Bevara Stockholm

Den förtätningsvåg som drar över Stockholm har nu nått innerstadens norra delar. Västra Valhallavägen står inför omfattande exploatering och vid Ruddammen planeras för ett nytt högt hus med studentlägenheter. Planerna på den nya studentbyggnaden innebär inte bara att de som redan bor där får ett högt hus orimligt nära sina bostäder. Det visar också på den attitydförändring som skett hos Stockholms politiker och stadsplanerare det senaste decenniet när ett naturområde som tidigare betraktats som värdefullt och sparats nu bara ses som exploaterbar yta.

Det var i Ruddammsområdet i innerstadens norra utkant mot Lill-Janskogen som dåvarande oppositionsborgarrådet Tomas Rudin ville ha en skyskrapa med studentbostäder och spektakulär arkitektur. Förslaget fick mycket uppmärksamhet och byggnadens placering ändrades flera gånger innan det till slut föll i glömska.

Men nu finns ett nytt förslag på ett högt hus med studentbostäder på samma plats som det ursprungliga förslaget. Den här gången är det ett 11-12 våningar högt hus med 120 studentlägenheter och en "bottenvåning med utrymme för en publik lokal" som planeras, men utan spektakulär arkitektur och politiska utspel. Därför har uppmärksamheten kring projektet uteblivit trots att det kommer att få stor inverkan på Stockholms stadsbild.


Fotomontage med den planerade byggnaden.
Bild: Tovatt Architects & Planners / Stadsbyggnadskontoret

Platsen för huset ligger på en höjd och höga hus byggda på höjder syns vida omkring. Det här kommer synas så pass mycket att Stadsbyggnadskontoret ger exempel på hur det kommer att se ut från platser så långt bort som Fjällgatan och Observatorielunden. Men höjden är inte det största problemet med det här projektet, den är snarare att betrakta som en prutmån så att Stadsbyggnadskontoret kan minska antalet våningar och på så sätt låtsas gå negativa synpunkter till mötes.

Problemet är istället husets placering. Tomten som ska bebyggas är mycket liten. Det gör att byggnaden hamnar mycket nära befintliga hus. Nog för att man inte ska bli förvånad över att det byggs nya hus men att få ett 11-12 våningar högt hus några meter från sitt fönster ska ingen behöva acceptera.


Detalj ur Stadsbyggnadskontorets plankarta över det planerade huset.



Platsen för den planerade byggnaden, hösten 2015

Alldeles i närheten ligger redan en studentskrapa. Det är Nyponet byggt på 1950-talet som med sina 20 våningar innehåller ca 140 studentlägenheter. Nyponet är högre än det planerade nya huset men med större avstånd till grannhusen.


Nyponet, hösten 2015

I samrådshandlingen för det aktuella planförslaget kan man läsa att "planområdet ligger i en buffertzon för angränsande kärnområde enligt stadens ekologiska infrastruktur. Ett kärnområde är ett område som inrymmer en mångfald ekologiska funktioner som är grunden för fungerande ekosystem och biologisk mångfald. Det aktuella kärnområdet utgör ett kärnområde för Nationalstadsparkens växt- och djurliv."

"Planförslaget innebär sammantaget en viss minskning av de gröna ytorna inom Ruddammsområdet och en delvis ytterligare försvagning av det redan svaga ekologiska sambandet mot Nationalstadsparken."

Notera språkbruket, "viss minskning" och "delvis ytterligare försvagning" vilket bagatelliserar de negativa miljökonsekvenserna planförslaget för med sig.


Utdrag ur stadens ekologiska infrastruktur. Bild: Stadsbyggnadskontoret

Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet planerades och byggdes nya bostadshus med drygt 450 bostäder vid Ruddammen. De byggdes på ett område som användes av den gamla Östra renhållningsstationen som anlades 1902 och på en del av området som tillhörde Roslagstulls sjukhus. I planhandlingarna från 1987 finns beskrivet att "sammantaget erbjuder området höga miljökvaliteter med värdefull bebyggelse, vacker natur och fina utblickar". Flera kulturhistoriska byggnader bevarades, iallafall exteriört men flera byggnader revs också, bl.a. sjukhusets f.d. isoleringsbyggnad som hade ett stort kulturhistoriskt värde.


Äldre bevarade byggnader med ett modernt bostadshus i bakgrunden, hösten 2015

De nya bostäderna lades i en relativt tät bebyggelse. Byggnaderna anpassades till omgivande bebyggelse och till områdets topografi. Hela området fick karaktären av hus i parkmiljö. Renhållningsstationens park och flera naturområden runt omkring fick vara kvar och skyddades under byggprocessen. Det nu aktuella området ingick i 1980-talets planering och är ingen överbliven bit mark. Det var ett medvetet val att spara den.


Detalj ur Stadsbyggnadskontorets plankarta från 1987.

Politiker pekar gärna på vad som är dåligt med tidigare stadsbyggnadsprojekt och är snabba med att säga sig vilja rätta tidigare misstag. Men de är uppenbart också villiga att förstöra det som blev bra, t.ex. sparade naturytor. Då brukar det heta att det är en avvägning som måste göras. Problemet är att när politiker pratar om avvägningar, speciellt när natur- och kulturvärden ställs mot exploatering, så är det alltid ökad exploatering som vinner.

Det som blir kvar av det lilla naturområdet när det nya huset byggts är små gräsytor. I planhandlingarna kallas de "parktorg" vilket innebär en kombination av park och torg. Stadsbyggnadskontoret slår knut på sig själva i sina ansträngningar att få de små gräsytor som blir kvar att låta finare och större än de är. Möjligen skulle det kunna kallas pocketpark för de kan tydligen vara hur små som helst eftersom politikerna är måna om att kunna säga att alla bor nära en park.

Stadsbyggnadskontoret anser att platsens närhet till Kungliga Tekniska högskolan gör den lämplig att bygga studentbostäder på. Det finns en poäng i det men som jag påpekat ovan är tomten direkt olämplig av andra skäl, även om studentbostäder är ett angeläget syfte. Det kan också tolkas som att Stadsbyggnadskontoret anser att de studentbostäder som byggs i Stockholms förorter långt från universitet och högskolor är olämpligt placerade.

Om det nu är så lämpligt att bygga studentbostäder i omedelbar närhet till universitet och högskolor varför byggdes då inte studentbostäder istället för lyxbostäder vid Musikhögskolan när politikerna ändå bestämde sig för att riva all befintlig bebyggelse där?