Södra Sabbatsberg
Nästa stora exploateringsområde i Stockholms innerstad är södra Sabbatsberg. Det har debatterats ganska lite trots att stora förändringar kommer att ske och till och med bostadshus planeras att rivas.
Det handlar alltså om området kring Sabbatsbergs sjukhus, söder om Vasaparken i Vasastan. Området har fått sitt namn efter källarmästaren och vinskänken Valentin Sabbath, som i början av 1700-talet byggde en malmgård och drev ett värdshus på platsen. På 1700-talet fanns här också en hälsobrunn och Sabbatsbergs fattighus. Sabbatsbergs sjukhus öppnade 1879.
I det här fallet gäller det fastigheterna 1. Sabbatsberg 16 (Sjukhuset), 2. Silverskorpan 3 (Bostadshus på Torsgränd 1-27), 3. Öskaret 1 (tidigare Stockholm vatten på Torsgatan) samt 4. Läkaren 10.
Flygbild från Google maps. För exakt fastighetsindelning hänvisas till någon annan karttjänst. Notera att Tegners torn inte är med på bilden.
Läkaren 10 och Öskaret 1 samt den före detta öron- och ögonklinken i 1920-tals-klassicistisk stil inom fastigheten Sabbatsberg 16 är grönklassade enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Kirsteinska trädgården vid Silverskorpan 3 är Q-märkt.
Detalj ur Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta.
Från början var det tänkt att ett helhetsgrepp skulle tas för området men eftersom sjukhuset inte kommer att ”utvecklas” (läs rivas) som det var tänkt från början delas nu arbetet upp i separata detaljplaner.
I stadens tjänsteutlåtande från september 2020 anges området som ett institutionsområde som kan upplevas isolerat från omgivningen, utan naturliga kopplingar. Vidare sägs att området är präglat av barriärer och att det är svårt att orientera sig medan en del anonyma fasader anses generera otrygghet. Det positiva som anges är att Sabbatsbergsparken präglas av sin gröna och lugna atmosfär och att det finns många kulturhistoriska kvaliteter. Det gör området unikt med sin kulturbebyggelse och trädgårdshistoria så centralt i staden där byggnader och dess sammanhang är välbevarade och berättar om platsens hälso- och sjukvårdshistoria.
Enligt planerna ska området länkas samman med omgivningen med nya kopplingar, ny bebyggelse och nya funktioner. Ett mer finmaskigt gatunät ska öka orienterbarheten, gaturummen ska göras levande och trygga och få tydliga stadsmässiga kvaliteter där nya och gamla målpunkter stärks. Den kulturhistoriskt viktiga miljön ska lyftas fram och ny bebyggelsen ska hålla stenstadens skala samtidigt som områdets gröna karaktär ska bibehållas.
Silverskorpan 3
På fastigheten Silverskorpan 3 vid Torsgatan finns 144 hyreslägenheter. De är byggda i början av 1980-talet och ligger där Sabbatsbergs gasklocka en gång låg. Ägaren AFA Fastigheter vill efter en egen utredning riva dem och hävdar att de är farliga att bo i på grund av det spackel som använts. En utredning från stadsbyggnadskontoret konstaterade att huset av hälsoskäl inte måste rivas, men att det krävs en renovering för att åtgärda problemen. Bland de boende finns naturligtvis en opinion mot en rivning. Nu verkar fastighetsägaren medvetet låta huset förfalla så till den grad att många hyresgäster gett sig av. Det är ett agerande som tydligt känns igen från rivningsvågen i Stockholm vid mitten av förra seklet. En rivningsvåg som i princip alla förfasat sig över sedan dess. Men varken politiker eller fastighetsägare verkar ha lärt sig något av tidigare misstag. Det blir lätt så när det finns pengar att tjäna. Nu när södra Sabbatsberg delas upp i flera detaljplaner är staden positiva till rivning. Att det är människors hem det handlar om verkar inte spela någon roll. AFA:s planer för platsen en betydligt högre exploateringsgrad än idag.
Är det inte lite märkligt att halvgamla byggnader vid ekonomiskt heta adresser oftare än hus på andra platser är så risiga att de måste rivas?
Bostadskvarteret mellan Torsgatan och Torsgränd, hösten 2020
Sabbatsberg 16
Sabbatsbergs sjukhus, hösten 2020
Det mest konkreta planerna för sjukhusområdet verkar vara att ett nytt sjukhus byggs i den södra delen men i framtiden ska dagens sjukhus rivas och ersättas med ny bebyggelse även om det mest pratas om förstärkta kopplingar, kontinuitet i stadsväven, levande bottenvåningar och nya mötesplatser. Alltså ord som brukar innebära en hög exploatering. Den före detta öron- och ögonklinken från 1920-talet ska bevaras vilket är positivt.
Läkaren 10
Läser man vad som ska ske med fastigheten Läkaren 10 låter det bra även om mycket är floskelbingo som ”tillföra samband och rörelser” samt ”stärka gaturum”. Att kontor ska bli bostäder och bebyggelsen öppnas upp låter trevligt men alla fina ord ska visst förverkligas genom hel eller delvis rivning av befintlig byggnad.
Läkaren 10 och dess fasad mot Tegnérgatan, hösten 2020
Öskaret 1
Byggnaden på Torsgatan där Stockholm vatten tidigare satt. (Notera att Tegnérs torn saknas på bilden.) Bild: Google Maps
Fastigheten ska utvecklas med stärkta gaturum, rumsliga sammanhang och förbättrade direktkopplingar. Den befintliga byggnadens historiska värde ska säkerställas men öppnas upp med lokaler och entréer. Ny bebyggelse ska till med det framgår inte riktigt vad som är tänkt.
Förhoppningsvis sker utvecklingen av södra Sabbatsberg med förnuft så att dess särart i innerstaden får vara kvar. Ytterligare fyrkantiga kvarter med kaffekedjor och mäklare i gatuplanen är inte det som behövs precis överallt. Det befintliga institutionsområdet har karaktär av park och promenadområde men nytt kan fogas till gammalt om hänsyn tas till historia, grönska och de som redan bor där.
Tegnérs torn, hösten 2020
Alla ord i planerna låter trevliga men se på Hagastaden och Kv. Persikan på Södermalm. Där klämmer man in alldeles för mycket på samma plats. Tegnérs torn som stod klart 2019 i Sabbatsbergs sydligaste del är en skrämmande försmak på hur hela området kan bli. Trångt och mörkt verkar vara de egentliga ledorden i Stockholms stadsutveckling.
Magnus Eriksson
