Bevara Stockholm

Med jämna mellanrum kommer förslaget att de kommunala förvaltningarna i Tekniska nämndhuset ska flytta och att huset ska rivas eller byggas om till bostäder. I det senaste förslaget ska flytten gå till en ny förvaltningsbyggnad vid Globen. I en arkitekttävling korades ett segrande bidrag som visade sig vara för dyrt. Samtidigt satte strandskyddet stopp för en hårdhänt exploatering av platsen vid Klara sjö. Efter alla turer är det fortfarande oklart vad som kommer att hända med Tekniska nämndhuset.

Berättelsen om Tekniska nämndhuset är en historia med många kapitel. Byggnaden är ett kontorskomplex på Kungsholmen alldeles invid Klara sjö där ca 1200 personer arbetar i fem olika tekniska kommunala förvaltningar, bla trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret. Huset byggdes 1963-65 och arkitekter var Nils Sterner och Carl-Olof Deurell.


Tekniska nämndhuset, Juli 2015

Vid invigningen var byggnaden en av Sveriges största kontorsbyggnader. För att minska det storskaliga intrycket delades byggnaden upp i tre huvudkroppar sammanlänkade av lägre byggnader. Huvudbyggnadernas höjd anpassades till omgivande bebyggelse för att smälta in i miljön och fasaden kläddes med tegel för att samspela med Stadshuset. Inget av detta kan sägas om vare sig nybyggda Stockholm Waterfront eller Station City som nu färdigställs på Vasagatan.


Tekniska nämndhusets fasad mot Fleminggatan på en byggnadslovsritning från 1962.

Längs Klara sjö lades ett parkstråk där grönskan fick gå in mellan huskropparna för att lätta upp de stora byggnadsvolymerna. Parkstråket är idag ett välanvänt rekreationsområde. Mellan huskropparna på Fleminggatan anlades en lite gård. Fönstren fick på flera av byggnadens sidor en oregelbunden placering för att ge liv och variation åt fasaderna.

Under mitten av 1980-talet byggdes Tekniska nämndhuset ut och en ny byggnad uppfördes vid Pipersgatan och byggdes ihop med den befintliga byggnaden som redan var anpassad och förberedd för en utbyggnad.


Entrégården mot Fleminggatan. (Vänster bild) På Pipersgatan är byggnaden från 1960-talet sammanbyggd med tillbyggnaden från 1980-talet. (Höger bild)

Tekniska nämndhuset har genomgått en del ombyggnationer genom åren, tex byttes de ursprungliga entrédörrarna ut mot en karuselldörr 1990, men trots det är byggnaden väl bevarad i sitt ursprungliga utseende och är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum. (Tillbyggnaden från 1980-talet är gulklassad.)


Tekniska nämndhusets huvudentré mot Fleminggatan, Juli 2015

Under 2013 bestämde den då styrande borgerliga alliansen att de förvaltningar som sitter i huset skulle flytta. Omflyttningarna är ett led i att få fler arbetsplatser i Stockholms förorter. Men förvaltningarna i Tekniska nämndhuset skulle inte flytta särskilt långt utan bara till Johanneshov och platsen för Söderstadion som nyligen revs. Där skulle det nya jättekontoret fungera som bullerplank mellan Nynäsvägen och de bostäder som planeras på resten av Söderstadions yta. Platsen är en del av det område som nu kallas Söderstaden där omfattande nybyggnation planeras.

En arkitekttävling anordnades som skulle ta fram ett förslag till den nya förvaltningsbyggnaden. Tävlingen vanns i juni 2014 av de båda arkitektkontoren Urban Design och Selgas Cano med förslaget "Drivhus", ett slags genomskinlig byggnad med rundade former.


Visionsbild över den nya förvaltningsbyggnaden "Drivhus". Bild: Urban Design & Selgas Cano

Förslagen har varit många om vad som ska hända med byggnaden vid Klara sjö när tjänstemännen flyttat ut. Riva och bygga nytt eller spara och bygga om? Förslag har kommit från både politiker och ariktekter om spektakulära nybyggnationer men också om billiga hyresrätter och studentbostäder .

Det är inte första gången politiker föreslår att tjänstemännen i Tekniska nämndhuset ska flytta. Redan 2001 förslog det dåvarande socialdemokratiska oppositionsborgarrådet Annika Billström att förvaltningarna i huset skulle flytta och att huset skulle byggas om till ungdomsbostäder för att råda bot på den akuta bostadskrisen. Hennes förslag var att flytten skulle gå till Hammarby Sjöstad, den stadsdel som då börjat byggas. För 14 år sedan var problemen och de politiska förslagen alltså desamma som idag.

I april i år kom så beskedet om att den nya kontorsbyggnaden "Drivhus" inte blir verklighet. Byggnaden skulle bli alldeles för avancerad och dyr. Ekonomin hade kunnat vara en del av förutsättningarna i arkitekttävlingen men så var det uppenbarligen inte. En annan orsak till fördyringen är att området vid Klara Sjö omfattas av strandskyddet. Även kommuner som vill exploatera sina egna byggnader måste följa gällande regler. Strandskyddet gör att den planerade om- eller nybyggnationen måste krympa och med färre bostäder går det inte att få ekonomi i projektet.


Parkstråket utmed Klara sjö. (Vänster bild) Från parkstråket upp mot Fleminggatan går en trappa indragen i en arkad. (Höger bild)

Ur ett kulturhistoriskt perspektiv är det bästa att de kommunala förvaltningarna sitter kvar i byggnaden eftersom den då används till det den ursprungligen byggdes för. Om huset är för litet för alla som arbetar där skulle någon av de fem förvaltningsorganisationerna som sitter där kunna flytta medan resten sitter kvar. Även om visst samarbete säkert sker mellan dem behöver knappast alla sitta på samma plats.

Att riva byggnaden för att istället bygga nytt vore helt fel, både ur kulturhistoriskt och miljömässigt perspektiv. Om nya hus byggs vid Klara sjö kan vi vara säkra på att de inte kommer att samspela med den omgivande miljön på samma sätt som Tekniska nämndhuset. Att riva fullt funktionsdugliga hus kan vi inte ägna oss åt om Stockholm ska vara en stad i miljöarbetets framkant. Det resursslöseri och den miljöpåverkan i form av avfall och utsläpp en rivning medför är alltför stor.

Det senaste men inte det sista kapitlet i berättelsen om Tekniska nämndhuset är att byggbolaget Oscar Properties vill köpa hela huset för att bygga om det till bostadsrätter. Oscar Properties är specialiserade på att bygga lyxlägenheter i attraktiva lägen. Om deras idé går igenom kan vi glömma allt vad studentbostäder och billiga hyresrätter heter.

Men för närvarande är det oklart vad som kommer att hända i framtiden. Två parallella utredningar pågår där den ena ska undersöka om de kommunala förvaltningarna ska sitta kvar i Tekniska nämndhuset och den andra arbetar med att ta fram ett nytt förslag till en ny förvaltningsbyggnad på Söderstadions gamla plats. Båda utredningarna ska vara klara under sista kvartalet i år. Oavsett vad de kommer fram till så blir det ytterligare ett kapitel i berättelsen om Tekniska nämndhuset.