Bevara Stockholm

Årstafältet är ca 1 km långt och 500 meter brett. 2001 beslutade kommunfullmäktige med politisk enighet från både höger och vänster att Årstafältet skulle omvandlas till en landskapspark. Parken skulle bli en attraktiv park med plats för både sport och lek samtidigt som det skulle finnas lugnare delar med utrymme för djurliv och rekreation. Landskapsparken var tänkt att länka ihop de olika stadsdelarna runtomkring och det naturliga landskapet med dess kulturhistoriska inslag skulle bli en viktig del av parkens utformning. Göta landsväg som är den medeltida infarten till Stockholm och Östberga gravfält är några exempel på de fornlämningar som finns kvar i området och skyddas av fornminneslagen.

Mellan 2001 och 2006 pågick arbetet med landskapsparken, ett arbete som kostade miljontals kronor.

Men politiska löften har som bekant kort hållbarhetstid och trots det tidigare beslutet och antagen detaljplan om landskapspark ska det nu istället byggas bostäder på minst halva Årstafältet, kanske kommer så mycket som 65 % av fältet att bebyggas. Den nya stadsdelen ska när den är klar ca 2030 ha 4000 bostäder för 10 000 invånare och enligt Stockholms Stad vara en stadsdel i "världsklass". Allt som byggs ska numera vara i "världsklass". Det är ytterligare ett modeord precis som "mötesplats" och "sätta på kartan".

Årstafältet är ett av de 30 stora utvecklingsprojekt som just nu pågår i Stockholm. Några andra exempel på de här utvecklingsprojekten är Hagastaden, utbyggnaden av Kista, Citybanan och ombyggnaden av Slussen.

Nu i oktober fattade exploateringsnämnden beslut om exploatering av det område som ska innehålla den första etappen med bostäder. Det innebär att ett byggbolag kan tilldelas markanvisning för att i framtiden få bygga på platsen. De boende som sett fram emot den utlovade landskapsparken protesterar naturligtvis. En av deras protestaktioner är en kommande pumpaparad den 31 oktober anordnad av Nätverket Årstafältet.