Gamla Tekniska Högskolan

Flera av de gamla institutionsbyggnaderna i kvarteret kring Gamla Tekniska Högskolan ska enligt planerna byggas om till bostäder. Eftersom de är byggnadsminnesförklarade innehåller planförslaget många skydds- och varsamhetsbestämmelser. Men det finns också flera förslag som påtagligt strider mot skyddsföreskrifterna för ett byggnadsminne. För att motivera det finns i planhandlingarna påståenden som vid en närmare granskning inte visar sig stämma.


Gamla Tekniska Högskolan, Januari 2015

Gamla Tekniska Högskolan vid korsningen Drottninggatan och Rådmansgatan är en av de första, större institutionsbyggnader som uppfördes i Sverige. Arkitekt var Fredrik Wilhelm Scholander. Skolbyggnaden stod färdig 1863 och byggdes åt Teknologiska Institutet, som senare bytte namn till Kungliga Tekniska Högskolan. Byggnaden fick en huvudbyggnad och två flyglar på baksidan. 1896 förlängdes den norra flygeln med en mindre tillbyggnad som blev materialprovningsanstalt, senare Statens Provningsanstalt. Några år efter att huvudbyggnaden stod färdig byggdes Skogs- och Lantbruksakademien alldeles bredvid. Även här var F. W. Scholander arkitekt. I slutet av 1800-talet byggdes också den långsträckta Laboratoriebyggnaden, fd Farmaceutiska Institutet, längs Teknologgatan. Den yngsta byggnaden i kvarteret är Zootomiska institutet från 1957. Här bedrevs forskning på och om djur. Zootomiska institutet är en modernistisk byggnad men samspelar genom sin takform och sin dubbeltrappa med omgivande bebyggelse i kvarteret. Idag är samtliga byggnader kontor åt olika företag.


Zootomiska institutet, Januari 2015


Dubbeltrappan på Zootomiska institutets gavel mot Rådmansgatan samspelar med dubbeltrappan (här delvis dold bakom parkerade bilar) på Gamla Tekniska Högskolans flygel på samma gata.


Flygbild över kvarteret. Foto från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling.

Hela kvarteret har ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaderna är inte bara blå- eller grönklassade utan ingår också i ett område som utgör en värdekärna inom det riksintresseområde som Stockholms innerstad med Djurgården utgör för kulturmiljövården. Kvarteret, utom Zootomiska institutet, är dessutom förklarat som byggnadsminne av Länsstyrelsen. Då gäller mycket speciella varsamhetskrav vid om- och nybyggnad.


Utdrag ur Stadsmuseets klassificeringskarta hämtad från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling. Planområdet är markerat med röd streckad linje.
1) Gamla Teknologiska institutet huvudbyggnad med tillbyggnader; 2) Skogs- och Lantbruksakademien; 3) Laboratoriebyggnaden; 4) Zootomiska institutet.

För byggnadsminnet gäller följande nedanstående skyddsföreskrifter:

1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.

2. Ingrepp får inte göras i byggnadernas stomme, i ursprunglig planlösning eller i äldre fast inredning. Även ursprungliga ytskikt och dekorativt måleri är skyddade.

3. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial, färger och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.

4. Tomten får inte ytterligare bebyggas och skall hållas i sådant skick att miljöns utseende och karaktär inte förvanskas.

Planförslaget går ut på att bygga om Laboratoriebyggnaden, Zootomiska institutet och den del av flygelbyggnaden där materialprovningsanstalten låg till ca 80 bostäder. Resten av Gamla Tekniska Högskolan och Skogs- och Lantbruksakademien ska också i fortsättningen vara kontor men med möjlighet för högskoleverksamhet att flytta tillbaka. Gården mellan Laboratoriebyggnaden och Skogs- och Lantbruksakademien ska anläggas till en park. Resten av gårdsutrymmet ska "utvecklas och rustas upp". I praktiken innebär det att en del av det blir parkeringsplatser men det kommer ändå vara betydligt färre parkeringsplatser än vad som finns på området idag.

Samrådshandlingarna ger ingen ledtråd om vilken typ av bostäder som planeras men mediauppgifter gör gällande att det är lyxlägenheter det handlar om.


Det är den tidigare Materialprovningsanstalten i den lägre delen av flygeln som enligt förslaget ska bli bostäder, Januari 2015.

De kraftigaste förändringarna kommer att ske på byggnadernas insida när kontoren byggs om till bostäder. Fasaderna kommer enligt förslaget också att ändras men i relativt liten grad. I samrådshandlingen kan man läsa att "de utvändiga åtgärderna, är naturligtvis de som berör störst antal människor, både boende i omgivningen och förbipasserande som alla förhoppningsvis känner uppskattning för stadens byggda kulturvärden". Det känns lite ironiskt att läsa citatet med tanke på alla kulturklassade byggnader som rivits de senaste åren. Men här har samrådshandlingarna långa listor med delar på och i de aktuella byggnaderna som är skyddsvärda och där skydds- och varsamhetsbestämmelser ska införas. Det är mycket bra att det för en gång skull tas hänsyn till kulturvärdena. Det är vi inte bortskämda med. Men så är det här ett byggnadsminne också.

Trots de höga kulturvärdena föreslås både takkupor och balkonger på Laboratoriebyggnaden. Takkuporna är till för att kunna bygga vindsvåningar och balkongerna för att göra lägenheterna mer attraktiva. Samrådshandlingarna säger "att ha tillgång till balkong är åtråvärt för en bostad och något som också framhålles som krav ifrån Boverket". Det sistnämnda är direkt felaktigt, det finns inget sådant krav från Boverket.

Skönhetsrådet är kritiska mot både takkuporna och balkongerna. Personligen stör mig balkongerna mest då de på ett påtagligt sätt ändrar fasaden på den byggnadsminnesförklarade byggnaden.


Fasadritning från Stadsbyggnadskontorets samrådshandling som visar laboratoriebyggnadens baksida med balkonger och takkupor. Jämför med bilden nedan.


Laboratoriebyggnadens baksida mot gården som ska bli park, Januari 2015.

Skönhetsrådet tycker också att Gamla Tekniska Högskolan borde bli en skola. Även om några av byggnaderna mycket väl kan bli bostäder så borde fler byggnader i kvarteret kunna bli skolbyggnader. Byggnaderna är ju ursprungligen byggda för undervisning och borde kunna anpassas för det igen eller bli administrationsbyggnader för skolverksamheten. Det behöver nödvändigtvis inte vara på högskolenivå, en grundskola skulle också kunna ligga här. Det råder stor brist på skolor i Stockholm och också i det här området. Här finns byggnader och dessutom plats för en skolgård. Den chansen borde tas tillvara istället för att bygga ännu fler lyxlägenheter.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0