillor byggda i vitt tegel med två eller fyra rum plus ordentliga kök och våtutrymmen. De uppfördes som pensionärsbostäder men skulle mycket väl kunna fungera som bostäder åt vilka människor som helst. De flesta byggnader i området är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum.
Trots att detaljplanerna inte är klara är husen redan dömda till rivning. Några hus är fortfarande bebodda men de flesta är tomma. På många av husen har ytterdörrarna plockats bort för att inte hemlösa ska övernatta i dem. Det leder till ett snabbt förfall med skadegörelse som följd. Det är sorgligt att se. Det är inte länge sedan det bodde människor här och i flera fall finns spåren av dem kvar. Till exempel ligger post på golven och det finns i enstaka fall möbler, dvd-filmer och någon leksak kvar. Det finns också annat som är kvarlämnat. Vitvaror som kylar, frysar och spisar finns kvar nästan överallt. Inget har tagits om hand, inte ens fraktats till återvinning. I många fall ser de relativt nya ut men står bara och blir förstörda. Det rimmar illa med projektets vision miljömässig hållbarhet. (1) Odlingslådor och blommande träd finns i området och på det som varit husens uteplatser. Skogsbacken skulle kunna vara full av liv, befolkad av tex barnfamiljer, pensionärer eller andra som uppskattar lugnet. Om stiftelsen inte vill ha det kvar skulle husen kunna säljas, alternativt göra om alltihop till en bostadsrättsförening. En bostadsrättsförening med villor istället för lägenheter. Nu är det istället bara tomt och öde.
Skogsbyn, Maj 2024
Fler hus kommer att gå samma öde till mötes. En bit från Skogsbacken ligger några villor, parhus och radhus från 1940- och 1950-talen. Där har dörrarna också plockats bort. Även här är det en tragisk syn. Det är fina hus med källare och vardagsrum med burspråk. Villorna har trädgård. Parkettgolven finns kvar, klassisk fiskbensparkett i vissa fall, som bara ligger och blir förstörda. Även här finns vitvaror kvar i resterna av köken. Husen har fått påhälsning och är genomsökta. Lådor är utrivna och skåp öppnade. Skadegörelsen är påtaglig med klotter och sönderslagna handfat. Även dessa byggnader är grönklassade vilket gör det hela än mer tragiskt. Människor hade kunnat fortsätta att bo här. Det hade inte behövt bli så här.
Några av bostadshusen från 1940- och 1950-talen där dörrar plockats bort.
Det finns platser i området som är lämpliga att bygga på, varje äng behöver inte lämnas orörd. Ett sådant exempel är platsen i områdets östra del nedanför ett relativt nybyggt radhusområde. Det skulle vara ett utmärkt tillfälle att utöka med fler radhus eller småhus, eventuellt kompletterad med flerbostadshus i två till tre våningar i områdets lägre del en bit bort från befintliga radhus. Här planeras istället för 1 300 bostäder i höga flerbostadshus, något som kommer göra att hela radhusområdet blir inträngt. Detaljplanearbetet är inte påbörjat utan är en del av Etapp 4. (1)
Ett relativt nybyggt radhusområde vid en äng som lämpar sig för småskalig bebygelse.
Med den kraftiga exploatering som påbörjats kommer områdets lugna karaktär med sin grönska och lummiga parklika miljö försvinna och ersättas av tät bebyggelse. Det blir inte bara till nackdel för de som redan bor i området och som sökt sig dit av just den anledningen utan också en förlust för Stockholm i stort när ett stort område med höga kulturvärden mer eller mindre utplånas.
Källor:
1) https://www.framtidensstoraskondal.se
2) https://whitearkitekter.com/se/projekt/arstafaltet
3) https://www.framtidensstoraskondal.se/omradet/stora-skondals-historia
4) https://www.storaskondal.se/om-oss/verksamhet
5) Webbkarta: Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering
6) https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/odehus-i-skondal-ska-rivas-men-annu-bor-familjer-kvar-i-kvarteret--392m13
7) https://www.framtidensstoraskondal.se/om-oss/
8) https://byggnadsvard.se/stora-skondal/
9) https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaExterior.raa?byggnadBeskrivningId=21000001016481&byggnadId=21000001016480
