Gästskribent: YIPY-Yes in PyongYang
En vän till mig bad att få skriva ett inlägg på min blogg som gästskribent. Det fick han naturligtvis. Eftersom det i huvudsak ska vara mina egna texter på bloggen kommer jag att vara sparsam med att låta gästskribenter skriva här men några fler texter av gästskribenter kan dyka upp i framtiden. Nedan följer gästskribentens betraktelse av en annan omtalad huvudstad.
YIPY - Yes in PyongYang
Att förtäta och förhöja staden är idealet för många. Utan hänsyn till de som redan bor där och med inflyttning som ursäkt ska staden utformas enligt idealet likt en kuliss. Det är ju så det ska se ut i en stad. Alla tittar på New York som om det var den enda staden i världen förutom vår egen men vänder vi blicken åt ett annat håll kan vi se vart de rådande idealen kan ta oss.
Välkommen till Nordkoreas huvudstad Pyongyang.
Den täta bebyggelsen skapar ett urbant samhälle med storstadskänsla. Överallt är det nära till grönskan, både längs vägar, på hustak och mellan gatstenar.
Att bo riktigt tätt på både bredden och höjden skapar en samhörighet och gemenskap och det är aldrig några grannar som klagar.
Bort med gammalt skräp, här bygger vi nytt så länge pengarna räcker.
Byggnadernas höjd skapar en känsla av en världsmetropol med framåtanda. Betong är ju ett både snyggt och praktiskt material.
Det offentliga rummet fungerar som mötesplats för alla som behöver det.
Ett flertal märkesbyggnader har satt Pyongyang på kartan samtidigt som de kommer stadens invånare till nytta.
Arbetsplatserna är centralt belägna i staden vilket minskar transporterna och garanterar en nästintill bilfri stadsmiljö. Tillgång till stadens utbud, ett rikt kulturliv och parker skapar en verkligt attraktiv boendemiljö.
Att den växande staden utarmar landsbygden och mindre orter spelar ingen roll. Att låta hela landet leva är bara onödigt.
Om det är förhöjning och förtätning som skapar den perfekta staden måste Pyongyang med rådande ideal vara perfekt. Eller är det så att man faktiskt ska bry sig om invånarna för det är de som skapar staden och dess möjlighter? Med ord kan allt låta fint och trevligt. Verkligheten ser ofta annorlunda ut. Tänk på det innan ni ropar YIPY – Yes in Pyongyang.
Av bilderna att döma är Pyongyang inte särdeles tätt. Förmodligen är det långt glesare än Stockholms innerstad.
Sedan så är talet om utarmning av resten av Sverige konstigt. Sveriges befolkning utanför Stockholm ökar. Befolkningsökningen i Stockholm beror nästan fullt ut på invandring och höga födelsetal.
Jag vet heller inte vilka du syftar på med många i följande stycke:
"Att förtäta och förhöja staden är idealet för många. Utan hänsyn till de som redan bor där och med inflyttning som ursäkt ska staden utformas enligt idealet likt en kuliss. Det är ju så det ska se ut i en stad."
Med talet om YIPYI verkar du försöka syfta på Yimby. Men har du verkligen satt dig in i vad Yimby förespråkar?
Jag sympatiserar med Yimby och idealet för mig är att förtäta närförort på så sätt att det byggs stad. Det är inte samma sak som att bygga högt (eller för den delen lågt). Förtätningen är heller inte per definition detsamma som att bygga stad. Bygger man mer punkthus i en befintlig punkthusförort är det fortfarande en punkthusförort. Det behövs däremot en övergripande struktur (dvs sådant vi åstadkom senast stad byggdes, dvs 1870-1930).
Vad menar du med kulisser? Jag tycker nog att mycket av det som sägs vara stad till stor del är stadskulisser men vi kanske talar om olika saker. Jag syftar på något som arkitektoniskt försöker efterlikna stenstaden men som saknar genomgående gator och stråk och som binder ihop stadsdelar med varann. Hammarbysjöstad är med den definitionen en stadskuliss.
