Strandtomt vid Slussen bricka i stadens spel
Slussen och Nobelcentret är två av de största stadsbyggnadsfrågorna det senaste decenniet och båda stoppades i domstol. Men genom att dela ut värdefulla byggrätter ser Stockholms Stad till att få igenom sina projekt ändå. Frågorna om Slussen och Nobelcentret är nu sammanlänkade eftersom Stockholms Stad använt samma mark flera gånger för att få igenom båda sina prestigeprojekt.
Ett av de mest uppmärksammade stadsbyggnadsprojekten de senaste åren är Nya Slussen. Det möttes med rätta av kraftig kritik men efter en lång strid antogs planen i kommunfullmäktige i december 2011. Detaljplanen överklagades och när frågan nådde Mark- och Miljödomstolen hösten 2012 var det 157 överklaganden som ville att detaljplanen skulle upphävas. Under domstolsförhandlingen höll en representant för fastighetsbolaget Atrium Ljungberg en mycket genomarbetad och illustrativ presentation om vilka nackdelar det skulle innebära för dem som ägare till Glashuset. Detaljplanen innebar nämligen att det till stora delar skulle byggas för med en ny byggnad. 156 av överklaganden avslogs men Atrium Ljungbergs överklagan fick gehör av domstolen och detaljplanen för Nya Slussen stoppades.
Glashuset och övrig bebyggelse vid Stadsgårdsleden. Arkivbild Juni 2013
Nu gjorde Stockholms Stad upp med Atrium Ljungberg genom att fastighetsbolaget själva fick byggrätten för tomten framför Glashuset. Detta som kompensation för de stora nackdelar bygget skulle medföra för dem. De skulle alltså själva få bygga huset som innebar nackdelar för Glashuset. De fick också en sänkt tomträttsavgäld för Glashuset under 8 år. I gengäld godkände de Stockholms Stads förslag för Nya Slussen i samband med att staden i mars 2013 överklagade Mark- och Miljödomstolens beslut att upphäva detaljplanen. Därmed vann planen för Nya Slussen laga kraft.
Att Atrium Ljungberg fick byggrätten som kompensation först efter att deras överklagan fått gehör i Mark- och Miljödomstolen är misstänkt likt en muta. Kompensationen överklagades till förvaltningsrätten som efter ett år kom fram till att den saknade laglig möjlighet att utreda frågan som därmed fick bero. Stockholms Stad använde här en värdefull byggrätt på kommunal mark för att få igenom sitt prestigeprojekt Nya Slussen. Privatpersoner och organisationer som överklagat Nya Slussen hade inte alls samma ekonomiska resurser för att få igenom sin vilja.
En annan långdragen strid var frågan om Nobelcentret på Blasieholmen. I likhet med Slussen var motståndet stort. Demonstrationer, debattartiklar och protester avlöste varandra. Kommunfullmäktige röstade till slut i april 2016 igenom detaljplanen. Partierna S, M och C röstade för medan övriga partier var emot. Detaljplanen överklagades och i maj 2018 upphävde Mark- och miljödomstolen beslutet. Det röd-grön-rosa styret i Stockholm överklagade beslutet till Mark- och miljööverdomstolen.
Men sen kom kommunalvalet i september 2018 och det nya blågröna styret valde att dra tillbaka överklagan. För att få ihop en koalition var de som röstat för Nobelcentret tvungna att ge sig. En annan sannolik förklaring är att Moderaterna tappade ett stort antal väljare i de valdistrikt på Östermalm som berördes mest av ett Nobelcenter på Blasieholmen.
Den planerande placeringen av Nobelcentret markerat med lila.
Bild: Atrium Ljungberg (Bilden är beskuren.)
Ytterligare ett och ett halvt år senare har nu de två frågorna om Slussen och Nobelcentret blivit en. På en hastigt sammankallad presskonferens den 7 februari i år där både stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) och Nobelstiftelsens VD Lars Heikensten deltog presenterades en ny plats för Nobelcentret. Den nya platsen ligger på Stadsgårdsleden precis framför Glashuset, dvs samma ställe som Atrium Ljungberg tidigare fick byggrätten till för att godkänna Nya Slussen. Atrium Ljungberg lämnar tillbaka byggrätten och får istället andra markanvisningar vid Slussen, i Hagastaden och i Slakthusområdet.
På det här sättet har Stockholms Stad använt samma mark två gånger för att få igenom två prestigeprojekt. Det är svårt, nästan omöjligt, för privatpersoner och intresseföreningar att får gehör för sin kritik i en överklagandeprocess. Än svårare blir det när stadens politiker frikostigt kan dela ut byggrätter värda miljonbelopp för att få sin vilja igenom.
Ett av de mest uppmärksammade stadsbyggnadsprojekten de senaste åren är Nya Slussen. Det möttes med rätta av kraftig kritik men efter en lång strid antogs planen i kommunfullmäktige i december 2011. Detaljplanen överklagades och när frågan nådde Mark- och Miljödomstolen hösten 2012 var det 157 överklaganden som ville att detaljplanen skulle upphävas. Under domstolsförhandlingen höll en representant för fastighetsbolaget Atrium Ljungberg en mycket genomarbetad och illustrativ presentation om vilka nackdelar det skulle innebära för dem som ägare till Glashuset. Detaljplanen innebar nämligen att det till stora delar skulle byggas för med en ny byggnad. 156 av överklaganden avslogs men Atrium Ljungbergs överklagan fick gehör av domstolen och detaljplanen för Nya Slussen stoppades.
Glashuset och övrig bebyggelse vid Stadsgårdsleden. Arkivbild Juni 2013
Nu gjorde Stockholms Stad upp med Atrium Ljungberg genom att fastighetsbolaget själva fick byggrätten för tomten framför Glashuset. Detta som kompensation för de stora nackdelar bygget skulle medföra för dem. De skulle alltså själva få bygga huset som innebar nackdelar för Glashuset. De fick också en sänkt tomträttsavgäld för Glashuset under 8 år. I gengäld godkände de Stockholms Stads förslag för Nya Slussen i samband med att staden i mars 2013 överklagade Mark- och Miljödomstolens beslut att upphäva detaljplanen. Därmed vann planen för Nya Slussen laga kraft.
Att Atrium Ljungberg fick byggrätten som kompensation först efter att deras överklagan fått gehör i Mark- och Miljödomstolen är misstänkt likt en muta. Kompensationen överklagades till förvaltningsrätten som efter ett år kom fram till att den saknade laglig möjlighet att utreda frågan som därmed fick bero. Stockholms Stad använde här en värdefull byggrätt på kommunal mark för att få igenom sitt prestigeprojekt Nya Slussen. Privatpersoner och organisationer som överklagat Nya Slussen hade inte alls samma ekonomiska resurser för att få igenom sin vilja.
En annan långdragen strid var frågan om Nobelcentret på Blasieholmen. I likhet med Slussen var motståndet stort. Demonstrationer, debattartiklar och protester avlöste varandra. Kommunfullmäktige röstade till slut i april 2016 igenom detaljplanen. Partierna S, M och C röstade för medan övriga partier var emot. Detaljplanen överklagades och i maj 2018 upphävde Mark- och miljödomstolen beslutet. Det röd-grön-rosa styret i Stockholm överklagade beslutet till Mark- och miljööverdomstolen.
Men sen kom kommunalvalet i september 2018 och det nya blågröna styret valde att dra tillbaka överklagan. För att få ihop en koalition var de som röstat för Nobelcentret tvungna att ge sig. En annan sannolik förklaring är att Moderaterna tappade ett stort antal väljare i de valdistrikt på Östermalm som berördes mest av ett Nobelcenter på Blasieholmen.
Den planerande placeringen av Nobelcentret markerat med lila.
Bild: Atrium Ljungberg (Bilden är beskuren.)
Ytterligare ett och ett halvt år senare har nu de två frågorna om Slussen och Nobelcentret blivit en. På en hastigt sammankallad presskonferens den 7 februari i år där både stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) och Nobelstiftelsens VD Lars Heikensten deltog presenterades en ny plats för Nobelcentret. Den nya platsen ligger på Stadsgårdsleden precis framför Glashuset, dvs samma ställe som Atrium Ljungberg tidigare fick byggrätten till för att godkänna Nya Slussen. Atrium Ljungberg lämnar tillbaka byggrätten och får istället andra markanvisningar vid Slussen, i Hagastaden och i Slakthusområdet.
På det här sättet har Stockholms Stad använt samma mark två gånger för att få igenom två prestigeprojekt. Det är svårt, nästan omöjligt, för privatpersoner och intresseföreningar att får gehör för sin kritik i en överklagandeprocess. Än svårare blir det när stadens politiker frikostigt kan dela ut byggrätter värda miljonbelopp för att få sin vilja igenom.
Kommentarer
Postat av: stellan Hamrin
Dessutom har båda projekten missat att havet redan runt 2050 kan ha svämmat över Nya Slussen och in i Mälaren och förstört dricksvattnet förm 2,5 mil. människor. Åar 2100 kan havet ha stigit med 2,0 m lokalt (NOAA/NASA 2017) och ev. oxå påverka det nya Nobel-centrat. Även om inte så måste hela Slussen byggas om ännu ingång runt i värsta fall år 2040 (klar 2050) och vas xhäner då. Er artikel är så anmärkningsvärd att jag tycker ni bör ta uppfrågan om mutor ännu en gång. Det är hetl enkelt skandalöst.
Postat av: Peter Bonde
Det är pengar och inte folkviljan som
styr beslutsprocessen - därför
förstörs Stockholm.
Trackback
